Alkotester och polisens resurser
Skriftlig fråga 2008/09:352 av Bodström, Thomas (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2008-12-05
- Inlämnad
- 2008-12-05
- Besvarad
- 2008-12-10
- Svar anmält
- 2008-12-10
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 5 december
Fråga
2008/09:352 Alkotester och polisens resurser
av Thomas Bodström (s)
till justitieminister Beatrice Ask (m)
Häromdagen presenterade forskare på polishögskolan en rapport om att alkoholutandningsprover utförs medvetet på fel plats och vid fel tillfälle i syfte att förbättra statistiken snarare än att förbättra trafiksäkerheten. Detta är ett gigantiskt slöseri av skattemedel. Precis som när det gäller polisens konkursmässiga ekonomi, åskådliggör det sätt på vilket alkoholutandningsprover sker att regeringen och justitieministern saknar förmåga att klara av styrningen av polisen. Justitieministern har helt tappat greppet, vilket bekräftas av uttalanden i TT där hon säger att det inte är politikernas fråga hur polisen använder sina resurser. Om inte justitieministern tar ansvar för polisens ekonomi och verksamhet, vem ska då göra detta? Jag vill fråga justitieministern:
Vilka åtgärder avser justitieministern att vidta för att säkerställa ett grepp om polisens ekonomi och verksamhet?
Svar på skriftlig fråga 2008/09:352 besvarad av Justitieminister Beatrice Ask
Svar på fråga
2008/09:352 Alkotester och polisens resurser
Justitieminister Beatrice Ask
Thomas Bodström har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att säkerställa ett grepp om polisens ekonomi och verksamhet.
En avgörande förutsättning för att polisen ska kunna bedriva en bra verksamhet är att den har tillräckliga resurser. Regeringen gör därför den största satsningen någonsin på polisen. Under 2007 och 2008 har polisen tillförts en sammanlagd varaktig anslagsökning om ca 1,3 miljarder kronor. Denna resursförstärkning möjliggör en kraftig ökning av antalet poliser med målet att det 2010 ska finnas 20 000 poliser.
Regeringen ställer tydliga krav på att det ökade antalet poliser ska leda till ett bättre verksamhetsresultat. För att rättsväsendets myndigheter ska kunna svara upp mot regeringens högre krav kommer regeringen att återkomma till riksdagen i budgetpropositionen för 2010 för att närmare redovisa vilka ytterligare resurstillskott och åtgärder som krävs. Regeringen kommer i detta sammanhang också att ta ställning till polisens resursbehov.
Regeringens krav på budgetdisciplin inom polisorganisationen är höga. Jag har därför tagit initiativ till en effektivitetsöversyn av polisen. Arbetet bedrivs i samarbete mellan Justitiedepartementet och Finansdepartementet. Vi vill försäkra oss om att de pengar regeringen har tillfört rättsväsendets myndigheter används effektivt.
När det gäller fördelningen av såväl personella som ekonomiska resurstillskott har regeringen delegerat det ansvaret till Rikspolisstyrelsen och ytterst till polismyndigheterna. Det är också Rikspolisstyrelsen som utvecklar och preciserar de mål för polisverksamheten som regering och riksdag har lagt fast. Polismyndigheterna beslutar i frågor om den lokala verksamheten. Det är den ordning vi har i Sverige med myndigheter som agerar självständigt inom de ramar som regering och riksdag beslutat.
Polisens trafiksäkerhetsarbete är en viktig del i ansträngningarna för att få ned antalet skadade och döda i trafiken. Som ett led i arbetet med att utveckla och precisera mål för verksamheten har Rikspolisstyrelsen tagit fram en strategi för polismyndigheternas trafiksäkerhetsarbete. Av den framgår att hastighet, säkerhetsbältesanvändning, nykterhet och beteendeövervakning är prioriterade områden. Strategin baseras bland annat på bedömningar av trafiksäkerhetsforskare att per 100 000 nykterhetskontroller räddas fyra personer från att omkomma i trafiken.
Jag följer polisens resultat noga. Trafiknykterhetskontroller bör polisen självfallet utföra såväl på platser och tider där det finns en ökad risk för rattfylleribrott som på tider då man inte förväntar sig att bli stoppad. Om det förekommer att polisen utför nykterhetskontroller med enda syfte att ”plocka pinnar” är det naturligtvis inget bra polisarbete.
Min bedömning är i grund och botten att polisen bedriver ett seriöst trafiksäkerhetsarbete men att det i likhet med mycket annat kan och behöver utvecklas ytterligare. Kvalitet och kvantitet behöver inte vara motsatser. En ökning av antalet trafikkontroller har en brottsförebyggande effekt genom att polisen syns mer och att risken för upptäckt därmed ökar. Det ökar trafiksäkerheten vilket alla har glädje av.
Jag vill påminna om att polisens trafiksäkerhetsarbete också utgör en integrerad del i den brottsbekämpande verksamheten. Vid trafikkontroller upptäcks regelmässigt också annan brottslighet och efterlysta personer. Som exempel på det sistnämnda kan nämnas att polisen under en vecka i november genomförde trafikkontroller i syfte att upptäcka också annan brottslighet än trafikrelaterad. Under denna vecka utfördes 30 000 utandningsprov, varvid 224 personer rapporterades för rattfylleri. Dessutom upptäcktes 111 fall av stöldbrott och 156 fall av narkotikabrott.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.