Aktivitetskrav inom försörjningsstödet
Skriftlig fråga 2024/25:594 av Maj Karlsson (V)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2024-12-13
- Överlämnad
- 2024-12-13
- Anmäld
- 2024-12-16
- Svarsdatum
- 2024-12-27
- Besvarad
- 2024-12-27
- Sista svarsdatum
- 2024-12-27
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Anna Tenje (M)
Nyligen presenterades promemorian Aktivitetskrav inom försörjningsstödet – för arbete, egenförsörjning och nationell likformighet (Ds 2024:29). Promemorian innehåller förslag på utformning av ett aktivitetskrav för vuxna som uppbär försörjningsstöd och är svaret på ett utredningsuppdrag från den tidigare regeringen. Ursprungligen var aktivitetskravet tänkt att rikta sig mot personer som står till arbetsmarknadens förfogande. Efter regeringsskiftet 2022 ändrades uppdraget så att aktivitetskravet ska rikta sig mot alla vuxna som uppbär försörjningsstöd. Den som inte uppfyller aktivitetskravet får inget eller nedsatt försörjningsstöd.
Förslagen i promemorian läggs fram i en tid då hjälporganisationer vittnar om ett kraftigt ökat behov av hjälp med mat och basala behov. De beskriver också att det inte längre endast är de mest utsatta som behöver hjälp och att en viktig förklaring bakom de ökade behoven är att de offentliga trygghetssystemen brister. Detta syns till exempel i att andelen mottagare av ekonomiskt bistånd sjunkit med över 30 procent mellan 2020 och 2023. Samtidigt ökade antalet fattiga människor i Sverige med över 200 000 personer mellan 2021 och 2023.
Pensionärer, personer med sjuk- eller aktivitetsersättning och ytterligare några grupper är undantagna från aktivitetskravet. Bland dem som får försörjningsstöd finns också personer som är sjukskrivna, har psykiska problem eller andra sociala hinder, exempelvis missbruk. Dessa är inte undantagna, även om undantag kan göras i individuella fall.
Om förslaget genomförs kommer det att leda till att människor som lever på mycket små resurser kommer att förlora det sista skydd de har. Det kommer därmed att leda till att antalet fattiga människor i Sverige kommer att öka ytterligare och att larmrapporterna från hjälporganisationerna kommer att fortsätta öka i kraft. Försörjningsstödet är det yttersta ekonomiska skyddet, så frågan är vad dessa människor ska leva av när de inte längre får ta del av det. Det är svårt att se ett bättre sätt att öka rekryteringen till kriminalitet än den politik som regeringen just nu bedriver.
Mot denna bakgrund vill jag fråga statsrådet Anna Tenje:
Hur anser statsrådet att de som inte längre får försörjningsstöd till följd av regeringens politik ska kunna försörja sig och avser statsrådet att vidta några åtgärder utifrån sin ståndpunkt?
Svar på skriftlig fråga 2024/25:594 besvarad av Statsrådet Anna Tenje (M)
Svar på fråga 2024/25:594 Aktivitetskrav inom försörjningsstödet
till Statsrådet Anna Tenje (M)
Svar på fråga 2024/25:594 av Maj Karlsson (V)
Aktivitetskrav inom försörjningsstödet
Maj Karlsson har frågat mig hur jag anser att de som inte längre får försörjningsstöd till följd av regeringens politik ska kunna försörja sig och om jag avser att vidta några åtgärder utifrån min ståndpunkt.
En av regeringens övergripande prioriteringar är att bryta utanförskapet och hitta åtgärder som gör att människor kommer i arbete och blir en del av samhällsgemenskapen. Ett arbete och en egen försörjning är en förutsättning för att motverka utanförskap och fattigdom. Det är dessutom en viktig integrationsåtgärd.
Regeringen känner väl till att långa perioder av ekonomiskt bistånd bidrar till ökade risker för bl.a. ohälsa och utanförskap. Ingen person ska bli bortglömd eller osynliggjord i statistiken utan behöver mötas av rätt åtgärder för att komma i arbete och bli en del av den gemenskap som följer.
Regeringen har remitterat förslagen i promemorian Aktivitetskrav inom försörjningsstödet – för arbete, egenförsörjning och nationell likformighet (Ds 2024:29). Förslagen innebär bl.a. att socialtjänsten ska ställa krav på deltagande i insatser som medverkar till att individen får en meningsfull heltidssysselsättning. Det kan handla om aktiviteter som bl.a. bidrar till att bryta isolering, förbättra hälsa och främja integration för utrikes födda kvinnor och män och för att närma sig egen försörjning.
Att, som Maj Karlsson gör, hävda att förslagen i promemorian skulle leda till att människor förlorar det sista skydd de har är både felaktigt och missvisande. Socialtjänstens ekonomiska bistånd kommer även fortsättningsvis att vara välfärdssystemens yttersta skyddsnät. Enligt socialtjänstlagen (2001:453) har den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt rätt till bistånd för sin försörjning och för sin livsföring i övrigt.
Stockholm den 20 december 2024
Anna Tenje
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

