Analysen av CETA
Skriftlig fråga 2016/17:1466 av Håkan Svenneling (V)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2017-05-22
- Överlämnad
- 2017-05-23
- Anmäld
- 2017-05-29
- Svarsdatum
- 2017-05-31
- Sista svarsdatum
- 2017-05-31
- Besvarad
- 2017-05-31
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Ann Linde (S)
Jag har tidigare ställt ett antal frågor till statsrådet gällande CETA, handelsavtalet mellan EU och Kanada. Avtalet har mött hård kritik, både från forskare, jurister och, inte minst, miljörörelsen. Det har uttryckts oro över bland annat arbetstagares rättigheter, välfärden och klimatet – men också över bristen på demokratisk insyn i förhandlingsprocessen.
Den 14 juli 2016 fick Kommerskollegium i uppdrag av regeringen att göra en snabbanalys av CETA. Resultatet blev en mycket positiv rapport, där kollegiet menar att det kontroversiella investeringsskyddet ICS (tidigare ISDS) är oproblematiskt. I rapporten lägger man stor vikt vid remissvaret från Uppsala universitet. Det gör man utan att nämna kopplingarna mellan ansvarig professor och Stockholms Handelskammares Skiljedomsinstitut, där denne är ordförande. I sammanhanget bör nämnas att institutet aktivt bedriver opinionsbildning för investeringsskydd, såsom ICS. Myndigheter som Kemikalieinspektionen och Naturvårdsverket ansåg å sin sida att det inte var möjligt att göra en riktig konsekvensanalys med så snäva tidsramar. Jag har tidigare frågat statsrådet hur hon avser att ta till vara den kritiken (2016/17:638), men inga särskilda åtgärder verkar vidtas.
Den 4 januari i år fick Kommerskollegium på nytt uppdraget att analysera CETA. Denna gång rörande avtalets bestämmelser om investeringsskydd (inklusive domstolslösningen), offentlig upphandling, miljö- och hälsorelaterade frågor och tjänstehandel samt av forumet för regleringssamarbetet. Arbetet redovisades den 2 maj 2017.
Samtidigt som Kommerskollegium har som uppgift att verka för frihandel ska man alltså analysera de negativa effekterna gällande avtalets investeringsskydd. Detta ska även ses i sammanhang av att regeringen inte avser att remittera sin proposition innan den läggs fram till riksdagen.
Min fråga till statsrådet Ann Linde är:
Är det statsrådets bedömning att det är förenligt med Kommerskollegiums uppdrag att ta fram en rapport om konsekvenserna av CETA som potentiellt står i motsättning till kollegiets ordinarie verksamhet och om så är fallet, bedömer statsrådet att en sådan analys utgör ett tillräckligt underlag eller kommer ytterligare åtgärder vidtas för att komplettera denna?
Svar på skriftlig fråga 2016/17:1466 besvarad av Statsrådet Ann Linde (S)
PAGE
2
Utrikesdepartementet |
Statsrådet Linde |
Till riksdagen
Svar på fråga 2016/17:1462 Remittering av frihandelsavtalet CETA och fråga 2016/17:1466 Analysen av CETA av Håkan Svenneling (V)
Håkan Svenneling har frågat mig vilka regeringens skäl är för att inte remittera frihandelsavtalet CETA innan en proposition överlämnas till riksdagen och om det är förenligt med Kommerskollegiums uppdrag att ta fram en rapport om konsekvenserna av CETA som potentiellt står i motsättning till kollegiets ordinarie verksamhet.
Jag väljer att besvara frågorna i ett sammanhang då de båda rör frihandelsavtalet mellan EU, dess medlemsstater och Kanada, CETA.
Håkan Svennelings första fråga rör regeringens skäl för att inte remittera frihandelsavtalet CETA innan en proposition överlämnas till riksdagen. Regeringens praxis är att inte remittera framförhandlade avtal. Som exempel kan nämnas frihandelsavtalet med Korea (prop. 2013/14:20) och frihandelsavtalet med Colombia och Peru (prop. 2013/14:166). På miljöområdet kan nämnas det internationella klimatavtalet från Paris (prop. 2016/17:16), som heller inte remitterades innan en proposition överlämnades till riksdagen. Synpunkter inhämtas istället löpande under förhandlingarnas gång.
Håkan Svennelings andra fråga rör huruvida det är förenligt med Kommerskollegiums uppdrag att analysera konsekvenserna av CETA, vilka potentiellt enligt Svenneling står i motsättning till myndighetens ordinarie verksamhet och, om så är fallet, om kollegiets analys utgör ett tillräckligt underlag eller om ytterligare åtgärder kommer vidtas för att komplettera analysen.
Alla myndigheter är självständiga. Kommerskollegium är Sveriges expertmyndighet för utrikeshandel och handelspolitik. Att analysera ett frihandelsavtal likt CETA och dess innebörd för Sverige faller därmed inom myndighetens ansvarsområde. I sitt analysarbete arbetar kollegiet utifrån fakta, statistik, gällande rätt och vedertagna utredningsmetoder.
Kommerskollegium fick i december 2016 i uppdrag av regeringen att göra en analys av CETA avseende bestämmelserna om investeringsskydd, offentlig upphandling, miljö- och hälsorelaterade frågor och tjänster samt forumet för regleringssamarbete. Uppdraget redovisades den 1 maj 2017. Kollegiet har i genomförandet av uppdraget, i enlighet med regeringens instruktioner, samrått med Naturvårdsverket, Kemikalieinspektionen, Statens energimyndighet, Statens jordbruksverk, Socialstyrelsen, Läkemedelsverket, Upphandlingsmyndigheten, Konkurrensverket och Livsmedelsverket. Kollegiet har dessutom inhämtat synpunkter från Arbetsmiljöverket, Boverket, Folkhälsomyndigheten, Inspektionen för vård och omsorg, Justitiekanslern, Strålsäkerhetsmyndigheten, Swedac, Transportstyrelsen, Göteborgs universitet och Stockholms universitet. Härutöver har civilsamhällesorganisationer, arbetsmarknadens parter och näringslivsorganisationer deltagit i ett dialogmöte kring frihandelsavtal och då fått möjlighet att lämna muntliga och skriftliga synpunkter.
Kommerskollegiet har genomfört en mycket djupgående analys av CETA och har i sitt arbete inhämtat synpunkter från en bred krets av myndigheter och organisationer. Kollegiets arbete svarar upp mot det beslutade regeringsuppdraget.
Stockholm den 31 maj 2017
Ann Linde
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.