Anhörig som vårdar närstående i annat nordiskt land
Skriftlig fråga 2015/16:392 av Hans Wallmark (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2015-12-01
- Överlämnad
- 2015-12-01
- Anmäld
- 2015-12-02
- Svarsdatum
- 2015-12-09
- Besvarad
- 2015-12-09
- Sista svarsdatum
- 2015-12-09
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Socialförsäkringsminister Annika Strandhäll (S)
Antalet svenska medborgare och andra bosatta i Sverige som har rötter och anhöriga i andra nordiska länder har ökat under många år. Totalt bor det cirka en kvarts miljon människor i Sverige som är födda i något av våra nordiska grannländer.
Många av de som har valt att bosätta sig i vårt land har kvar anhöriga i sitt gamla hemland. Detta gäller inte minst den stora svensk-finska gruppen där många har sina föräldrar bosatta i Finland.
I Sverige kan man få närståendepenning för att vårda en nära anhörig som är mycket svårt sjuk. Ett krav för att få detta är dock att både den sjuke och den anhöriga är skrivna, arbetar och är försäkrade i Sverige. Man kan alltså inte använda denna möjlighet för att vårda närstående i ett nordiskt grannland. I andra länder, exempelvis Norge, har man lyckats utarbeta en modell där man kan få detta stöd om man själv är försäkrad i hemlandet men har anhörig i ett grannland. Det handlar oftast om en kortare period i den sjukes sista tid i livet.
Denna fråga är viktig inte bara för de som bor i Sverige och har anhöriga utomlands utan också de utlandssvenskar som har anhöriga kvar här hemma. För att underlätta rörligheten mellan de nordiska länderna vore det önskvärt med ett mer samstämmigt regelverk i de olika nordiska länderna.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga socialförsäkringsminister Annika Strandhäll:
Avser ministern att vidta några åtgärder för att underlätta för bosatta i Sverige som har behov av att vårda anhöriga i annat nordiskt land?
Svar på skriftlig fråga 2015/16:392 besvarad av Socialförsäkringsminister Annika Strandhäll (S)
Dnr S2015/07749/SF | ||
Socialdepartementet |
Socialförsäkringsministern |
Till riksdagen
Svar på fråga 2015/16:392 anhörig som vårdar närstående i annat nordiskt land
Hans Wallmark har frågat mig om jag avser att vidta några åtgärder för att underlätta för bosatta i Sverige som har behov av att vårda anhöriga i annat nordiskt land.
Frågan rör situationer där personer som är socialförsäkrade i Sverige ansöker om närståendepenning för att kunna vårda en nära anhörig som är socialförsäkrad i ett annat land, i många fall Finland.
Närståendepenningen är en ersättning för förlorad arbetsinkomst vid vård av någon som är svårt sjuk där syftet bl.a. är att ge den sjuke och den närstående möjlighet att vara tillsammans i en sådan svår situation som ett allvarligt sjukdomstillstånd innebär. Ersättningsperioden är begränsad till 100 dagar och villkorad av att såväl vårdgivaren som vårdmottagaren är försäkrade i Sverige enligt den svenska Socialförsäkringsbalken (2010:110). Förmånen introducerades 1989, bl.a. med motiveringen att det är en viktig livskvalitetsfråga för berörda personer att kunna vara tillsammans i en svår situation, vilket är fallet när ett allvarligt sjukdomstillstånd föreligger. Närståendepenningen omfattas av regelverket i Förordning (EG) nr 883/2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen och ska samordnas i situationer där denna förordning är tillämplig.
Jag kan bara konstatera att så som kravet på att även vårdmottagaren ska vara socialförsäkrad i Sverige nu tillämpas, leder detta till att personer som arbetar och är försäkrade i Sverige, inte kan få närståendepenning för att vårda svårt sjuka anhöriga som är socialförsäkrade i ett annat land. Detta i motsats till försäkrade med anhöriga som också är socialförsäkrade i Sverige.
En särskild utredare har för närvarande i uppdrag att göra en översyn av försäkringsvillkoren i de svenska sociala trygghetssystemen och deras tillämpning utifrån en internationell kontext. Det är lämpligt att invänta denna utrednings slutbetänkande innan eventuella åtgärder vidtas.
Stockholm den 9 december 2015
Annika Strandhäll
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

