Akademisk frihet
Skriftlig fråga 2005/06:621 av Danielsson, Peter (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2005-12-14
- Inlämnad
- 2005-12-14
- Besvarad
- 2005-12-21
- Besvarad
- 2005-12-28
- Svar anmält
- 2006-01-17
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 14 december
Fråga 2005/06:621 av Peter Danielsson (m) till utbildnings- och kulturminister Leif Pagrotsky (s)
Akademisk frihet
Leif Pagrotsky driver Moderaternas linje när han argumenterar för avpolitisering av forskningen på EU-nivå. Han kämpar för att det europeiska forskningsrådet ska vara ett självständigt organ som står fritt från kommissionen. Det är bra.
Dessvärre driver ministern utvecklingen i motsatt riktning i Sverige. För det första utser regeringen lärosätenas, forskningsrådens och forskningsstiftelsernas styrelser. För det andra beslutar regeringen hur lärosätenas statliga anslag för grundforskning ska fördelas mellan lärosätena, utan att redovisa utifrån vilka principer detta sker. För det tredje har regeringen bestämt att ansökningarna till ”starka forskningsmiljöer” ska gå via lärosätenas styrelser, vilket knappast stärker den fria forskningen och debatten på lärosätena. För det fjärde har regeringen tagit sig rätten att besluta om vilka högskolor som ska tilldelas universitetsstatus, utan att ta hänsyn till Högskoleverkets bedömningar om kvaliteten.
I dag presenterade Högskoleverket en rapport, Akademisk frihet i praktiken, som bland annat lyfter fram att den akademiska friheten i Sverige är satt under hård press. Problemet påtalas även i en rapport publicerad förra året av Högskoleverket, Överlever den akademiska friheten?.
Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att säkerställa den akademiska friheten i Sverige?
Svar på skriftlig fråga 2005/06:621 besvarad av Leif Pagrotsky
den 21 december
Svar på fråga 2005/06:621 om akademisk frihet
Utbildnings- och kulturminister Leif Pagrotsky
Peter Danielsson har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att säkerställa den akademiska friheten i Sverige.
Staten har ett särskilt ansvar för att garantera forskningens frihet. Staten tillhandahåller därför offentliga medel för forskarinitierad och nyfikenhetsstyrd forskning.
Principen om forskningens frihet är lagfäst i högskolelagen. Den innebär att forskningsproblem får väljas fritt, forskningsmetoder får utvecklas fritt och att forskningsresultat får publiceras fritt.
Peter Danielsson hävdar att regeringen utser lärosätenas, forskningsrådens och forskningsstiftelsernas styrelser. Detta stämmer inte.
När det gäller forskningsrådens styrelser utses en majoritet av ledamöterna av forskarsamhället självt genom så kallade elektorsval som regleras genom en särskild förordning.
Ledamöterna i styrelserna för universitet och högskolor utses av lärare och studenter vid lärosätet och regeringen. Enligt högskolelagen är det emellertid fakultetsnämnder eller särskilda organ, där majoriteten av ledamöterna är vetenskapligt kompetenta lärare, som ansvarar för forskning och forskarutbildning. Högskolestyrelser fokuserar på långsiktiga strategifrågor och hanterar inte frågor som rör forskningens närmare inriktning och innehåll. Vid lärosätena liksom vid forskningsråden är det således forskarna själva som granskar forskningen och bedömer inomvetenskapliga frågeställningar. Denna ordning är viktig både för forskningens frihet och för dess kvalitet.
De forskningsstiftelser som jag antar att Peter Danielsson menar här är de forskningsstiftelser som 1993 och 1994 bildades av medel ur Allmänna pensionsfonden. Dessa stiftelser styrs inte av regering eller riksdag utan ansvarar självständigt för att verksamheten är förenlig med ändamålen i stiftelsernas stadgar. Stiftelserna bildades med offentliga medel och jag tycker det är självklart att deras styrelser utses av demokratiskt valda organ. Forskningens inriktning för dessa stiftelser styrs av deras stadgar, och bedömningen av forskningen görs till största del av forskarna själva.
Allsidigt sammansatta styrelser ger möjligheter till övergripande demokratisk insyn och minskar risken för isolering, vilket är viktigt.
Regeringen har i sin forskningspolitiska proposition föreslagit att ytterligare 2,34 miljarder kronor tillförs forskningen under perioden 2005@2008. Av dessa medel tillförs 521 miljoner kronor direkt till universitet och högskolor, som fördelas efter lärosätenas egna bedömningar. 1,8 miljarder kronor tillförs forskningsråden och Vinnova som fördelar forskningsmedel till den forskning som har högst kvalitet, efter konkurrensutsatt prövning och prioritering gjord av forskare med kunskap om det aktuella vetenskapsområdet.
Peter Danielsson behöver således inte vara orolig för att den akademiska friheten försvinner. Lärosätenas anslagsfördelning, ansökan om starka forskningsmiljöer och frågor om universitetsstatus handlar alltså inte om att forskarna inte bestämmer sina frågeställningar eller sina forskningsområden längre.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.