Ändrade förutsättningar för studerande
Skriftlig fråga 2016/17:418 av Cecilia Widegren (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2016-11-29
- Överlämnad
- 2016-12-01
- Anmäld
- 2016-12-02
- Svarsdatum
- 2016-12-07
- Besvarad
- 2016-12-07
- Sista svarsdatum
- 2016-12-07
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Helene Hellmark Knutsson (S)
Den 28 november 2016 fattade styrelsen för Universitets- och högskolerådet, UHR, beslut att redan påbörjade gymnasiestuderande vid International Baccalaureate, IB-programmet, får ändrade förutsättningar under sin studietid vad gäller kommande ansökningar till högskolor och universitet. Detta trots massiv kritik i den förlänga remissrundan, inte minst från berörda elever, föräldrar och lärare.
Elever som väljer att förkovra sig enligt internationell bildningstradition, unga med kunskapsnivåer utöver det vanliga, straffas. Lika villkor och lika förutsättningar, förutsägbara kriterier vid påbörjad utbildning, borde vara honnörer för svensk utbildning. Men tyvärr inte vad gäller IB-studerande, som nu vid ansökningar till svenska universitet och högskolor får väsentligt sämre förutsättningar jämfört med elever som gått ut övriga svenska gymnasieprogram.
Många gånger hör man om IB-elevers höga studieambitioner, med önskan om att förkovra sig ytterligare i någonting för att höja sin allmänna nivå i ett ämne. Det svenska systemet uppmuntrar tyvärr mer till att ”bara läsa det som är nödvändigt till provet” vilket läraren själv har tillverkat, själv bedömer och därefter själv betygsätter utifrån många gånger oprecisa och luddiga kriterier. Med IB:s klara och precisa kunskapskrav och säkra bedömningssystem undviker man dylika situationer.
De högst rankade universiteten i världen som Oxford och Cambridge har 38 IB-poäng som gräns för sina mest populära utbildningar. UHÄ:s styrelse har nu beslutat att Sverige ska kräva 44 poäng, som är nästan maximalt vad en IB-elev kan få, vilket ungefär 2 IB-elever per 1 000 uppnår.
Nu växer oron, inte minst bland de studerande. Är det rimligt att få förändrade förutsättningar under studietiden som inte går att påverka?
Lärare på dagens IB-program oroas nu. Detta kan vara slutet för IB-programmet i Sverige.
Det är inte rimligt att under gymnasiestudenternas studietid ändra förutsättningarna för framtida livsval. Studenter och lärare menar att det beslutet som nu är taget slår undan benen för dem och riskerar att utbildningen läggs ner i Sverige.
Med anledning av detta vill jag ställa följande fråga till ansvarigt statsrådet Helene Hellmark Knutsson:
Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för de nu gymnasiestuderande vid IB-programmet som under studietidens gång får ändrade förutsättningar och på vilket sätt skall statsrådet agera för att utbildningen fortsatt skall finnas kvar i Sverige?
Svar på skriftlig fråga 2016/17:418 besvarad av Statsrådet Helene Hellmark Knutsson (S)
Dnr U2016/05292/UH | ||
Utbildningsdepartementet |
Ministern för högre utbildning och forskning |
Till riksdagen
Svar på fråga 2016/17:418 av Cecilia Widegren (M) Ändrade förutsättningar för studerande
Cecilia Widegren har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för de nu gymnasiestuderande vid IB-programmet som under studietidens gång får ändrade förutsättningar och på vilket sätt jag ska agera för att utbildningen fortsatt ska finnas kvar i Sverige.
Betty Malmberg har den 1 december ställt en fråga om övergångsbestämmelser för elever med utländska betyg som delvis berör samma sak. Mitt svar på de två frågorna blir därför delvis detsamma.
I svar på tidigare frågor som gäller värdering av utländska betyg har jag betonat att Universitets- och högskolerådet (UHR) är en självständig myndighet som med stöd av ett bemyndigande i högskoleförordningen meddelar föreskrifter om meritvärdering av betyg. Jag har även betonat att det i detta uppdrag ligger att så långt som möjligt se till att olika grupper av sökande till högskolan konkurrerar på likvärdiga villkor, samt att jag inte har skäl att misstro myndighetens sätt att genomföra sitt uppdrag.
Detta står jag fast vid och jag avser inte att vidta några åtgärder för att ändra myndighetens uppdrag i detta avseende.
När det gäller sakfrågan har jag respekt för den oro som uttrycks från flera håll, men jag är rädd att oron till stor del bygger på okunskap.
Den gymnasiereform och den nya betygsskala som den borgerliga regeringen drev igenom innebar att årskullen som påbörjade gymnasieskolan hösten 2011 fick betydligt svårare än tidigare årskullar att få höga betyg. För att kompensera för detta skapades en särskild urvalsgrupp för sökande från den nya gymnasieskolan under en övergångsperiod.
Sökande med utländska betyg (däribland från IB-utbildning) har under denna övergångsperiod fortsatt att konkurrera med sökande med betyg från den tidigare gymnasieskolan. Eftersom det inte tillkommer några sökande i denna grupp har konkurrensen successivt minskat till fördel för sökande med utländska betyg. Enligt UHR:s rapport Antagning till högre utbildning hösten 2016 är personer med utländska betyg kraftigt överrepresenterade bland de antagna till de mest populära högskoleutbildningarna.
Urvalsgrupperna slås samman fr.o.m. höstterminen 2017. Det innebär att sökande med gymnasieexamen kommer att konkurrera i samma grupp som sökande med utländska betyg.
De utländska betygen har hittills värderats i förhållande till betygsfördelningen i den tidigare gymnasieskolan, där det var betydligt fler elever än nu som fick högsta möjliga betyg. För att sökande med utländska betyg inte systematiskt ska konkurrera ut elever från den nya gymnasieskolan när urvalsgrupperna slås samman är det alltså nödvändigt att anpassa värderingen av de utländska betygen till betygsättningen i den nya gymnasieskolan. UHR:s utgångspunkt har varit att en lika stor andel elever med betyg från olika utländska system som elever i den svenska gymnasieskolan ska nå högsta möjliga meritvärde.
Den grupp som sökande med utländska betyg i första hand kommer att konkurrera med platserna om är elever som har gått i den reformerade gymnasieskolan. Eftersom båda grupperna har fått svårare än tidigare att få högsta möjliga meritvärde kommer de meritvärden som krävs för att antas till populära högskoleutbildningar sannolikt att sjunka. Förändringarna påverkar alltså samtliga grupper på ett likvärdigt sätt från och med samma tidpunkt. Därför finns det inget behov av övergångsbestämmelser. Även om färre sökande med t.ex. IB-utbildning än tidigare kommer att få det högsta möjliga meritvärdet kommer det alltså relativt sett inte bli svårare att antas till populära högskoleutbildningar. Detta är viktigt att betona, och det finns därför inget som talar för att IB-utbildningens framtid i Sverige är hotad.
Som nämnts tidigare har jag förståelse för den oro som många upplever, och jag hoppas att mitt svar på Cecilia Widegrens fråga kan bidra till att stilla oron.
Stockholm den 7 december 2016
Helene Hellmark Knutsson
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.