äldrepolitik inom EU
Skriftlig fråga 2004/05:1035 av Nordlund, Harald (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2005-02-21
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Anmäld
- 2005-02-25
- Besvarad
- 2005-03-09
- Svar anmält
- 2005-03-09
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 21 februari
Fråga 2004/05:1035
av Harald Nordlund (fp) till statsrådet Ylva Johansson om äldrepolitik inom EUEuropeiska unionen har sin utgångspunkt i strävanden till varaktig fred och till att finna gemensamma lösningar på de stora miljöproblemen. Det har visat sig och kommer att visa sig att även andra frågor vinner på att inte varje land agerar oberoende av andra länder. Till sådana frågor hör det faktum att hela Europas befolkning blir allt äldre.
Det är förvisso en nationell uppgift att leva upp till exempel till statliga åtaganden beträffande pensioner. Medlemsländernas ekonomier påverkar emellertid varandra i sådan grad att de problem, men också de möjligheter som det innebär att andelen så kallade äldre ökar kraftigt ett antal år framöver motiverar en gemensam strategi inom EU.
Min fråga till statsrådet Ylva Johansson:
Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att inom ministerrådet aktualisera de frågor som sammanhänger med att befolkningen i Europa blir allt äldre?
Svar på skriftlig fråga 2004/05:1035 besvarad av Ylva Johansson
den 9 mars
Svar på fråga 2004/05:1035 om äldrepolitik inom EU
Statsrådet Ylva Johansson
Harald Nordlund har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att inom ministerrådet aktualisera de frågor som sammanhänger med att befolkningen i Europa blir allt äldre.
Konsekvenserna av en åldrande befolkning får allt större uppmärksamhet inom EU. Europeiska rådet har varje år sedan år 2000 denna fråga på sin dagordning. Bakgrunden är följande:
Vid Europeiska rådets möte i Lissabon år 2000 fastställdes en utvecklingsstrategi för EU, den så kallade Lissabonstrategin med målet att göra EU till "världens mest konkurrenskraftiga och dynamiska kunskapsbaserade ekonomi". Den sociala dimensionen med en väl fungerande social infrastruktur framhölls som en viktig faktor för ekonomisk tillväxt. De sociala frågorna inom Lissabonstrategin rör kampen mot fattigdom och social utslagning, säkra och hållbara pensioner, hälso- och sjukvård samt äldreomsorg.
Inte minst mot bakgrund av de framtida konsekvenserna av den åldrande befolkningen inom EU beslutade Europeiska rådet år 2000 att inrätta Kommittén för social trygghet (KST). Beslutet togs som ett led i att de sociala trygghetssystemen inom EU behöver förbättras och moderniseras för att möta gemensamma utmaningar. KST är nu ett forum för kunskaps- och erfarenhetsutbyte mellan medlemsstaterna och Europeiska kommissionen. Samarbetet sker främst inom ramen för den så kallade öppna samordningsmetoden. Metoden används inom områden där ansvaret för politikens utformning är en nationell angelägenhet och där gemenskapens kompetens inte gäller.
Ett nära samarbete finns mellan KST och Kommittén för ekonomisk politik (KEP) och dess arbetsgrupp för åldrandefrågor. Inom ramen för KEP:s arbete behandlas bland annat frågor som rör prognoser och indikatorer för de framtida offentliga utgifterna för pensioner, hälso- och sjukvård samt omsorg för äldre inom EU.
Inom området hälso- och sjukvård samt äldreomsorg tar samarbetet sin utgångspunkt i tre huvudmål för vården och omsorgen, nämligen
Kommissionen, KST och KEP har sedan år 2001 regelbundet lämnat rapporter inom området hälso- och sjukvård samt äldreomsorg som underlag för beslut i Europeiska rådet, bland annat på basis av enkätsvar från alla medlemsländerna. De närmare formerna för det fortsatta EU-samarbetet övervägs för närvarande. Som ett led i detta arbete ska medlemsstaterna under våren 2005 redovisa nationella rapporter över framtida utmaningar inom hälso- och sjukvården samt äldreomsorgen.
De sociala frågorna, inklusive hälso- och sjukvårdsfrågorna tar allt större plats på EU-agendan. En rad olika processer pågår parallellt. Jag ser positivt på ett ökat kunskapsutbyte kring medlemsstaternas olika nationella system, inte minst för att möta en framtid med en allt äldre befolkning.
Sammanfattningsvis kan jag konstatera att den fråga som Harald Nordlund aktualiserar redan är väl tillgodosedd inom ramen för det befintliga EU-samarbetet.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.