Akademiska hus

Skriftlig fråga 2015/16:865 av Linda Snecker (V)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2016-02-25
Överlämnad
2016-02-25
Anmäld
2016-02-26
Svarsdatum
2016-03-09
Sista svarsdatum
2016-03-09
Besvarad
2016-03-09

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Helene Hellmark Knutsson (S)

 

Det statliga bolaget Akademiska hus har ungefär 80 procent statliga hyresgäster; de flesta är lärosäten. År 2015 tog regeringen ut 6,5 miljarder kronor från Akademiska hus, förutom den årliga vinstutdelningen på 1,45 miljarder kronor. Lärosäten är myndigheter som befinner sig på samma plats och i samma lokaler under lång tid. Trots detta hyressätter Akademiska hus lokaler till lärosäten efter en standard som är anpassad för bolag som är utsatta för konkurrens.

Konkurrensverket slår fast att Akademiska hus ska betraktas som ett offentligt styrt organ – inte som ett kommersiellt fastighetsbolag. Den yttersta konsekvensen av detta är att Akademiska hus i större utsträckning ska betraktas som en stödfunktion till högskolesektorn och då ha rollen som professionell servicepartner. I tidningen Universitetsläraren den 14 oktober 2015 svarar statssekreterare Anders Lönn att anledningen till det stora vinstuttaget är bolagets soliditet på 48 procent, vilket ligger högt över målet. Lönn svarar också att eftersom hyrorna sätts enligt en transparent modell samt att ersättning erhålls för lokalerna står det lärosätena fritt att välja hyresvärd för fastigheter. Med det resonemanget antar regeringen att lärosätena är som vilket bolag som helst, med en verksamhet som enkelt kan välja lokaler på en fri marknad. Men riktigt så enkelt organiserade är inte lärosäten, särskilt då lokalerna är en ytterst viktig del av undervisning och forskning. Ett lärosäte kan i praktiken inte flytta. Att nästan samtliga av Akademiska hus hyresgäster är just lärosäten borde vara ett tydligt tecken på att hyresmarknaden inte är som hos konkurrenskraftiga bolag.

Kritiken mot hyressättningen har varit stor. Särskilt lärare och forskare menar att den höga hyressättningen påverkar lärosätens undervisning och forskning, då medel går till hyra i stället för till ökad kvalitet.

Mot bakgrund av vad som har anförts ovan vill jag fråga statsrådet:

Avser statsrådet att vidta några åtgärder för att komma till rätta med hyressättningen för Sveriges lärosäten via Akademiska hus?

Svar på skriftlig fråga 2015/16:865 besvarad av Statsrådet Helene Hellmark Knutsson (S)

Dnr U2016/00885/UH

Utbildningsdepartementet

Ministern för högre utbildning och forskning

Till riksdagen

Svar på fråga 2015/16:865 av Linda Snecker (V) Akademiska Hus

Linda Snecker har frågat mig om jag avser att vidta några åtgärder för att komma till rätta med hyressättningen för Sveriges lärosäten via Akademiska Hus.

Inledningsvis vill jag understryka att det finns en vedertagen metodik för att styra de statliga bolagen, däribland för att fastställa bolagens ekonomiska mål. Denna metodik är tydligt kommunicerad till riksdagen sedan flera år tillbaka.

Under 2011 togs det fram en förstärkt process för att revidera de ekonomiska målen i bolagen med statligt ägande. Revidering gjordes för Akademiska Hus 2014, och målet för kapitalstrukturen (soliditeten) förblev då oförändrat jämfört med beslut från 2010, dvs. mellan 30 och 40 procent.

Under de senaste tio åren har Akademiska Hus haft en soliditet mellan 46 och 48 procent, med något enstaka undantag. Bolaget har alltså under en lång tid haft en för hög soliditet i förhållande till målet. Främst är det en följd av marknadsvärderingen av bolagets fastigheter som infördes för tio år sedan, som markant höjde soliditeten. Denna ineffektiva kapitalstruktur har inte varit till nytta för vare sig kunderna eller ägaren staten. Akademiska Hus ska inte binda mer eget kapital i sin balansräkning än nödvändigt. Därför var en justering av kapitalstrukturen nödvändig för att nå soliditetsmålet.

Den extrautdelning som Linda Snecker nämner har således en direkt koppling till marknadsvärderingen av fastigheterna medan hyresnivåerna i sig är oberoende av extrautdelningen. Hyrorna påverkas i stället av andra faktorer, såsom investeringskostnad, fastighetstyp, motpartsrisk, kontraktslängd och ortspriser. I ägarens uppdrag för Akademiska Hus betonas vikten av en tydlig och transparent hyressättning. Bolagets uppdaterade hyresmodell har medfört en betydligt större transparens kring hur hyrorna sätts.

Hyrorna i Akademiska Hus sätts på marknadsmässiga grunder enligt den övergripande modell som gäller för i princip hela statsförvaltningen sedan över 20 år. För Akademiska Hus innebär marknadsmässigheten också att hänsyn tas till den låga risk som det innebär att hyra ut till statliga myndigheter. Universitetens och högskolornas anslag är dessutom fullt ut anpassade för marknadsmässiga hyror, inklusive årliga prisjusteringar.

Grundläggande för den statliga fastighetsförvaltningen är bl.a. att myndigheterna ska hyra sina lokaler på marknaden. Om ett statligt ägt fastighetsbolag inte längre skulle utgå från en marknadsmässig grund i sin hyressättning, skulle det betyda att staten subventionerar hyror. Det skulle innebära en snedvridning av marknaden gentemot andra, privata fastighetsbolag som inte kan frångå marknadshyra i sin verksamhet. Det skulle också innebära en tydlig snedvridning gentemot de lärosäten som inte har Akademiska Hus som hyresvärd. Bolaget har nämligen inte något monopol på marknaden, utan närmare 40 procent av universitetens och högskolornas lokaler hyrs ut av andra fastighetsaktörer. Akademiska Hus hyressättning har i flera jämförelser i snitt visat sig vara i nivå med andra hyresvärdar till universitet och högskolor i Sverige.

Universitet och högskolor får i dag ingå hyresavtal med en längre löptid än tio år endast efter regeringens medgivande till löptiden. Att ingå hyresavtal med en längre löptid än tio år kan vara avsevärt mer ekonomiskt fördelaktigt för universitet och högskolor eftersom hyresvärdens risk minskar med en längre avtalstid. I vissa fall kan också en längre löptid vara en förutsättning för att få tillgång till ändamålsenliga lokaler. Samtidigt finns ett behov att synliggöra och begränsa den risk som långa avtalsbindningar innebär för staten. Därför har regeringen gett Ekonomistyrningsverket i uppdrag att se över hur universitet och högskolor kan få större eget ansvar för att teckna sådana hyresavtal som i dag kräver regeringens medgivande.

Avslutningsvis vill jag betona att den större utdelning som beslutades under 2015 inte har någon påverkan på bolagets åtagande och verksamhet gentemot universitet och högskolor. Bolaget kommer att fortsätta utveckla samarbetet i enlighet med uppdraget. Akademiska Hus har även fortsättningsvis starka finanser för att kunna genomföra stora årliga investeringar åt universitet och högskolor.

Stockholm den 9 mars 2016

Helene Hellmark Knutsson

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.