amalgam
Skriftlig fråga 1997/98:364 av Goës, Eva (mp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 1998-01-26
- Anmäld
- 1998-02-02
- Besvarad
- 1998-02-04
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Riksdagen beslutade 1994 att amalgam skulle ha avvecklats till 1997. Trots det har användningen av amalgam ökat i Sverige från 1 000 kg till 1 200 kg det senaste året. Stick i stäv med vad folkhälsan kräver.
Detta hävdar man beror på den ekonomiska situationen. Redan 1996 när man avslog förbud mot amalgam, hävdade Riksförsäkringsverket att en avveckling av amalgam skulle leda till dyrare tandvård för både staten och patienterna - en del skulle tvingas att låta dra ut tänderna i stället för att laga dem, påstod man. Dessutom skulle ett förbud mot amalgam strida mot EU:s regler, vara s.k. handelshinder.
Riksförsäkringsverket, RFV, skrev i sitt remissvar att ett amalgamstopp "innebär att kostnaderna för tandvård ökar, både för patienterna och för staten och att andra typer av fyllningar är mycket dyrare och kompositfyllning har inte samma hållbarhet som amalgam."
Det är ingen aktivitet i frågan om avveckling av amalgam längre, intresset verkar avklingande, sade Tore Dérand, professor i odontologisk teknologi vid Lunds universitet. Alla som har besvär av amalgam avfärdar han som "egendiagnoser".
I dag har man landat där mot bättre vetande. Folket tvingas mot sin vilja använda ett material som är konstaterat giftigt. Det är ett ohälsoproblem av stora mått.
Min fråga till ministern är:
Vad avser ministern göra för att amalgamet skall kunna avvecklas i enlighet med proposition 1993/94:163?
Svar på skriftlig fråga 1997/98:364 besvarad av , ()
- Socialminister Margot Wallström
Eva Goës och Marianne Andersson har - mot bakgrund av att användningen av amalgam rapporterats ha ökat i Sverige från 1 000 till 1 200 kg under det senaste året - frågat mig vad jag avser att göra för att amalgamet skall kunna avvecklas i enlighet med proposition 1993/94:163.
I proposition 1993/94:163 Riktlinjer för en fortsatt kretsloppsanpassning av samhället - åtgärder för att minska riskerna med kemikaliehanteringen angav regeringen som sin bedömning att användningen av amalgam inom vuxentandvården borde avvecklas senast till år 1997. Riksdagen ställde sig bakom regeringens bedömning.
Kemikalieinspektionen har till regeringen avlämnat en rapport om hur avvecklingen av amalgam fortgår samt ger förslag till olika åtgärder. I rapporten pekas på ett antal faktorer som påverkar avvecklingstakten. Nya och befintliga material behöver utvecklas ytterligare och arbetsmiljön på tandklinikerna behöver anpassas till de nya materialen.
Användningen av amalgam har successivt minskat kraftigt under 1990-talet. Av totala antalet amalgam- och kompositfyllningar under 1995 var amalgamfyllningarna ca 15 %. Även om antalet amalgamfyllningar har ökat något under senare tid är andelen sådana fyllningar fortfarande mycket begränsad i förhållande till totalantalet fyllningar och inlägg.
Frågan om amalgam har behandlats i utredningsbetänkande SOU 1998:2 Tänder hela livet - nytt ersättningssystem för vuxentandvård. Betänkandet innehåller inget förslag i frågan men pekar på möjligheten att i det nya ersättningssystem som föreslås för vuxentandvård inte subventionera amalgamfyllningar. Utredningen remissbehandlas för närvarande.
Regeringen avser att under våren 1998 presentera sina förslag för riksdagen när det gäller fortsatta åtgärder för att amalgam som tandfyllningsmaterial skall kunna avvecklas.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.