åklagarmyndighetens organisation
Skriftlig fråga 2003/04:1084 av Hägg, Carina (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2004-04-16
- Anmäld
- 2004-04-20
- Besvarad
- 2004-04-22
- Svar anmält
- 2004-04-22
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 16 april
Fråga 2003/04:1084
av Carina Hägg (s) till justitieminister Thomas Bodström om åklagarmyndighetens organisationI samband med proposition och i riksdagens debatt om justitieutskottets betänkande 1995/96:JuU13, Ny åklagarorganisation, gavs försäkringar att åklagarverksamheten skulle bedrivas i oförändrad omfattning. Ett citat från debatten: "Det kommer att bedrivas åklagarverksamhet på samma antal platser som i dag." Men riksdagsbeslutet var en kompromiss behäftad med tveksamheter om bland annat åklagarväsendets verkställande av beslut, påverkan på rättsväsendets övriga lokala myndigheter och samhällspåverkan i stort. Vi kritiker blev snabbt sannspådda. Ett exempel på att ytterligare steg nu tas mot ökad centralisering är att chefsåklagaren i Jönköpings län använder reseavståndet till tingsrätten i Värnamo som ett argument för att den bör läggas ned. Enligt min uppfattning strider en sådan argumentation mot det nämnda riksdagsbeslutet.
Jag vill därför fråga justitieministern vilka åtgärder han är beredd att vidta för att riksdagsbeslutet om åklagarverksamhet ska efterlevas på ett bättre sätt.
Svar på skriftlig fråga 2003/04:1084 besvarad av Thomas Bodström
Svar på fråga 2003/04:1084 om åklagarmyndighetens organisation
Justitieminister Thomas Bodström
Carina Hägg har frågat mig om vilka åtgärder jag är beredd att vidta för att riksdagsbeslutet från 1996 om åklagarverksamhet ska efterlevas på ett bättre sätt.
Jag vill inledningsvis understryka att det är av stor vikt att rättsväsendet har god förmåga att klara av de utmaningar som förändringar i omvärlden för med sig. Det betyder att regler och verksamheter fortlöpande måste utvärderas och revideras när det behövs. År 1996 slog riksdagen fast riktlinjerna för åklagarväsendets organisation.
Åklagarreformen som följde har varit bra för utvecklingen av åklagarverksamheten. Under flera år har åklagarorganisationen kunnat uppvisa goda verksamhetsresultat. Reformen innebar att all operativ åklagarverksamhet skulle bedrivas vid åklagarkamrar på lokal nivå. När det gällde lokaliseringen av åklagarkamrarna skulle den i största möjliga utsträckning anpassas till var övriga aktörer inom rättsväsendet @ i första hand polis och domstolar @ fanns lokaliserade. Det är Riksåklagaren som beslutar om åklagarkamrarnas lokalisering. För närvarande finns det 42 åklagarkammare runtom i landet inordnade under sex åklagarmyndigheter.
Riksåklagaren har nyligen efter uppdrag av regeringen gett in rapporten Organisation för en effektiv och hög lagföring. I rapporten föreslås att alla myndigheter inom åklagarorganisationen ska slås samman till en myndighet. Den föreslagna förändringen syftar övergripande till att frigöra resurser från administrativ verksamhet till operativ åklagarverksamhet på lokal nivå. I detta sammanhang vill jag nämna att Riksåklagaren inte har föreslagit några förändringar av åklagarkamrarnas geografiska placering. Jag ser positivt på att Riksåklagaren bland annat från dessa utgångspunkter har sett över åklagarorganisationens verksamhet. Regeringen kommer senare i år att överväga och ta ställning till Riksåklagarens förslag om hur framtidens åklagarorganisation bör vara utformad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
