Amerikanska kämvapenprovsprängningar
Skriftlig fråga 1996/97:554 av Eva Goes (mp)
Klar
- Inlämnad:
- 1997-05-22
- Besvarad:
- 1997-05-28
den 22 maj
Fråga 1996/97:554 av Eva Goes (mp) till utrikesministern om ameri-
kanska kämvapenprovsprängningar
För ett år sedan frågade jag utrikesministern om hon avsåg att agera
för att påverka USA att avstå från planerade subkritiska kämvapen-
provsprängningar. Det svar jag fick då var att eftersom Genéveförhand-
lingarna var i sitt slutskede vore det olyckligt att ställa ytterligare krav
och därmed utmana den internationella enigheten kring förbud mot kärn-
explosioner.
Nu aviserar USA:s regering att man återigen avser genomföra subkri-
tiska provsprängningar. Protestaktioner genomförs i landet och protest-
grupperna ber om internationellt stöd. Även om proven är subkritiska
vidmakthåller de kompetensen för atomsprängningar.
Min fråga till utrikesministern är:
Hur avser ministern agera på det internationella planet vad gäller
USA:s subkritiska provsprängningar?
Svar på skriftlig fråga 1996/97:554 besvarad av Utrikesminister Lena Hjelm-Wallén
den 28 maj
Svar på fråga 1996/97:554
Utrikesminister Lena Hjelm-Wallén
Eva Goes har frågat mig hur jag avser agera på det internationella
planet vad gäller USA:s subkritiska provsprängningar.
Fördraget om fullständigt förbud mot kärnprovsprängningar, som slut-
förhandlades 1996 och därefter antogs med överväldigande majoritet av
FN:s generalförsamling, förbjuder kärnvapenprovsprängningar och alla
andra kärnsprängningar. Fördraget har hittills undertecknats av över 140
stater, däribland alla fem kärnvapenstaterna. Sverige har givetvis också
undertecknat det. Fördraget har ännu inte trätt i kraft, men har icke desto
mindre skapat en stark internationell politisk norm.
Jag har tidigare i svar den 15 maj 1996 på fråga av Eva Goes närmare
kommenterat s.k. subkritiska prov. Det kan konstateras att det inte är
fråga om kärnvapenprovsprängningar eller andra kärnsprängningar.
Verksamhet som Eva Goes avser i sin fråga är förknippad med vapnens
säkerhet och tillförlitlighet och vidmakthållande av kompetens. Den står
emellertid inte i strid med fördraget om fullständigt förbud mot
kärnsprängningar.
Vi måste dock oförtröttligt fortsätta ansträngningarna att få till stånd
ett fullständigt avskaffande av kärnvapnen. Detta är och kommer att
förbli en högprioriterad fråga för den svenska regeringen. Från svensk
sida verkar vi självfallet aktivt härför på det internationella planet.
Då jag tidigare i vår talade inför nedrustningskonferensen (CD) i Ge-
neve framhöll jag vikten av att START Il-avtalet snarast träder i kraft och
uppmanade konferensen att inleda förhandlingar om ett avtal om förbud
mot produktion av klyvbart material för vapenändamål (s.k. Cut off-
avtal). Jag underströk vidare vikten av att de åtaganden som kärnvapen-
staterna gjort vid Icke-spridningsfördragets (NPT) gransknings- och för-
längningskonferens 1995 om systematiska och progressiva ansträngning-
ar för att skära ned kärnvapnen konkretiseras och omsätts fullt ut i hand-
ling. Jag lyfte fram Internationella domstolens rådgivande yttrande i fråga
om kärnvapnens laglighet - och då särskilt skyldigheten att bedriva och
slutföra förhandlingar som leder till kärnvapennedrustning i alla dess
aspekter - och Canberrakommissionens rapport. Jag underströk särskilt
att kärnvapenstaterna kan och bör omedelbart ta kärnvapenstyrkorna ur
beredskapsläge.
Detta är frågor som vi från svensk sida driver vidare i olika nedrust-
ningsforum på det internationella planet, däribland inom ramen för det
nyligen genomförda första mötet med förberedande kommittén för NPT:s
nästa granskningskonferens. Dessa frågor inbegriper också ett multilate-
ralt legalt bindande avtal om s.k. negativa säkerhetsgarantier, dvs. att
kärnvapenstaterna förbinder sig att inte utsätta stater som avstått från
kärnvapen för kärnvapenangrepp eller hot om sådana angrepp.
Vid toppmötet i Helsingfors tidigare i år beslöt presidenterna Clinton
och Jeltsin att förhandlingar om ett START III-avtal omedelbart skall
inledas så snart START II trätt i kraft. Vi välkomnar detta steg. Det är
synnerligen angeläget att Ryssland nu snarast ratificerar START II, så att
avtalet kan träda i kraft och förhandlingar om START III inledas. Fortsat-
ta nedskärningar av de amerikanska och ryska kärnvapenarsenalerna
bereder också marken för förhandlingar omfattande samtliga de fem
kärnvapenstaterna.
Den svenska regeringen verkar pådrivande på det internationella pla-
net i frågorna om kärnvapennedrustning. Vi kommer självfallet att göra
det även framdeles.