Ångest hos barn
Skriftlig fråga 2005/06:719 av Ericson, Lars-Ivar (c)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2005-12-22
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Besvarad
- 2006-01-09
- Besvarad
- 2006-01-12
- Anmäld
- 2006-01-17
- Svar anmält
- 2006-01-17
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 22 december
Fråga 2005/06:719 av Lars-Ivar Ericson (c) till statsrådet Morgan Johansson (s)
Ångest hos barn
En ny svensk studie visar att vart fjärde svenskt skolbarn uppger att de ofta känner sig stressade och oroliga. Ett barn av tio kan anses lida av ångest enligt samma undersökning. 2 % av barnen har haft självmordstankar. Undersökningen visar även på att många barns överdrivna rädsla och oro leder till att de har svårt att fungera socialt. Denna undersökning ger anledning till oro för barnens nuvarande och framtida hälsa.
Med anledning av ovanstående vill jag ställa följande fråga till statsrådet:
Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att åstadkomma en samverkan mellan skola och psykiatri så att barns ångest uppmärksammas och åtgärdas i större utsträckning än vad som nu sker?
Svar på skriftlig fråga 2005/06:719 besvarad av Ibrahim Baylan
Svar på fråga 2005/06:719 om ångest hos barn
Statsrådet Ibrahim Baylan
Lars-Ivar Ericson har frågat folkhälso- och socialtjänstministern vilka åtgärder han avser att vidta för att åstadkomma en samverkan mellan skola och psykiatri så att barns ångest uppmärksammas och åtgärdas i större utsträckning än vad som nu sker.
Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.
Alla vuxna har ett ansvar att stödja och skydda barn när de upplever rädsla och ångest. Skolan ska främja barnens harmoniska utveckling och se till att de som behöver särskilt stöd får det. En skola som främjar lärande och präglas av omsorg om barnets välbefinnande och utveckling är också hälsofrämjande. Barnpsykiatrin och psykiatrin är ett komplement för barn och familjer med psykiska problem när vanliga åtgärder från skola och bashälsovård inte är tillräckliga.
Kommunens socialnämnd har ett övergripande ansvar för att barn och unga växer upp under trygga och goda förhållanden och ska sörja för att unga som riskerar att utvecklas ogynnsamt får det skydd och stöd som de behöver.
En bra elevvård och skolhälsovård är viktig för att skolan ska kunna fullgöra sitt lärandeuppdrag. Skolhälsovården ska följa elevernas utveckling samt bevara och förbättra deras själsliga och kroppsliga hälsa. I propositionen Hälsa, lärande och trygghet (prop. 2001/02:14) gör regeringen bedömningen att skolhälsovård, elevvård och specialpedagogiska insatser bör ses som ett eget verksamhetsområde kallat elevhälsa. Förebyggande arbete bör betonas och lokala mål och strategier bör finnas för arbetet. Jag avser att verka för att elevhälsan skrivs in som en egen del i skollagen.
Skolhälsovårdens verksamhet har på flera håll i landet redan förändrats mot ett allt större ansvarstagande för psykiska och sociala hälsoproblem. Kommunernas kostnader för elevvård visar, efter neddragningen under 1990-talet, en ökning med ca 10 % under de senaste två åren. I detta sammanhang kan också nämnas den satsning på fler anställda i skolan som de särskilda medlen för personalförstärkningar möjliggör.
I oktober 2003 tillsatte regeringen en nationell psykiatrisamordnare med uppgift att se över frågor som rör arbetsformer, samverkan, samordning, resurser, personal och kompetens inom vård, social omsorg och rehabilitering av personer med allvarlig psykisk sjukdom eller psykiska funktionshinder. Psykiatrisamordnaren har under 2005 påbörjat ett projekt inriktat på preventiva insatser för barn och ungdomar som befinner sig i riskzon för att utveckla allvarligare psykisk sjukdom. Uppdraget löper till den 1 november 2006.
I den nationella handlingsplanen för hälso- och sjukvårdens utveckling är barn och ungdomspsykiatrin prioriterad. Regeringen har under våren 2005 tecknat en överenskommelse med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) om att 500 miljoner kronor av de medel som tidigare hanterats inom den nationella handlingsplanen för utveckling av hälso- och sjukvården årligen ska satsas på förbättringar av psykiatrin under åren 2005@2007. Barn och ungdomar pekas särskilt ut i överenskommelsen som en viktig grupp. Regeringen har i båda dessa dokument lyft fram insatser för barn och ungdomar med psykiska problem och samtidigt missbruk, liksom stärkta insatser för samordningen mellan barn- och ungdomspsykiatrin och vuxenpsykiatrin. Detta är av avgörande betydelse mot bakgrund av att barn och ungdomar med psykisk ohälsa ofta kommer i kontakt med flera olika verksamheter och huvudmän. Detta ställer särskilda krav på samarbete och samordning utifrån barn och ungdomars specifika behov.
Socialdepartementet anordnade i april 2005 en nationell konferens om barnkompetensen inom hälso- och sjukvården i samverkan med SKL. Konferensen behandlade bland annat frågor om vårdpersonalens kompetens i förhållande till barn och ungdomar samt hur samverkan mellan skolhälsovård och sjukvårdshuvudmännens olika verksamheter för barn och ungdomar, bland annat psykiatrin, kan utvecklas.
Barns uppväxtvillkor är ett ansvar för alla vuxna och för flera samhällssektorer. De pågående insatserna syftar bland annat till en bättre samverkan mellan skola, psykiatri och socialtjänst samt ökade kunskaper om barns och ungas situation.
Intressenter
Frågeställare
Ställd till
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.