akutsjukvård
Skriftlig fråga 2001/02:132 av Carlsson, Birgitta (c)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2001-10-29
- Anmäld
- 2001-11-13
- Besvarad
- 2001-11-14
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 29 oktober
Fråga 2001/02:132
av Birgitta Carlsson (c) till socialminister Lars Engqvist om akutsjukvårdDet regelverk som i dag styr sjukvården för människor som söker asyl i Sverige är otydligt och motsägelsefullt. Människor som söker asyl i Sverige har rätt till sjukvård för akuta sjukdomstillstånd, denna vård finansieras av Migrationsverket.
Rätten till akutsjukvård upphör om man erhåller avslag på sin asylansökan, men enligt hälso- och sjukvårdslagen ska man inte vägra någon sjukvård vid akuta sjukdomstillstånd.
Ett annat frågetecken är vad som ska definieras som ett akut sjukdomstillstånd. T.ex. hade en hivsmittad patient som utvecklade lunginflammation inte rätt till vård då detta inte definierades som ett akut sjukdomstillstånd @ även om det förelåg en risk för att patienten skulle avlida. Andra sjukdomstillstånd som har hamnat utanför definitionen "akut sjukdomstillstånd" är diabetes och cancertumörer.
Vilka åtgärder har socialministern för avsikt att vidta för att förhindra att människor som söker uppehållstillstånd förvägras livsnödvändig sjukvård?
Svar på skriftlig fråga 2001/02:132 besvarad av statsrådet Maj-Inger Klingvall
Svar på fråga 2001/02:132 om akutsjukvård
Statsrådet Maj-Inger Klingvall
Birgitta Carlsson har frågat vilka åtgärder socialministern har för avsikt att vidta för att förhindra att människor som söker uppehållstillstånd förvägras livsnödvändig vård. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.
Varje landsting ska enligt hälso- och sjukvårdslagen erbjuda en god hälso- och sjukvård åt dem som är bosatta inom landstinget. Därutöver ska landstinget erbjuda omedelbar hälso- och sjukvård till den som vistas inom landstinget utan att vara bosatt där. Landstingen har inte rätt till statlig ersättning för denna vård utan får kräva ersättning från individen om han eller hon inte omfattas av EU:s regler eller annan för Sverige internationell överenskommelse. Sedan år 1998 kompenseras dock landstingen i överenskommelserna mellan staten och landstingen om ersättningar till hälso- och sjukvården med 50 miljoner kronor per år för bl.a. kostnader i en sådan situation. Vad som anses vara omedelbar vård får prövas från fall till fall av den behandlingsansvarige läkaren.
Hälso- och sjukvården för asylsökande m.fl. regleras i en särskild överenskommelse mellan staten och Landstingsförbundet. Denna överenskommelse går utöver landstingens skyldigheter enligt hälso- och sjukvårdslagen. Överenskommelsen innebär att landstingen ska ge vuxna asylsökande akut hälso- och sjukvård samt tandvård och sådan hälso- och sjukvård samt tandvård som inte kan anstå. Asylsökande som inte fyllt 18 år erhåller samma hälso- och sjukvård samt tandvård som i Sverige bosatta barn. Överenskommelsen gäller även utlänningar som fått sin asylansökan prövad i avvaktan på att personen lämnar landet eller tas emot i en kommun inom ramen för det kommunala flyktingmottagandet. Enligt en särskild överenskommelse mellan staten och Landstingsförbundet ska barn som hålls gömda inför verkställigheten av ett avvisnings- eller utvisningsbeslut (s.k. gömda barn) erhålla hälso- och sjukvård samt tandvård enligt samma ordning som gäller för asylsökande barn under 18 år. Staten lämnar ersättning till landstingen för denna vård. I de fall landstinget väljer att ge vård utöver den överenskomna får det enskilda landstinget stå för kostnaden.
Vuxna utlänningar som håller sig undan ett beslut om avvisning eller utvisning ska erbjudas omedelbar hälso- och sjukvård enligt samma ordning som gäller för den som vistas inom landstinget utan att vara bosatt där.
Som framgått ovan ska naturligtvis de som sökt uppehållstillstånd i Sverige enligt gällande regler inte förvägras livsnödvändig vård samt i övrigt den hälso- och sjukvård som jag redogjort för.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

