Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

a-kassa och föräldraledighet

Skriftlig fråga 2001/02:130 av Härstedt, Kent (s)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2001-10-29
Besvarad
2001-11-08
Anmäld
2001-11-13

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 29 oktober

Fråga 2001/02:130

 av Kent Härstedt (s) till statsrådet Ingela Thalén om a-kassa och föräldraledighet

I Danmark har man sex månaders lagstadgad föräldraledighet (barsel), barnomsorgen är naturligt anpassad till detta. Bor du då i Sverige och arbetar under danska regler tar du dina sex månader följt av eventuell innestående övertid och semester exempelvis ytterligare fyra till fem veckor. Barnet är dock fortfarande för litet för att lämnas till svensk barnomsorg, så du tar en eller två gånger sex månaders tjänstledigt (orlov) till kraftigt reducerad inkomst för att vara hemma med ditt barn.

Skulle du nu bli uppsagd/arbetslös får du problem. För när du flyttar över till svensk a-kassa räknar de sex månader tillbaka i tiden och kommer de då inte tillbaka till den lagstadgade mammaledigheten (barsel) så är du inte berättigad till a-kassa i Sverige, dvs. du står utan försörjningsmöjligheter. Hade du däremot varit anställd i Sverige och varit hemma med ditt barn i två år och under den sista månaden blivit uppsagd hade du haft full rätt till a-kassa. Detta låter overkligt men det finns flera personer som råkat ut för just denna situation.

Vilka initiativ ämnar socialförsäkringsministern ta för att snabbt råda bot på situationen för arbetspendlarna med småbarn i Öresundsregionen?

Svar på skriftlig fråga 2001/02:130 besvarad av näringsminister Björn Rosengren

den 7 november

Svar på fråga 2001/02:130 om a-kassa och föräldraledighet

Näringsminister Björn Rosengren

Kent Härstedt har frågat vilka initiativ socialförsäkringsministern ämnar vidta för att snabbt råda bot på situationen för arbetspendlarna med småbarn i Öresundsregionen.

Kent Härstedt har ställt frågan till statsrådet Thalén, men eftersom den till övervägande del rör arbetslöshetsersättning har frågan överlämnats till mig.

Jag vill som bakgrund erinra om att samordningen av socialförsäkringssystemen inom EU äger rum genom gemensamma regler i EG-förordningen 1408/71.

Enligt dessa regler omfattas en person, som är bosatt i ett land och arbetar i ett annat, av arbetslandets socialförsäkring. För den som blivit arbetslös finns särskilda regler för vilket lands lagstiftning som då blir aktuell.

Utformningen av de nationella socialförsäkringssystemen är en nationell angelägenhet utan krav på gemensamma regler för villkoren för rätt till ersättning.

Kent Härstedt beskriver en situation där en person som bor i Sverige arbetat i Danmark och sex månader uppburit dansk föräldraförsäkring och därefter haft tjänstledigt (danskt orlov) för att vara hemma med sitt barn under ytterligare tolv månader. Personen har därefter blivit arbetslös och söker arbetslöshetsersättning i Sverige. Hade personen bott i Danmark hade dansk arbetslöshetsersättning lämnats. Om personen bott och arbetat i Sverige och varit hemma för vård av barnet upp till två år hade svensk arbetslöshetsersättning lämnats.

Syftet med förordningen är att främja den fria rörligheten inom EU. En arbetslös ska således inte förlora på att ha utövat sin rätt till rörlighet inom EU. Sökanden ska inte heller få några otillbörliga förmåner genom att röra sig inom EU. Idealet är att resultatet av de olikheter som kan finnas i de nationella systemen gör det så neutralt som möjligt om arbete, föräldraledighet, eller annat utövats i den ena eller andra medlemsstaten inom EU.

Jag vet att diskussioner pågår inom AMS om tillämpningen av bestämmelserna vad gäller arbetslöshetsersättning och danskt orlov för vård av barn. Jag kommer att noga följa det arbetet och anser därför att det nu inte finns något behov att ta något särskilt initiativ i denna fråga.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.