adekvat vård för alla
Skriftlig fråga 2000/01:739 av Tolgfors, Sten (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2001-02-16
- Besvarad
- 2001-02-28
- Anmäld
- 2001-03-06
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2000/01:739
av Sten Tolgfors (m) till socialminister Lars Engqvist om adekvat vård för allaSocialstyrelsen prioriterar hjärtsjuka män framför kvinnor när det gäller vissa livräddande ingrepp, som ballongsprängningar. Förklaringen är enligt Socialstyrelsen att det inte har kunnat visas att kvinnorna har lika stor nytta av ingreppet som männen. Detta har väckt protester på flera håll.
Debatten pekar på ett generellt problem. I FASS finns väldigt få beskrivningar som ger underlag för att ge olika stora doser läkemedel till kvinnor respektive män. Mycket sällan förekommer information huruvida kvinnor och män har samma eller olika förmåga att tillgodogöra sig ett visst läkemedel.
Avsaknaden av kunskap om bemötande och behandling av kvinnor respektive män påverkar hälso- och sjukvårdens möjligheter att prestera goda resultat. Det innebär att kvinnor ofta blir behandlade efter manliga normer vilket kan försämra resultatet.
Min fråga till socialministern är:
Vilka åtgärder ämnar socialministern vidta för att tillse att alla människor får adekvat vård oavsett kön?
Svar på skriftlig fråga 2000/01:739 besvarad av socialminister Lars Engqvist
Svar på frågorna 2000/01:693 om särbehandlingen av kvinnor, 739 om adekvat vård för alla och 782 om jämlikhet inom vården
Socialminister Lars Engqvist
Margareta Viklund har frågat mig hur regeringen tänker arbeta för att göra hälso- och sjukvården och den medicinska forskningen jämställd. Sten Tolgfors har frågat mig vilka åtgärder jag ämnar vidta för att tillse att alla människor får adekvat vård oavsett kön. Laila Bjurling har frågat mig vilka initiativ jag avser vidta för att motverka diskriminering av kvinnliga patienter i svensk sjukvård. Jag svarar på dessa frågor i ett sammanhang.
Jag vill börja med att säga att en jämställd vård naturligtvis är en självklarhet och en grundförutsättning i den svenska hälso- och sjukvården. Kvinnors och mäns behov är inte identiska utan skiljer sig åt avseende biologiska och psykologiska faktorer samt sociala och kulturella mönster. Kvinnor och män uppfattar t.ex. sin diagnos på olika sätt, interagerar med läkare på olika sätt, följer ordinationer olika osv. Det är därför viktigt att uppmärksamma dessa skillnader i syfte att uppnå bästa möjliga individuella behandling. Det är därmed också viktigt att olikheterna beaktas i den medicinska forskningen.
Det är allmänt vedertaget att kvinnor utnyttjar vård i större utsträckning än män. Undersökningar visar också att kvinnor förskrivs och använder mer läkemedel än män, samt att de läkemedel som förskrivs till kvinnor i större utsträckning är äldre. Det är dock viktigt att poängtera att ett äldre läkemedel inte nödvändigtvis innebär att det är sämre. Socialstyrelsen följer kontinuerligt läkemedelsanvändningen och kommenterar denna ur ett könsperspektiv.
Socialstyrelsens förslag till nya riktlinjer för hjärtsjukvården är just nu ute på remiss och är baserade på studier som generellt visar att kvinnor inte löper större risk än män att avlida efter en hjärtinfarkt eller ett slaganfall. Studierna visar dessutom att de medicinska effekterna inte är lika goda för kvinnor vid tidig behandling med ballongvidgning eller bypasskirurgi. Dessa studier har legat till grund för Socialstyrelsens förslag till prioriteringar. Socialstyrelsen kommer under året att göra fler studier när det gäller kopplingen mellan öppen hjärtkirurgi och sociala skillnader i vårdresultat inom kärlkirurgins område.
Regeringen har på olika sätt uppmärksammat de problem som kan förekomma i vården, inte minst när det gäller bemötandet och behandlingen av kvinnor. Regeringen har bl.a. föreslagit ändringar i lagstiftningen som trädde i kraft i början av år 1999 och som syftar till att stärka patientens ställning samt öka patientinflytandet i vården. Socialstyrelsen har fått i uppdrag att följa upp dessa ändringar och en viktig fråga i det arbetet är att se om kvinnliga patienters ställning i vården stärkts.
I propositionen Forskning och förnyelse (prop. 2000/01:3) föreslår regeringen att Vetenskapsrådet, som bl.a. svarar för forskning inom det medicinska området, inom ramarna för sin budget bör avsätta minst 10 miljoner kronor per år för könsforskning. Vetenskapsrådets styrelse har nyligen beslutat satsa 3,5 miljoner av dessa på könsperspektiv i medicinsk forskning under 2001.
Socialdepartementet bedriver sedan hösten 1997 ett utvecklingsarbete som heter Genderprogram för social välfärd. Avsikten är att se till att myndigheter, kommittéer och departementets egna enheter arbetar för att uppmärksamma skillnader mellan kvinnor och män. Genderprogrammet har ett tydligt medborgarperspektiv och dess syfte är att höja kvaliteten och effektiviteten så att alla får en god vård och service oavsett kön.
Det är väldigt viktigt att det finns ett fortsatt och kontinuerligt arbete som garanterar att alla medborgare får vård på lika villkor. Regeringen kommer att fortsätta bevaka utvecklingen på området.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.