algkalk
Skriftlig fråga 1999/2000:317 av Lindstedt-Staaf, Ester (kd)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 1999-12-01
- Anmäld
- 1999-12-07
- Besvarad
- 1999-12-08
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 1 december
Fråga 1999/2000:317
av Ester Lindstedt-Staaf (kd) till miljöminister Kjell Larsson om algkalkDet finns många olika forskningsrön beträffande dagens näringsobalans i naturen. Likaså finns många teorier om hur vi ska kunna bota denna näringsobalans.
Ett av dessa forskningsrön är att en algkalk innehåller mycket spårämnen och mineraler, och att den kan användas som komplement till dagens gödsling. Detta påverkar gynnsamt mark, fauna och flora och är därmed bra för vår biologiska mångfald. Det gagnar oss människor också genom mer näringsrik föda.
Det pågår vitaliseringsgödsling av skogen bl.a. genom återföring av vedaska. Algkalk kunde tillföras samtidigt. Denna algkalk är förnybar, då den hela tiden nybildas. Vi är alla övetygade om att näringsobalansen i naturen snarast måste rättas till. Försiktighetsprincipen måste gälla men får inte tas som intäkt för att inte skynda. Det är oerhört viktigt att forskningen ges möjlighet att snarast kunna sammanställa sina resultat. Försöksverksamhet i större skala kunde sedan påbörjas.
Min fråga till ministern är:
Vad avser ministern göra för att driva denna fråga framåt med tanke på näringsobalansen i vårt kretslopp?
Svar på skriftlig fråga 1999/2000:317 besvarad av miljöminister Kjell Larsson
den 8 december
Svar på fråga 1999/2000:317 om algkalk
Miljöminister Kjell Larsson
Ester Lindstedt-Staaf har frågat vad jag avser att göra för att öka användningen av algkalk med tanke på näringsobalansen i våra kretslopp.
Kalkningsmedel används av ett stort antal markanvändare. Inom mitt ansvarsområde ligger närmast den kalkning som utförs för att motverka det försurande nedfallets inverkan på sjöar och vattendrag.
Algkalk bildas främst av vattenlevande växter i havet och kan i vissa kustområden samlas i så stora mängder att den är intressant att samla in för kommersiell användning. I jämförelse med de fossila kalksorterna är algkalk förhållandevis kostsam att använda. Med effektivare skördemetoder och utveckling av spridningsteknik ska denna nackdel förhoppningsvis reduceras. Algkalk innehåller mycket riktigt spårämnen @ bl.a. selen @ i högre utsträckning än de fossila kalksorterna och är därigenom ett intressant alternativ, eller komplement, till konventionella kalkningsmedel.
Den sammanställning som efterfrågas är åtminstone delvis redan utförd av Naturvårdsverket i rapporten Spårämnen i algkalk med särskild hänsyn till biotillgängligheten av selen, utgiven år 1997. Rapporten visar att algkalk har många värdefulla egenskaper. Jag tycker det är tilltalande att kunna ersätta fossila produkter med produkter som ingår i ett aktivt kretslopp. I den nationella planen för kalkningsverksamheten under den närmaste tioårsperioden, som Naturvårdsverket redovisade till regeringen i somras och som nu bereds i Regeringskansliet, tas användningen av algkalk upp. När regeringen under nästa år tar ställning till planen avser jag att överväga vilka åtgärder som kan behövas för att få kalkningsverksamheten så bra kretsloppsanpassad som möjligt.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.