andelen behöriga lärare i skolan
Skriftlig fråga 2003/04:1415 av Nylander, Christer (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2004-07-07
- Besvarad
- 2004-07-14
- Besvarad
- 2004-07-21
- Anmäld
- 2004-09-14
- Svar anmält
- 2004-09-14
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 7 juli
Fråga 2003/04:1415
av Christer Nylander (fp) till utbildningsminister Thomas Östros om andelen behöriga lärare i skolanSedan riksdagen 2001 beslutade att införa ett riktat statsbidrag för att öka personaltätheten i skolan har sex miljarder kronor betalats ut till kommunerna. Kommunerna får statsbidraget för att öka personaltätheten i förskoleklass, grundskola, fritidshem och gymnasieskola.
Kommunerna väljer själva vilka personalkategorier som ska anställas. I praktiken har detta inneburit att främst outbildad personal har anställts. Mellan den 15 oktober 2001 och den 15 oktober 2003 anställdes 973 personer med pedagogisk utbildning. Under samma period anställdes 4 359 personer som saknar pedagogisk utbildning. Resultatet av de så kallade Wärnerssonpengarna har alltså hittills blivit att åtta av tio som anställts i skolan har saknat pedagogisk utbildning och många av dem har varit obehöriga lärare.
Vilka åtgärder avser utbildningsministern att vidta för att öka andelen behöriga lärare i skolan?
Svar på skriftlig fråga 2003/04:1415 besvarad av Thomas Östros
den 13 juli
Svar på fråga 2003/04:1415 om andelen behöriga lärare i skolan
Utbildningsminister Thomas Östros
Christer Nylander har frågat mig om vilka åtgärder jag avser att vidta för att öka andelen behöriga lärare i skolan.
Enligt gällande bestämmelser har kommunen skyldighet att i första hand anställa lärare som genomgått lärarutbildning för den undervisning som anställningen avser. Behöriga sökande har företräde till anställning framför sökande som saknar lärarutbildning. Den som inte är behörig får ändå anställas utan tidsbegränsning om det saknas behöriga sökande och om det finns särskilda skäl med hänsyn till eleverna. Den sökande ska ha motsvarande kompetens för den undervisning som anställningen avser och bedömas vara lämpad att sköta undervisningen. Obehöriga lärare gör många gånger en mycket god insats i skolan. Krav på lärarutbildning kan dock inte ifrågasättas.
Antalet lärare i de olika skolformerna är i dag större än någonsin tidigare. De senaste åren har lärarbristen sjunkit markant och det har blivit avsevärt lättare för skolorna att rekrytera lärare. Lärartätheten har ökat kontinuerligt varje år både i grundskolan och gymnasieskolan.
Under de två första åren med det riktade statsbidraget för personalförstärkningar i skola och fritidshem ökade antalet lärare och andra specialister med 8 500 i hela landet. Av dessa bekostades 5 500 av dem med de riktade statsbidragen och 3 000 med kommunala medel. Det är alltså en avsevärd satsning på skolan som skett i kommunerna.
Skolan är en mångfasetterad och komplex verksamhet, där flera olika personalkategorier och kompetenser behövs. Utöver pedagogiskt utbildad personal är det främst elevvårdande och elevstödjande personal som kommunerna valt att satsa resurser på.
Andelen obehöriga lärare som arbetar i skolorna är dock alltför hög. Inom den kommunala grundskolan saknar 18 % av lärarna pedagogisk examen och i gymnasieskolan 23 %. I de fristående skolorna är motsvarande siffror betydligt högre @ 39 % i grundskolan och 52 % i gymnasieskolan. Andelen tillsvidareanställda obehöriga lärare är också betydligt högre i de fristående skolorna än i de kommunala.
Regeringen har vidtagit en rad åtgärder för att öka utbildningen av lärare. De viktigaste åtgärderna är införandet av en ny lärarutbildning samt det kraftigt utökade uppdraget till universitet och högskolor med lärarutbildning att utbilda fler lärare. Arbetet för en utbyggd lärarutbildning har givit goda resultat. Antalet antagna i lärarutbildningen har ökat från 9 660 år 1997 till 15 350 år 2002 och 15 000 år 2003.
Regeringen har också tagit initiativ till särskilda lärarutbildningar (SÄL) som syftar till att obehöriga lärare ska kunna komplettera sin utbildning. Utbildningen kombinerar studier på halvtid med tjänstgöring som lärare på halvtid. SÄL-utbildningarna beräknas ge ytterligare ca 4 000 personer lärarexamen under åren fram till 2006. Vidareutbildning av friställda ingenjörer till lärare samt utvecklingsprojektet Attraktiv skola är ytterligare exempel på åtgärder i syfte att öka antalet behöriga lärare.
Men för att rekrytera fler behöriga lärare till skolan är det också viktigt att kommunerna som huvudmän skapar goda arbetsvillkor för lärarna och gör skolan till en attraktiv arbetsplats. Arbetsgivarna har ett ansvar för att rekrytera ny personal, men måste också ta till vara och se till att behålla den personal som de har. Skolan, som är en av landets största arbetsplatser, har ett brett arbetsfält och bör kunna erbjuda många vägar till yrkesmässig och personlig utveckling.
Att Sverige har utbildade, kunniga och engagerade lärare är en förutsättning för en bra undervisning och verksamhet i övrigt i skolan och för att utbildningsmålen ska kunna förverkligas. Lärarnas insatser är avgörande för kvaliteten i skolan och för skolans utveckling.
Regeringen fortsätter sitt arbete med att ge skolan de förutsättningar som krävs för sitt uppdrag.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.