Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Aceh

Skriftlig fråga 2002/03:963 av Ahlin, Urban (s)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2003-05-19
Anmäld
2003-05-20
Besvarad
2003-05-22
Svar anmält
2003-05-23

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 19 maj

Fråga 2002/03:963

 av Urban Ahlin (c) till utrikesminister Anna Lindh om Aceh

Det fredsavtal som den indonesiska regeringen och ledarna för GAM (Rörelsen för ett fritt Aceh) skrev under i december förra året ingav hopp om en fredlig uppgörelse i den konflikt som präglat Indonesien och provinsen Aceh under flera årtionden.

Efter det att nya förhandlingar brutit samman har striderna åter börjat i Aceh. Enligt nyhetsrapporteringen har de indonesiska regeringstrupperna inlett en offensiv med deltagande av 45 000 soldater och poliser.

Upptrappningen av konflikten kommer att leda till nya svåra lidanden för befolkningen i Aceh och Indonesien.

Vad avser utrikesministern att göra för att Sverige och den Europeiska unionen kan bidra till att konflikten får en fredlig lösning?

Svar på skriftlig fråga 2002/03:963 besvarad av Anna Lindh

den 22 maj

Svar på fråga 2002/03:963 om Aceh

Utrikesminister Anna Lindh

Urban Ahlin har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att Sverige och Europeiska unionen ska bidra till att konflikten i Aceh får en fredlig lösning.

Den gångna helgen (den 17@18 maj) hölls ett möte i Tokyo för att försöka rädda fredsförhandlingarna mellan den indonesiska regeringen och separatiströrelsen GAM (Gerakan Aceh Merdeka). Detta möte kom till stånd efter betydande ansträngningar från det internationella samfundet, särskilt Sverige, EU, Japan och USA. Jag beklagar djupt att dessa förhandlingar bröt samman. EU har uppmanat båda parter att återgå till förhandlingsbordet och gemensamt arbeta för att striderna ska upphöra.

Sverige och EU stöder Indonesiens territoriella integritet till fullo och anser att en lösning på konflikten i Aceh måste bygga på den speciella autonomi som enligt lag redan ska gälla i Aceh. Vi har också förklarat att det inte finns något svenskt eller internationellt stöd för acehnesisk självständighet, och att en förhandlingslösning byggd på förra årets stilleståndsavtal är den enda realistiska lösningen.

Utrikesdepartementet har haft flera kontakter med GAM i Stockholm. Före stilleståndsavtalets undertecknande uppmanade vi GAM att ta denna unika chans och skriva under avtalet. Vi har även träffat GAM efter undertecknandet och uppmanat dem att respektera avtalet och möjliggöra dess genomförande. Jag beklagar att GAM inte har prioriterat freden och säkerheten i Aceh, och tydligt accepterat den speciella autonomin som lösning. GAM:s ledning i Stockholm borde bättre ha utnyttjat det politiska ledarskap den besitter.

En av de mest aktiva aktörerna för att skapa fred i Aceh är den enskilda organisationen Centre for Humanitarian Dialogue i Genève, eller Henri Dunant Centre (HDC) som den kallas i detta sammanhang. Ambassadör Bengt Säve-Söderbergh engagerades med den indonesiska regeringens samtycke som en av de vise män som har deltagit i samtal mellan regeringen och GAM och även haft enskilda kontakter med parterna. Utan HDC:s och de vise männens hjälp hade knappast det stilleståndsavtal som undertecknades den 9 december förra året blivit verklighet. Avtalet innebar en plattform för vidare förhandlingar om formen för acehnesisk autonomi. Det utgjorde den bästa förhandlingslösning som dittills uppnåtts i denna långa konflikt.

Genom Statens Räddningsverk bidrog Sverige med logistik- och kommunikationsstöd till den övervakningsmission som fick till uppgift att kontrollera att avtalet efterlevdes. Missionen innehöll internationella observatörer såväl som representanter för Indonesien och GAM. Personal från Räddningsverket inledde sitt arbete redan den 10 december. Som mest fanns 14 svenskar i Acehprovinsen, och insatsen kostade drygt 10 miljoner kronor. Samtliga av Räddningsverkets personal drogs tillbaka från Aceh för någon tid sedan med anledning av säkerhetssituationen. Flera länder, däribland Indonesien, har uttryckt uppskattning för Sveriges insats i fredsprocessen, både vad gäller samtalen med GAM och Räddningsverkets arbete.

Under avtalsperiodens första månader förbättrades säkerhetssituationen i Aceh avsevärt, och befolkningen kunde för första gången på mycket länge hoppas på en varaktig fred i Aceh. Det är mycket sorgligt att den acehnesiska befolkningen får lida för att parterna inte lyckades med att sätta välbefinnandet för Acehs folk i första rummet.

Några av ledarna för GAM befinner sig sedan slutet av 1970-talet i Sverige, varifrån de utövar politiskt ledarskap över rörelsen. Några av dem har svenskt medborgarskap. Det gäller bland andra GAM:s grundare Teungku Hasan di Tiro. Sverige stöder inte GAM som organisation på något sätt och GAM har heller ingen officiell status i Sverige.

Indonesiens regering har vid ett antal tillfällen under våren begärt att Sverige ska vidta åtgärder mot GAM i Sverige. Det har emellertid hittills inte funnits någon anledning för svenska rättsliga instanser att agera, vilket vi vid upprepade tillfällen har förklarat för Indonesien. Skulle bevis eller konkreta brottsmisstankar framkomma blir det naturligtvis en fråga för de rättsliga instanserna att bedöma vidare agerande. Detta har vi förklarat för GAM och den indonesiska regeringen.

Jag finner utvecklingen i Aceh särskilt olycklig mot bakgrund av att Indonesien trots stora svårigheter det senaste året inlett demokratiska reformer och gjort framsteg på flera områden. Den militära operation som nu genomförs är mycket beklaglig. Övergrepp mot befolkningen får inte förekomma. Jag tror att den indonesiska regeringen inser att dess agerande i Aceh följs mycket noga av det internationella samfundet och världens medier. Utgången och genomförandet av operationen kommer oundvikligen att påverka bilden av det nya Indonesien.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.