åklagarmyndighetens register
Skriftlig fråga 2001/02:208 av Hietala Nordlund, Barbro (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2001-11-14
- Anmäld
- 2001-11-20
- Besvarad
- 2001-11-22
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 14 november
Fråga 2001/02:208
av Barbro Hietala Nordlund i Borlänge (s) till justitieminister Thomas Bodström om åklagarmyndighetens registerMamman till en ung man, som omkom i en tragisk olyckshändelse, har fått ta emot ett brev från åklagarmyndigheten. Sonen som varit död i flera månader kallas att vittna i en rättegång.
Familjen blir naturligtvis upprörd och har på olika sätt försökt få stöd för det onödiga och felaktiga i att en avliden person åberopas att höras som målsägande och kallas till rättegång.
Åklagarmyndigheten svarar att målsägandens personnummer inte läggs upp i myndighetens register @ BRÅDIS. Rutinmässiga kontroller av uppgifter om målsäganden görs inte.
JO skriver att det är i "högsta grad otillfredsställande" att kallelse utsänts. Men att ingen befattningshavare gjort sig skyldig till fel.
Min fråga till justitieministern är:
Avser ministern att vidta någon åtgärd för att dataregister och teknikanvändande inom åklagarämbetet utvecklas/används så att avlidna personer i framtiden inte kallas att höras som målsägande vid huvudförhandling?
Svar på skriftlig fråga 2001/02:208 besvarad av justitieminister Thomas Bodström
Svar på fråga 2001/02:208 om åklagarmyndighetens register
Justitieminister Thomas Bodström
Barbro Hietala Nordlund har frågat mig om jag avser att vidta någon åtgärd för att dataregister och teknikanvändande inom åklagarväsendet utvecklas/används så att avlidna personer i framtiden inte kallas att höras som målsägande vid huvudförhandling.
Inledningsvis vill jag beklaga det inträffade och uttrycka min fulla förståelse för den upprördhet som den aktuella familjen känt efter mottagandet av en kallelse riktad till en avliden familjemedlem. Att avlidna personer kallas att höras som målsägande är naturligtvis något som så långt möjligt bör undvikas.
I samband med att polisen registrerar en brottsanmälan förs t.ex. uppgift om en målsägandes personnummer in i RAR-systemet (rationell anmälningsrutin). När uppgiften lämnats till åklagarmyndigheten läggs den där in i ärenderegistret BRÅDIS. De identitetsuppgifter som tas in i BRÅDIS ska normalt vara kontrollerade mot det statliga person- och adressregistret (SPAR). Det ankommer på polismyndigheten eller åklagarmyndigheten att utföra kontrollen. Av den anledningen är såväl RAR som BRÅDIS uppkopplade mot SPAR. Det är den myndighet som först registrerar uppgiften som i samband med registreringen utför kontrollen. Om uppgifterna om en målsägande skulle vara äldre än tre månader när åklagaren ska fatta beslut i ärendet ska normalt en ny SPAR-kontroll göras. Vid tingsrätten görs sedan däremot ingen sådan rutinmässig kontroll. När tingsrätten kallar till huvudförhandling utgår tingsrätten från de kontrollerade uppgifterna som erhållits från åklagarmyndigheten.
Att avlidna personer kallas att höras är dock otillfredsställande och som jag tidigare sagt måste detta undvikas. Jag avser därför att ta upp frågan i den årligen återkommande myndighetsdialogen.
Intressenter
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.