åklagarmyndigheten i Skellefteå
Skriftlig fråga 2002/03:465 av Ångström, Yvonne (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2003-02-04
- Inlämnad
- 2003-02-04
- Besvarad
- 2003-02-19
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Svar anmält
- 2003-02-19
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2002/03:465
av Yvonne Ångström (fp) till justitieminister Thomas Bodström om Åklagarmyndigheten i SkellefteåÅklagaren i Skellefteå har tre åklagartjänster, varav två för närvarande är vakanta. Sommaren 2002 fanns planer på att rekrytera två åklagare, men ingenting har hänt. Riksåklagaren har beslutat om anställningsstopp vad gäller externa rekryteringar, vilket uppenbarligen kan få besvärliga konsekvenser för Skellefteå. Det är ju ofta svårt att rekrytera internt. Om inte dessa tjänster besätts finns i förlängningen stor risk för nedläggning, vilket skulle få mycket svåra konsekvenser för alla som arbetar inom rättsväsendet liksom för människor som av olika skäl berörs av ärenden inom rättsväsendet. Det skulle betyda att Åklagarmyndigheten i Umeå skulle bli den enda i Västerbotten, och risken är stor för att andra delar av rättsapparaten också hamnar i farozonen.
Om Åklagarmyndigheten i Skellefteå inte kan fullgöra sitt arbete på grund av rekryteringsstopp, med en nedläggning som följd, blir arbetssituationen för alla berörda orimlig @ en stor del av arbetstiden kommer att användas för vägtransporter.
Jag vill fråga justitieministern:
Vilka åtgärder avser justitieministern att vidta för att Åklagarmyndigheten i Skellefteå ska kunna fortsätta bedriva en tillfredsställande verksamhet?
Svar på skriftlig fråga 2002/03:465 besvarad av Thomas Bodström
den 19 februari
Svar på fråga 2002/03:465 om Åklagarmyndigheten i Skellefteå
Justitieminister Thomas Bodström
Yvonne Ångström har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att Åklagarmyndigheten i Skellefteå ska kunna fortsätta att bedriva en tillfredsställande verksamhet.
Jag vill först av allt framhålla att regeringen i förordning har bestämt att landet ska vara indelat i åklagarregioner med en åklagarmyndighet i varje region. Det är emellertid en exklusiv uppgift för Riksåklagaren och chefen för Åklagarmyndigheten i Umeå att från olika utgångspunkter närmare bestämma om den åklagarverksamhet som bedrivs i Skellefteå av lokal åklagare.
Jag vill i ett bredare perspektiv framhålla att åklagarorganisationen har en central roll i brottsbekämpningen och dess verksamhet har direkt betydelse för rättskedjans samlade effektivitet. Jag anser att det därför är viktigt att åklagarorganisationen har tillräckliga ekonomiska resurser för att kunna bedriva en effektiv verksamhet med högt ställda rättssäkerhetskrav.
Riksåklagaren har i sitt preliminära budgetunderlag för 2004@2006 angett att det ekonomiska läget inom åklagarorganisationen är ansträngt och att antalet åklagare och andra anställda därför måste minska med nuvarande anslagsnivå. Riksåklagaren har också angett att arbetsbelastningen för landets åklagare är hög och att arbetsmiljön kommer att försämras om inte åklagarorganisationen får ekonomiskt tillskott.
Jag har noterat det som Riksåklagaren har angett i sitt preliminära budgetunderlag om personalnedskärningar och arbetsläget inom åklagarorganisationen. Regeringen kan dock tidigast i samband med den ekonomiska vårpropositionen föreslå förändrade utgiftsramar. Jag kan därför inte nu uttala mig om eventuella förändringar av åklagarorganisationens anslag. Inom Justitiedepartementet pågår beredningen av åklagarorganisationens totala resursbehov.
Som sagt kan jag inte nu uttala mig om åklagarorganisationens framtida anslag. Jag vill dock framhålla att regeringen har satsat på åklagarorganisationen under de senaste åren. Det har därför varit möjligt för Riksåklagaren att göra stora satsningar på flera angelägna områden inom åklagarorganisationen. Under flera år har antalet åklagare varit förhållandevis konstant. Det totala antalet åklagare har ökat under perioden 1999@2002.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.