Amnesti för vapen och explosiva varor
Skriftlig fråga 2020/21:1131 av Johan Pehrson (L)
Frågan är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2020-12-21
- Överlämnad
- 2020-12-21
- Anmäld
- 2021-01-04
- Sista svarsdatum
- 2021-01-04
- Svarsdatum
- 2021-01-15
- Besvarad
- 2021-01-15
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Mikael Damberg (S)
Tidsbegränsade vapenamnestier har genomförts i Sverige vid fyra olika tillfällen. Syftet med amnestierna har varit att minska antalet illegala vapen i samhället. Den senaste vapenamnestin genomfördes under perioden februari–april 2018 och innebar att den som utan tillstånd innehade ett vapen eller ammunition frivilligt kunde lämna in vapnet eller ammunitionen till Polismyndigheten.
Under perioden oktober 2018–januari 2019 genomfördes även en amnesti för explosiva varor, till exempel handgranater. Då lämnades bland annat in cirka 120 000 patroner, två ton sprängmedel, 31 granater och 22 handgranater.
De samlade erfarenheterna från amnestier är blandade. Det har visserligen lämnats in en stor mängd vapen och explosiva varor, men den allra största delen handlar om föremål som aldrig förekommit i kriminella kretsar. Ändå är det givetvis positivt att den samlade mängden illegala vapen med mera i samhället minskar.
Amnestin för explosiva varor innebar särskilt stora utmaningar eftersom det av säkerhetsskäl var uteslutet att lämna in föremålen direkt på en polisstation. I stället fick den person som eftersträvade ansvarsfrihet enligt amnestin kontakta Polismyndigheten och lämna de uppgifter som behövdes för att myndigheten skulle kunna omhänderta den explosiva varan. Av cirka 2 500 omhändertaganden krävdes stöd från Nationella bombskyddet (NBS) i cirka hälften av fallen. I omkring 200 fall behövde NBS i sin tur begära stöd från Försvarsmakten, som fick bistå med bombtekniker, utrustning, förvaring (kassuner/förråd) och platser för destruktion av sprängmedel (militära skjutfält).
Liberalerna har redan tidigare pekat på att en större del av ansvaret borde ha kunnat getts till Försvarsmakten för att möjliggöra en effektiv användning av resurser i en tid när polisens resurser är mycket hårt ansträngda.
Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Mikael Damberg:
Avser regeringen att vidta åtgärder för en ny amnesti för vapen och explosiva varor där Försvarsmakten fullt ut involveras som en aktiv part?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:1131 besvarad av Statsrådet Mikael Damberg (S)
Svar på fråga 2020/21:1131 av Johan Pehrson (L) Amnesti för vapen och explosiva varor
Johan Pehrson har frågat mig om regeringen avser att vidta åtgärder för en ny amnesti för vapen och explosiva varor där Försvarsmakten fullt ut involveras som en aktiv part.
Det har genomförts fyra vapenamnestier i Sverige. Den första ägde rum under perioden juli–september 1993, den andra under perioden mars–maj 2007 och den tredje under perioden mars–maj 2013. Den senaste vapenamnestin ägde rum under perioden februari–april 2018. Det har vidare på regeringens initiativ för första gången i Sverige genomförts en amnesti för explosiva varor. Den ägde rum under perioden oktober 2018–januari 2019. Resultatet av amnestierna var positivt och ett stort antal skjutvapen och explosiva varor lämnades in.
När det gäller amnestin för explosiva varor hjälpte Försvarsmakten det nationella bombskyddet hos Polismyndigheten vid ett relativt stort antal tillfällen (306 av 1 064 uppdrag). Försvarsmaktens stöd under amnestin var viktigt för att avlasta det nationella bombskyddet. Samverkan mellan Polismyndigheten och Försvarsmakten fungerade enligt Polismyndighetens redovisning av uppdraget mycket bra under hela perioden för amnestin.
Jag är inte främmande för att i framtiden genomföra ytterligare tillfälliga amnestier för vapen och explosiva varor om Polismyndigheten efterfrågar detta. Försvarsmaktens stöd till Polismyndigheten kommer då fortsatt vara viktigt för Polismyndigheten. Jag är dock inte övertygad om att en ny amnesti bör genomföras i så nära anslutning till den senaste amnestin. Regeringen har fokuserat på att ytterligare skärpa straffen för vapenbrott och ny lagstiftning trädde i kraft den 1 december 2020. Jag följer emellertid utvecklingen noggrant.
Stockholm den 15 januari 2021
Mikael Damberg
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.