Andelen klimatinsatser i biståndsbudgeten

Skriftlig fråga 2017/18:279 av Sofia Arkelsten (M)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2017-11-15
Överlämnad
2017-11-15
Anmäld
2017-11-16
Svarsdatum
2017-11-22
Sista svarsdatum
2017-11-22
Besvarad
2017-11-22

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Isabella Lövin (MP)

 

Under nuvarande regering har statsrådet som ansvarar för utvecklingssamarbete, alltså bistånd, också ansvaret för klimat. Naturligtvis har alla statsråd ansvar för klimatfrågorna inom ramen för sitt uppdrag, men huvudansvaret för klimat ligger numera inte hos miljöministern utan hos statsrådet Lövin. Detta reflekteras till viss del i biståndsbudgeten och biståndsramen.

Det övergripande målet för biståndet är att ge bättre förutsättningar för människor som lever i fattigdom och förtryck. En av de största utmaningarna i biståndsarbetet är att prioritera; behoven är oändliga, och resurserna är begränsade. Det är givet att en hållbar utveckling måste sägas ge bättre förutsättningar för människor att ta sig ur fattigdom och förtryck, men begreppet är brett, och det är inte enkelt att följa upp och utvärdera insatsernas långsiktighet, kvalitet och effektivitet. Det vore ändå rimligt att regeringen på något vis redovisar hur stor del av biståndsramen som går till klimatarbete. Enligt budgetpropositionen (BP) för 2018 har Sverige för avsikt att ge 600 miljoner kronor till Gröna klimatfonden. Det är den enkla biten. Dessutom är klimat och miljö med som övergripande prioritering, och så var det även under den förra regeringen. Då blir det mer komplicerat att följa upp och utvärdera.

Nuvarande regering gör faktiskt inga ansatser för att visa hur stor del av biståndsbudgeten som betalar klimatinsatser. Snarare blir det allt svårare att utläsa detta. I BP 2018 finns en sammanställning av Sidas biståndsverksamhet indelad i sektorer och hur mycket pengar som gått till olika insatser. 2017 går 830 miljoner kronor till ”globala insatser för miljö- och klimatmässigt hållbar utveckling”. Från och med 2018 slås detta anslag ihop med anslagen ”globala insatser för socialt hållbar utveckling” och ”globala insatser för ekonomiskt hållbar utveckling”. Det nya sammanslagna anslaget heter ”hållbar utveckling”. Den indikativa fördelningen till ”hållbar utveckling” är 3 520 miljoner kronor för 2018, alltså mer än 3 ½ miljard kronor.

Regeringen kan, om den vill, tydligt redovisa hur stor del av biståndet som går till klimatinsatser. Det är också möjligt att regeringen själv har en uppskattning av klimatinsatserna, som den gärna får kommunicera till riksdagen. Oavsett detta är det inte enkelt att utläsa de samlade klimatinsatserna ur budgeten.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Isabella Lövin:

 

På vilket sätt kommer statsrådet att tydliggöra hur stor del av biståndsbudgeten som går till klimatarbete?

Svar på skriftlig fråga 2017/18:279 besvarad av Statsrådet Isabella Lövin (MP)

Utrikesdepartementet

Statsrådet Lövin

Till riksdagen

Svar på fråga 2017/18:279 av Sofia Arkelsten (M) Andelen klimatinsatser i biståndsbudgeten

Sofia Arkelsten har frågat mig på vilket sätt jag kommer tydliggöra hur stor del av biståndsbudgeten som går till klimatarbete.

Utvecklingssamarbete och klimatarbete är nära sammankopplade. Målet för Sveriges bistånd är att skapa förutsättningar för bättre levnadsvillkor för människor som lever i fattigdom och förtryck. Klimatförändringarna riskerar att underminera de utvecklingsframsteg som gjorts de senaste årtiondena, och vi måste arbeta för minskade utsläpp av växthusgaser och klimatanpassning för att kunna utrota fattigdomen. Detta är också tydligt i de nya globala utvecklingsmålen, där SDG 13 fokuserar på klimat. Det är därför mycket viktigt att integrera klimat i utvecklingssamarbetet.

Det vi tydligt kan förutse i budgeten är de fleråriga åtaganden vi gjort med miljö- och klimatsyfte t.ex, till den Gröna klimatfonden och andra multilaterala organisationer, vilket regeringen också tydliggjort i budgetpropositionen för 2018.

Bidragen till klimat- och miljöfonderna är bara en del av Sveriges klimatfinansiering, där den största andelen går via Sidas arbete med en rad olika geografiska och tematiska strategier. I linje med principerna om biståndseffektivitet utgår strategierna från ländernas egna prioriteringar och behov, och klimat integreras för att inte skapa parallella strukturer, samt för att verkligen nå genomslag för klimatfrågan inom nyckelsektorer såsom energi och jordbruk.

Vi kan i efterhand följa upp och rapportera vår klimatfinansiering i enlighet med reglerna inom EU och FN. I den nationalrapport och tvåårsrapport som till årsskiftet ska lämnas in till FN tydliggör regeringen klimatfinansieringens andel av det totala biståndet. De senaste fyra åren har den legat på mellan fem och nio procent (2013: 7%, 2014: 6%, 2015: 5%, 2016: 9%). Det slutliga utfallet beror inte bara på den svenska regeringens egna prioriteringar, utan även mottagarländernas prioriteringar och behov.

Sverige köper även krediter för utsläppsminskningar som skapas genom projekt som genomförs under Kyotoprotokollet i utvecklingsländer. Regeringen har beslutat att annullera sådana krediter, motsvarande ett investeringsvärde av 211 miljoner kronor. På så sätt bidrar Sverige både till utsläppsminskningar utöver vad vi genomför nationellt och en ökad ambition genom att ta bort utsläppsutrymme i systemet, samtidigt som vi bidrar med ytterligare klimatfinansiering till utvecklingsländerna.

Arkelsten hävdar i sin fråga att sammanslagningen av anslagsposterna för de globala insatserna för miljö- och klimatmässigt, socialt och ekonomiskt hållbar utveckling gör det svårare att utläsa hur stor andel av biståndsbudgeten som går till klimatinsatser. Detta stämmer inte då regeringen avser att besluta om strategibelopp för var och en av de tre nya strategier som kommer gälla under perioden 2018-2022, finansierat från en gemensam anslagspost. Detta ger tydlighet som efterfrågas i myndighetens budgetunderlag, samtidigt som det ger Sida en flexibilitet att mellan åren göra prioriteringar inom ramen för respektive strategi. Inte heller den tidigare anslagsposten för globala insatser för miljö- och klimatmässigt hållbar utveckling speglade hela bilden av Sveriges internationella klimatfinansiering, då insatser för viktiga miljöfrågor såsom biologisk mångfald, kemikalier och hav ingick i denna.

Stockholm den 22 november 2017

Isabella Lövin

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.