Akademiska Hus höga hyror
Skriftlig fråga 2003/04:206 av Darvik, Axel (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2003-11-05
- Anmäld
- 2003-11-10
- Besvarad
- 2003-11-12
- Svar anmält
- 2003-11-12
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 5 november
Fråga 2003/04:206
av Axel Darvik (fp) till näringsminister Leif Pagrotsky om Akademiska Hus höga hyrorForskning och utbildning är en av de viktigaste faktorerna för att åstadkomma tillväxt. Tillväxt är nödvändigt för att vi ska kunna gå en ljus framtid till mötes. Utan tillväxt skapas inga utrymmen för vare sig skattesänkningar eller satsningar på välfärden. Landets universitet och högskolor har därför en mycket viktig roll att fylla. Men det finns stora gråa moln på denna tillväxtens himmel.
De högre lärosätena har stora ekonomiska bekymmer, två av tre väntas visa röda siffror i årets resultatrapporter. I denna utsatta situation gör det statliga bolaget Akademiska Hus inte situationen lättare. De utnyttjar att de är den enda spelaren på marknaden och sätter hyror som ligger långt över vad som kan kallas marknadsmässigt. Som liberal anser jag att alla bolag som utnyttjar sin monopolställning, offentliga som privata, lämnar en besk smak efter sig. Sammanlagt har "överhyrorna" beräknats till en hel miljard svenska kronor. Akademiska Hus har en direktavkastning på ca 11 % jämfört med 6@8 % som anses normalt i branschen. Det ger naturligtvis många blänkande gulddukater i kassakistan, men det kan inte vara riktigt att skörta upp de redan hårt ansatta lärosätena.
Min fråga till näringsministern blir därför om han ämnar göra något för att förändra dessa missförhållanden.
Svar på skriftlig fråga 2003/04:206 besvarad av Leif Pagrotsky
den 12 november
Svar på fråga 2003/04:206 om Akademiska Hus höga hyror
Näringsminister Leif Pagrotsky
Axel Darvik har frågat mig om jag ämnar göra något för att förändra missförhållanden som Axel Darvik anser finns avseende fastighetsbolaget Akademiska Hus AB:s hyror.
Axel Darvik skriver i sin fråga att Akademiska Hus AB har tagit ut "överhyror" motsvarande en miljard kronor från sina hyresgäster, de svenska universiteten och högskolorna. En räkneövning med ett sådant resultat bygger med all sannolikhet på orealistiska antaganden och skulle inte följa god redovisningssed. Den ekonomiska redovisning som Akademiska Hus AB presenterar följer god redovisningssed och har årligen, utan anmärkning, fått revisorernas godkännande.
Axel Darvik skriver vidare att Akademiska Hus AB har en direktavkastning som är högre än vad som är normalt i fastighetsbranschen.
De fastighetsbolag som man då jämför med har ett stort inslag av kommersiella fastigheter i stora städer, där kravet på direktavkastning är lägre. Bolag som äger denna typ av fastigheter räknar i stället med att värdestegringar på fastigheterna ska öka bolagets avkastning, när fastigheterna säljs. Även för bostäder är direktavkastningskraven vanligen lägre än för lokaler. Akademiska Hus AB har ett stort inslag av fastigheter med omfattande tekniska installationer för laboratorier med mera som gör att jämförbarheten med vanliga fastighetsbolag är begränsad.
Riksdag och regering har konstaterat att den svenska reformen för förvaltning av statliga fastigheter, som genomfördes år 1993, var bra och nödvändig samt att principerna bakom den ska ligga fast. Regeringen har dock ändå, mot bakgrund av en rapport från riksdagens revisorer (förslag 2001/02:RR12) i september 2002, tillsatt en parlamentarisk kommitté för översyn av hyressättning av vissa ändamålsfastigheter inom statlig förvaltning med mera (dir 2002:116). Kommittén har bland annat till uppgift att se över tillämpningen samt konsekvenserna av hyressättningsprinciperna för ändamålsanpassade lokaler inom universitets- och högskoleområdet och ska redovisa sitt uppdrag till regeringen i mars 2004.
Jag har mot bakgrund av detta inte för avsikt att föregå utredningens arbete.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.