allmänt anställningsstöd

Skriftlig fråga 1999/2000:373 av Johnsson, Jeppe (m)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
1999-12-14
Besvarad
2000-01-04
Anmäld
2000-01-18

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 14 december

Fråga 1999/2000:373

av Jeppe Johnsson (m) till näringsminister Björn Rosengren om allmänt anställningsstöd

När en företagare anställer någon som är arbetslös kan s.k. allmänt anställningsstöd utgå. Syftet är att stimulera anställningar av personer som har svårigheter att få ett reguljärt arbete. Det allmänna anställningsstödet lämnas med 50 % av lönekostnaden, dock högst 350 kr per dag, och ges normalt under högst sex månader.

Då ersättningen till företaget betalas ut sätts inte pengarna in direkt till företaget utan på företagets skattekonto. Först efter begäran från företaget betalas pengarna ut från skattekontot.

Utbetalningen av pengar för detta s.k. allmänna anställningsstöd är ett exempel på rutiner och regler som ökar krånglet, inte minst för småföretagen. Ersättningen grundar sig på kostnader i företaget, och därför vore det rimligt att ersättningen betalades ut direkt till företaget.

Vilka åtgärder är näringsministern beredd att vidta för att de krångliga rutinerna vid utbetalning av allmänt anställningsstöd ändras så att stödet betalas ut direkt till företaget?

Svar på skriftlig fråga 1999/2000:373 besvarad av finansminister Bosse Ringholm

den 4 januari

Svar på fråga 1999/2000:373 om allmänt anställningsstöd

Finansminister Bosse Ringholm

Jeppe Johnsson har frågat näringsminister Björn Rosengren vilka åtgärder han är beredd att vidta för att de krångliga rutinerna vid utbetalning av allmänt anställningsstöd ändras så att stödet betalas ut direkt till företaget.

Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.

Anställningsstödet vid anställning av personer med mycket långa inskrivningstider vid arbetsförmedlingen har förlängts och förstärkts fr.o.m. den 1 oktober i år (prop. 1998/99:100 s. 98). Samtidigt omformades stödet från ett kontantbidrag till en kreditering på skattekontot för de arbetsgivare som anställer en person med anställningsstöd.

De nya rutinerna för utbetalning av anställningsstöd innebär att arbetsgivaren rekvirerar stödet från Arbetsmarknadsstyrelsen månadsvis i efterskott. Beviljat stöd krediteras på skattekontot den 12 i månaden efter det att rekvisitionen har sänts in och godkänts av Arbetsmarknadsstyrelsen. I januari sker krediteringen den 17.

De arbetsgivare som har rätt till anställningsstöd är i regel skyldiga att senast det datum då stödet krediteras på skattekontot betala in innehållen källskatt och arbetsgivaravgifter med ett större belopp än stödbeloppet. För arbetsgivaren innebär de nya rutinerna att han kan minska sina skatte- och avgiftsinbetalningar med ett belopp motsvarande stödbeloppet. Krediteringen av stödet leder endast i undantagsfall till ett överskott på kontot. En arbetsgivare behöver alltså normalt inte, som frågeställaren befarar, begära att en särskild utbetalning görs. Syftet med den nya ordningen är att förenkla hanteringen av stödet för både arbetsgivarna och myndigheterna.

Eftersom de nya rutinerna har tillämpats så kort tid är det för tidigt att göra en utvärdering av dem. Jag håller mig emellertid underrättad om hur rutinerna fungerar i praktiken och är givetvis beredd att föreslå förändringar i dessa om det skulle visa sig behövas.

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.