äldreomsorgen

Skriftlig fråga 1997/98:112 av Pålsson, Chatrine (kd)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
1997-11-06
Anmäld
1997-11-10
Besvarad
1997-11-19

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

Fråga 1997/98:112 av Chatrine Pålsson (kd) till socialministern om äldreomsorgen

Många äldre upplever i dag att deras möjligheter att påverka sin vård och omsorgssituation är mycket begränsade. I många kommuner får exempelvis inte den enskilde bestämma eller påverka vilka uppgifter som hemtjänsten skall göra under de hemtjänsttimmar som blivit tilldelade. Detta är egendomligt eftersom alla människor är olika och har olika önskemål för att uppnå god livskvalitet. Att kunna påverka vore också självklart med tanke på att den enskilde själv betalar för sin hemtjänst. Många äldre saknar närstående som kan hjälpa till med hushållsgöromål som inte hemtjänstpersonalen får utföra exempelvis fönsterputsning, bullbak etc. Det är tyvärr också nästintill omöjligt att köpa hushållstjänster på grund av kostnaderna. Därför är situationen för många gamla ohållbar. När det gäller boendet så har den äldre inte heller möjlighet att påverka i någon högre grad. Beslutet fattas vanligtvis av någon kommunal tjänsteman. Hänsyn tas oftast inte till den enskildes önskemål utan bedömningen sker efter andra kriterier. För oss kristdemokrater är det en huvudfråga att den enskilde ska stå i centrum inför varje beslut. Det handlar om respekt och människovärde. Det handlar om att utforma organisationen efter människans behov och inte tvärtom.

Med anledning av ovanstående vill jag rikta följande fråga till socialministern:

Avser socialministern vidta åtgärder för att ge de gamla mer möjligheter att påverka sin vård och omsorg?

 

Svar på skriftlig fråga 1997/98:112 besvarad av , ()

Svar på fråga 1997/98:112 om äldreomsorgen
    Socialminister Margot Wallström

Chatrine Pålsson har frågat om jag avser att vidta åtgärder för att ge de gamla mer möjligheter att påverka sin vård och omsorg. Bakgrunden till hennes fråga är bl.a. att den enskilde i många kommuner inte själv kan bestämma eller påverka vilka uppgifter hemtjänsten skall utföra inom ramen för de hemtjänsttimmar som beviljats.

Målen för äldreomsorgen skall vara och är gemensamma för hela landet. Men lösningarna - hur vi skall nå dessa mål - är lokala. Hemtjänstens innehåll och organisation tillhör de frågor som omfattas av den långtgående decentraliseringen inom äldreomsorgen. En central tanke bakom detta är att det är just på den lokala nivån - nära de människor som direkt berörs och är beroende av hemtjänstens stöd - som man lättast kan se den enskilda människan behov och sätta dem i förgrunden. Jag tror nog att Chatrine Pålsson och jag är överens om att denna tanke i grunden är riktig.

Enligt min mening borde det också finnas utrymme för de äldre att köpa servicetjänster av olika slag. Det finns i dag flera exempel på en sådan marknad och på att kommunerna ordnar t.ex. pooler med annars arbetslösa ungdomar som erbjuder tjänster som man själv inte längre orkar med. Det kan röra sig om snöskottning och vindsröjning bara för att nämna ett par exempel.

Regeringen och riksdagen har ansvaret för att formulera målen och se till att de uppnås. Detta gör vi bäst genom att ge bra förutsättningar för de huvudmän som har att uppfylla de mål som regering och riksdag ställt upp men också genom att se till att det finns en effektiv uppföljning och tillsyn.

En hel del sker också även om det inte alltid är så spektakulärt. Så träder en ny målformulering för äldreomsorgen i socialtjänstlagen i kraft vid det kommande årsskiftet. Min och den övriga regeringens syfte med den nya målformuleringen var att tydligt markera att äldres rätt till självbestämmande, integritet och trygghet måste respekteras. Varje människa är och skall ses som en unik individ och inte ett vårdobjekt eller ett "ärende". Det handlar alltså om attityder och med en sådan syn faller det sig helt naturligt att inom ramen för beviljade hemtjänsttimmar så långt möjligt möta den enskilda individens önskemål. Jag är också alldeles övertygad om att massor av kvinnor som arbetar inom äldreomsorgen, för där arbetar nästan bara kvinnor, har detta förhållningssätt.

Men det behövs mer insatser för att alla skall ha såväl möjligheterna som insikten att möta de äldre som har behov av hjälp och stöd med respekt för deras självbestämmande och integritet. Några sådana har gjorts - jag tänker bl.a. på årets och de närmaste årens resurstillskott till den kommunala sektorn som skall gå vidare till vården och omsorgen. Andra insatser planeras som är mer direkt inriktade på den enskildes möjlighet att påverka sin vård och omsorg.

HSU 2000 har nyligen överlämnat sitt delbetänkande Patienten har rätt (SOU 1997:154), som nu skall remitteras och som avses ligga till grund för en proposition under våren 1998. Utredningens förslag innebär förbättringar av patientens ställning i vården. Den enskildes inflytande och delaktighet kommer också att vara en viktig del i det nationella handlingsprogram för äldreomsorgen som vi för närvarande arbetar med inom Regeringskansliet.

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.