äldre dövblindas situation
Skriftlig fråga 2001/02:953 av Wester, Ulla (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2002-03-25
- Anmäld
- 2002-04-02
- Besvarad
- 2002-04-04
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2001/02:953
av Ulla Wester (s) till socialminister Lars Engqvist om äldre dövblindas situationDet finns en grupp funktionshindrade som lever under mycket speciella omständigheter och det är de dövblinda. Deras handikapp uppstår i kommunikationen med människor som inte behärskar teckenspråket. Detta leder ofta till stora begränsningar både i deras personliga nätverk och i deras kontakter med olika samhällsfunktioner. I synnerhet de äldre dövblinda är starkt utsatta. Kombinationen av hög ålder, dövhet och ytterligare funktionsnedsättning kan ge svåra negativa följder, som inte bara förstärker ensamhet och isolering utan också ger problem med att klara dagliga aktiviteter. Deras nyckel till samhället är andra människor som behärskar teckenspråk och som har kunskap om döva och dövblindas levnadsbetingelser.
Region Skåne är först i landet med en enhet på regional nivå som arbetar för att på olika sätt ge stöd åt döva, dövblinda och deras anhöriga. Trots dessa satsningar och Region Skånes samarbete med kommunerna i länet, med länsstyrelsen och i förekommande fall med Socialstyrelsen händer det att döva personer hamnar utanför detta skyddsnät. I en situation när någon i kedjan av politiker, handläggare, kuratorer och tjänstemän brister, dvs. saknar kunskap om hur livet som döv eller dövblind ter sig, har de döva och dövblinda äldre mycket svårt att hävda sin rätt.
Jag vill därför fråga vad socialministern är beredd att göra för att förbättra kunskapen om äldre dövas och dövblindas situation bland ansvariga och bland vård- och omsorgspersonal.
Svar på skriftlig fråga 2001/02:953 besvarad av socialminister Lars Engqvist
den 3 april
Svar på fråga 2001/02:953 om äldre dövblindas situation
Socialminister Lars Engqvist
Ulla Wester har frågat vad jag är beredd att göra för att förbättra kunskapen om äldre dövas och dövblindas situation bland ansvariga och bland vård- och omsorgspersonal.
Jag delar Ulla Westers uppfattning att kunskapen om äldre dövas och dövblindas situation behöver förbättras. Flera av de satsningar som regeringen gör för närvarande bör medverka till att kunskapen om äldre dövas och dövblindas situation ökar även om de inte enbart avser dessa grupper.
Resurscenter Mo Gård AB får statsbidrag till sitt kunskapscenter för dövblinda. Kunskapscentret förmedlar kunskaper till såväl personer med dövblindhet som personal och myndigheter. Det är viktiga uppgifter, särskilt mot bakgrund av att antalet personer som är dövblinda är få och det därför är svårt för kommuner och landsting att bygga upp och behålla egen kompetens på området. Även Föreningen Sveriges Dövblinda (FSDB) får, utöver det statliga organisationsstödet, bidrag för kunskapsutveckling och informationsspridning.
Regeringskansliet gör en kartläggning av vilka konsekvenser förändringen av arbetsuppgifterna för dövblindkonsulenterna vid Specialpedagogiska institutet får för vuxna dövblinda, så att dessa inte blir utan stöd av socialt rehabiliterande/habiliterande karaktär. Dessutom har Socialstyrelsen regeringens uppdrag att kartlägga vuxna funktionshindrades tillgång till habilitering och rehabilitering. Här ingår självfallet även dövblindas tillgång till sådant stöd.
Inställningen och attityder hos personal och politiker är viktiga för viljan att ta till sig kunskap. Regeringen har, på grundval av Bemötandeutredningens slutbetänkande Lindqvists nia, gett Statens institut för särskilt utbildningsstöd (Sisus) i uppdrag att verka för ökad kompetens om bemötande av personer med funktionshinder. Sisus disponerar dessutom sedan den 1 januari 2001 och tre år framåt 14 miljoner kronor för olika modellprojekt.
Jag kommer att noga följa upp dessa satsningar för att se om det finns behov av ytterligare åtgärder.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
