allmänhetens engagemang i kulturminnesvården
Skriftlig fråga 2001/02:1525 av Fridén, Lennart (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2002-08-16
- Besvarad
- 2002-08-29
- Anmäld
- 2002-09-30
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2001/02:1525
av Lennart Fridén (m) till kulturminister Marita Ulvskog om allmänhetens engagemang i kulturminnesvårdenKulturarvet är i stor utsträckning hela folkets, men engagemanget är i vårt land mycket svagt i dessa frågor. Ett av skälen till det är att man inte erbjuds så stora möjligheter till delaktighet. Våra små och engagerade hembygdsföreningar arbetar oftast med egenskapade samlingar från agrarsamhället, men har som regel inte med de stora kulturminnesplatserna att göra. Ett föredömligt land i detta avseende är England. National Trust, som är en stiftelse med resurser och arbete baserat på frivilliga donationer och volontärarbete, har under långt mera än ett sekel betytt oerhört mycket för kulturminnesvården och bruket av kulturminnena. Även den statliga verksamheten i English Heritage har stor nytta av NT. Hundratusentals britter är medlemmar i NT och stödjer på olika sätt "sitt eget kulturarv". Vi skulle kunna skapa liknande förhållanden här. Lagändringar rörande skatter och ideellt arbete skulle enkelt kunna ge svenskarna chansen att aktivt verka för sitt eget kulturarv. Även andra effekter än de som direkt har med kulturvården att göra skulle vinnas därmed. Frågan är inte ny, utan har i åratal förts fram i riksdagen utan att det lett någonvart.
Med anledning av det nu anförda får jag fråga kulturministern:
Vilka åtgärder är kulturministern beredd att vidtaga för att vårt folk ska få en rejäl chans att deltaga i vården och brukandet av folkets eget kulturarv?
Svar på skriftlig fråga 2001/02:1525 besvarad av kulturminister Marita Ulvskog
den 29 augusti
Svar på fråga 2001/02:1525 om allmänhetens engagemang i kulturminnesvården
Kulturminister Marita Ulvskog
Lennart Fridén har frågat mig vilka åtgärder jag är beredd att vidtaga för att vårt folk ska få en rejäl chans att deltaga i vården och brukandet av folkets eget kulturarv.
De övergripande målen för den nationella kulturpolitiken är bl.a. att verka för att alla får möjlighet till delaktighet i kulturlivet och till kulturupplevelser och att bevara och bruka kulturarvet. Vidare är ett av Riksantikvarieämbetets mål i regleringsbrevet för 2002 att allmänhetens förståelse för, delaktighet i och ansvarstagande för kulturarvet ska öka och att tillgängligheten till information om kulturmiljövärdena ska förbättras.
Ett ökande intresse och engagemang för den egna kulturmiljön och allmänhetens större förståelse för kulturarvsfrågorna märks tydligt i samhället. Stora satsningar har också gjorts från statens sida på detta område, bl.a.:
- I 2001 års budgetproposition skedde en höjning av bidraget till kulturmiljövården med nästan 50 miljoner kronor som bl.a. möjliggör att ökade vård- och informationsinsatser samt kunskapsuppbyggnad inom byggnadsvård, kulturlandskapsvård och fornvård kan garanteras och komma hela landet till del. Genom stödet har goda effekter uppnåtts när det gäller att öka förståelsen och tillgängligheten till landets kulturmiljöer. I flera län har s.k. kulturvårdsavtal upprättats och avsikten med avtalen är att fördjupa samverkan och tydliggöra ansvarsfördelningen mellan länsstyrelsen och fastighetsägaren om vården av vissa särskilt värdefulla kulturmiljöer. Möjligheten till utökade insatser för kulturarvet förbättras också genom de reformmedel till de regionala museerna med 17 miljoner kronor som anslogs i budgetpropositionen för 2002.
- Inom anslaget Bidrag till kulturmiljövård avsatte regeringen 10 miljoner kronor för utåtriktade satsningar inom det sektorsövergripande projektet Agenda kulturarv, ett samarbete mellan länsstyrelserna, länsmuseerna och Riksantikvarieämbetet. Agenda kulturarv syftar till att förnya kulturmiljövårdens arbete, inriktning och demokratiska förankring och att utifrån kunskaper om kulturmiljön verka för en öppen diskussion med allmänheten. Inom ramen för projektet har Riksantikvarieämbetet i samråd med Statens kulturråd hittills i år fördelat närmare 7 miljoner kronor till länen för olika aktiviteter riktade mot skolor samt seminarier och andra aktiviteter riktade mot ägare, brukare och massmedia.
- För att möta det ökande intresset och engagemanget för den egna kulturmiljön, som bl.a. visas genom ett stigande medlemsantal i ideella kulturmiljöorganisationer, förstärkte regeringen det bidrag på 2,5 miljoner kronor till ideella kulturmiljöorganisationer som fördelas av Riksantikvarieämbetet med ytterligare 1 miljon kronor fr.o.m. budgetåret 2002. Intresset tas också tillvara och fångas upp bl.a. i det arbete med information och skyltning som sköts av länsstyrelserna i samarbete med lokala kulturadministratörer.
- Riksantikvarieämbetet tillsammans med Naturvårdsverket utvecklar och fördjupar samarbetet mellan kulturmiljö- och naturmiljösektorerna för att uppnå en gemensam syn på landskapsfrågorna. Exempel på områden där det finns ett ömsesidigt intresse för samverkan är en utvecklad medborgardialog och samband mellan bevarande och brukande. Kulturmiljövård och naturvård handlar om såväl bevarande som att bruka miljön och att utveckla natur- och kulturarvet så att det kommer många till del.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.