äldrevård
Skriftlig fråga 2001/02:632 av Cederfelt, Margareta (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2002-01-30
- Anmäld
- 2002-02-05
- Besvarad
- 2002-02-06
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 30 januari
Fråga 2001/02:632
av Margareta Cederfelt (m) till socialminister Lars Engqvist om äldrevårdMedelåldern ökar i Sverige och västvärlden. År 2010 beräknas kulmen ha nåtts. För fyra av fem kommuner spricker budgeten för äldreomsorg redan i år. Samtidigt talar nyhetsrapporteringen om upprepade fall av vanvård av äldre personer, i vissa fall handlar det om misshandel. Personalbristen är också stor inom äldreomsorgen. Tillgången på utbildad arbetskraft är mindre än efterfrågan. I vissa fall har antalet utbildningsplatser på såväl gymnasie- som högskolenivå minskats. Det förekommer även att elever och studenter klagar på att den kliniska utbildningen inte håller måttet utan att de får bevittna vanvård av de äldre. För att vården av de äldre i samhället ska hålla en människovärdig och etiskt försvarbar nivå borde åtgärder egentligen vidtagits för länge sedan.
Med anledning av ovanstående vill jag ställa följande fråga till socialministern.
Vilka åtgärder avser socialministern vidta för att morgondagens äldrevård ska vara bättre än dagens äldrevård?
Svar på skriftlig fråga 2001/02:632 besvarad av socialminister Lars Engqvist
den 6 februari
Svar på fråga 2001/02:632 om äldrevård
Socialminister Lars Engqvist
Margareta Cederfelt har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att morgondagens äldrevård ska vara bättre än dagens äldrevård.
Jag vill inledningsvis säga att jag inte delar den mycket mörka bild av svensk äldreomsorg som Margareta Cederfelt ger uttryck för i sin fråga. Vården och omsorgen om äldre fungerar väl i många kommuner. Det finns dock brister. Det är naturligtvis mycket allvarligt varje gång det inträffar fall av missförhållanden och vanvård inom äldreomsorgen.
Regeringen har under de senaste åren genomfört ett flertal insatser för att skapa bättre förutsättningar för kommuner och landsting att utveckla sina insatser för äldre personer med behov av vård och omsorg. En viktig åtgärd var den nationella handlingsplanen för äldrepolitiken, som riksdagen antog 1998. I samband med handlingsplanen beslutades en successiv höjning av statsbidragen till landets kommuner och landsting för att skapa förutsättningar för huvudmännen att åstadkomma betydande förbättringar bl.a. inom vården och omsorgen om äldre. Handlingsplanen innehöll också bl.a. drygt 20 initiativ och åtgärder för att förbättra och utveckla olika aspekter av vården och omsorgen för äldre personer. Handlingsplanen har implementerats under 1999@2001. Genom satsningen har det skett en utveckling inom en mängd olika områden. Bl.a. har Socialstyrelsen och länsstyrelserna kunnat utöka sin tillsyn, anhörigstödet har utvecklats i samtliga av landets kommuner och arbetet med kvalitetsutveckling har fått en ökad uppmärksamhet. Inom ramen för satsningen på forskning inom äldreområdet har bl.a. 15 regionala FoU-centrum kommit igång med en lokalt förankrad och praktiknära kunskapsutveckling inom både äldreomsorg och äldresjukvård. Regeringen kommer under hösten att lämna en skrivelse till riksdagen där en uppföljning av den nationella handlingsplanen redovisas.
Tillräcklig personal- och kompetensförsörjning är naturligtvis avgörande för att kvalitetsbrister ska kunna arbetas bort och för en god och trygg vård och omsorg för äldre personer. Det är därför positivt att kommuner och landsting under senare år har ökat sina nyrekryteringar. Det beräknas dock finnas ett fortsatt stort och växande rekryteringsbehov de kommande åren, bl.a. till följd av stora pensionsavgångar. De svårigheter som i dag finns att rekrytera och behålla personal med adekvat kompetens är därför oroande. Ansvaret för frågor som berör personalförsörjning inom vård och omsorg är delat och det behövs insatser från flera parter för att förbättra tillgången till personal med rätt kompetens. Det fortsatta arbetet med dessa frågor måste bedrivas med utgångspunkt i respektive parts ansvar. Det är också min bedömning att berörda parter i dag aktivt arbetar för att förbättra situationen.
En väl fungerande samverkan mellan kommuner och landsting är en avgörande förutsättning för att vården och omsorgen om äldre ska vara av god kvalitet. Mot bakgrund av de brister som uppmärksammats inom detta område är ett av de prioriterade områdena i den nationella handlingsplanen för utveckling av hälso- och sjukvården insatser för äldre personer. Områden som speciellt pekas ut i handlingsplanen inom vilka åtgärder måste vidtas är bl.a. läkarmedverkan och en i övrigt utvecklad kvalitet av medicinska insatser i den kommunala primärvården. I samband med handlingsplanen beslutades också om förlängningar av satsningarna på regionala FoU-centrum samt av utvecklingen av anhörigstödet i landets kommuner.
Regeringen har i en proposition till riksdagen föreslagit att det ska bildas ett familjemedicinskt institut med uppgift att stärka primärvården i landsting och kommuner. Till institutets uppgifter ska bl.a. höra att utveckla och initiera fortbildning för primärvårdens personal och att belysa faktorer som har betydelse för att trygga personalförsörjningen till primärvården i framtiden.
Jag ser nu fram emot att följa utvecklingen och se resultatet av de satsningar som genomförs dels i samband med handlingsplanen för utveckling av hälso- och sjukvården, dels i andra sammanhang. Min bedömning är att satsningarna kommer att ha en stor betydelse för förutsättningarna för kommuner och landsting att höja kvaliteten på vården och omsorgen om äldre personer.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.