100-årsminnet av Nils Holgerssons underbara resa
Skriftlig fråga 2004/05:1136 av Nylander, Christer (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2005-03-03
- Inlämnad
- 2005-03-03
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Besvarad
- 2005-03-11
- Svar anmält
- 2005-03-15
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 3 mars
Fråga 2004/05:1136
av Christer Nylander (fp) till statsrådet Ibrahim Baylan om 100-årsminnet av Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige"Det var en gång en pojke. Han var så där en fjorton år gammal, lång och ranglig och linhårig. Inte stort dugde han till: han hade mest av allt lust att sova och äta, och därnäst tyckte han om att ställa till odygd." Så lyder inledningen av Selma Lagerlöfs bok Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige.
Selma Lagerlöf var själv utbildad vid lärarinneseminarium och jobbade också som lärare i tio år. Boken om Nils Holgersson skrevs för att tjäna som läsebok för folkskolorna. Boken kom ut 1906 och nästa år är det alltså 100 år sedan svensk skola fick sin mest uppmärksammade lärobok.
De tekniska landvinningarna till trots är behovet av en bra lärobok förmodligen minst lika stort nu som för 100 år sedan. Man kan inte ersätta en bra bok med datorer. Det finns därför anledning att i samband med 100-årsjubileet av Nils Holgerssons underbara resa tydligt markera lärobokens viktiga roll i utbildningen. Ingenting kunde vara mer lämpligt att 2006 göra en särskild satsning på läroboken.
Avser statsrådet att uppmärksamma 100-årsjubileet av Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige genom en särskild satsning på läroboken?
Svar på skriftlig fråga 2004/05:1136 besvarad av Ibrahim Baylan
den 11 mars
Svar på fråga 2007/08:1136 om 100-årsminnet av Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige
Statsrådet Ibrahim Baylan
Christer Nylander har frågat mig om jag avser att uppmärksamma hundraårsjubileet av Nils Holgerssons underbara resa genom en särskild satsning på läroboken.
Jag anser att tillgång till bra och omväxlande läromedel är en viktig förutsättning för god kvalitet i skolan. I början på 1900-talet engagerades de främsta författarna och konstnärerna i läromedelsproduktionen. Den skönlitterära läroboken Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige av Selma Lagerlöf är ett exempel och ett annat är djur- och fågelplanscherna av Bruno Liljefors. Verner von Heidenstam skrev Svenskarna och deras hövdingar för undervisningen i historia som en motsvarighet till Selma Lagerlöfs lärobok i geografi. Läraren och förläggaren Alfred Dalin stod för idén och han var med och gav ut serien Läseböcker för Sveriges barndomsskolor i vilken Nils Holgersson ingick.
Satsningen utgick ifrån en reformpedagogisk syn på barnet och skolan inspirerad av Ellen Key. Den visar också att det fanns ett stort problem med tillgången på bra läroböcker anpassade till elevernas behov. Syftet var också att stimulera elevernas lust att lära och deras kreativitet. Efter andra världskriget blev det vanligt att lärare tillsammans producerade läromedel. Från 1960-talet började läromedelsförlagen att producera läromedelspaket med många olika komponenter. Den ökade användningen från 1980-talet och framåt av IT-baserade läromedel innebär att tillgången på läromedel ökat dramatiskt. Detta ställer också större krav på lärarnas ämneskunskap och kompetens. I dag på 2000@talet talar man alltmer om läromedier, det vill säga om elektroniska läromedel i pedagogiskt syfte. Det finns all anledning att också bejaka utvecklingen av digitala läromedel.
Vi vet genom forskning att läroböckerna styr undervisningen, vilket på olika sätt kan vara problematiskt genom att de kan styra arbetssätt och arbetsformer mot en likformighet i undervisningen, men att de också kan vara en garant för kvalitet och likvärdighet. Det är därför viktigt att de böcker som skolorna köper in i olika ämnen och som används som huvudböcker i undervisningen är av mycket hög kvalitet.
Det är dessutom viktigt att i sammanhanget påminna om de resurser som redan finns och som kan utnyttjas effektivare och bättre. Läroböckerna utgör enbart en del av skolornas samlade läromedelsresurser. Enligt min mening är också ett välutrustat skolbibliotek oerhört viktigt för tillgången till skön- och facklitteratur och andra läromedel samt även som lärmiljö. Myndigheten för skolutveckling redovisade exempelvis i oktober 2003 ett fyraårigt regeringsuppdrag att stödja och stimulera förskolornas och skolornas pedagogiska arbete med språkutveckling, läsning och litteratur @ kallat Språkrum (dnr 2003:7). Skolbiblioteket som resurs och som ett viktigt kollektivt läromedel i skolan lyftes fram av myndigheten.
Kultur i skolan är en pedagogisk fråga, vilket inte minst Selma Lagerlöf och många, många fler författare och konstnärer är bevis på. Inte minst barnbokens starka ställning i Sverige visar detta. Antalet lån uppgick 2002 vid de kommunala folkbiblioteken till nästan 28 miljoner. Barn- och ungdomsböcker svarade för 29 % av bokförlagens utgivning. Genom bibliotekslagen (1996:1596) och inköpsstödet till folk- och skolbibliotek har förutsättningarna för barns och ungdomars tillgång till litteratur väsentligt förbättrats.
Särskilda statliga satsningar har gjorts sedan 1980-talet på kultur i skolan. Myndigheten för skolutveckling har i uppdrag att främja användningen av skolbiblioteken i de socialt mest utsatta områdena. I budget- propositionen för 2005 (prop. 2004/05:1) har regeringen föreslagit att ytterligare resurser avsätts för att stärka skolor i segregerade områden. Totalt ska 225 miljoner kronor avsättas åren 2006 och 2007. Dessa resurser ska delvis användas till att förstärka läsningen i de aktuella skolorna.
Det är viktigt att se sambandet mellan kultur och kunskapsbildning i alla ämnen. Kunskap och bildning hör ihop. Bildning är en lärprocess i vilken eleverna är aktiva och kunskapande, utvecklar sina förmågor och sitt omdöme tillsammans med sina kamrater och lärare. Jag anser som skolminister att goda läroböcker är mycket viktiga redskap i undervisningen. Jag anser också att skolorna behöver uppmärksammas på 100-årsminnet av Selma Lagerlöfs lärobok Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.