1 100 officerare

Skriftlig fråga 1999/2000:770 av Viklund, Margareta (kd)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2000-03-30
Anmäld
2000-04-04
Besvarad
2000-04-11

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

Pass 770

den 29 mars

Fråga 1999/2000:770

av Margareta Viklund (kd) till försvarsminister Björn von Sydow om 1 100 officerare

Arméns förbandschefer har vid direkt förfrågan framfört ett flertal krav för att i det framtida försvaret kunna utföra de arbetsuppgifter som läggs på dem. Bl.a. har de framfört att det krävs fler officerare än vad som framkommit i propositionen Det nya försvaret, prop. 1999/2000:30. Förbandscheferna anser att ramen, 10 350 officerare, är för liten. För att det exempelvis ska kunna finnas två officerare på varje pluton krävs ytterligare 1 100 officerare. Ett antal som inte är beräknat att ingå i propositionens plan.

Vilka åtgärder avser ministern vidta för att säkerställa finansiering av de ytterligare 1 100 officerare som försvaret enligt förbandscheferna är i behov av?

Svar på skriftlig fråga 1999/2000:770 besvarad av försvarsminister Björn von Sydow

den 12 april

Svar på fråga 1999/2000:770 om 1 100 officerare

Försvarsminister Björn von Sydow

Margareta Viklund har frågat mig vilka åtgärder jag avser vidta för att säkerställa finansieringen av de ytterligare 1 100 officerare som Försvarsmakten enligt förbandscheferna är i behov av.

Som en del av förberedelserna inför omstruktureringen av det militära försvaret redovisade Försvarsmakten den 19 maj 1999 sitt underlag Förslag till framtida struktur för Försvarsmakten. Förslaget byggde på ett antagande om Försvarsmaktens framtida organisation och behov av resurser. Beträffande de personella resurserna bedömde Försvarsmakten att det långsiktigt skulle krävas ca 10 000 yrkesofficerare och ca 6 550 civilanställda för att kunna fullgöra de uppgifter som statsmakterna ger. De 10 000 yrkesofficerarna fördelade sig med ca 8 900 anställda i Försvarsmakten (anslag A1), ca 200 anställda i Försvarsmaktens utlandsstyrka (anslag A2), ca 400 anställda vid närstående myndigheter (t.ex. Försvarets materielverk och Försvarshögskolan) och ca 500 tjänstlediga.

I proposition 1999/2000:30 Det nya försvaret presenterade regeringen sitt förslag till hur Försvarsmakten bör omstruktureras. Förslaget skilde sig i några avseenden från Försvarsmaktens antagande den 19 maj 1999. Bl.a. innehöll propositionen fler totalförsvarspliktiga och en något annorlunda utformad grundorganisation. I propositionen konstaterade regeringen (s. 110) att skillnaderna innebar att behovet av anställd personal skulle komma att öka något i jämförelse med den bedömning som Försvarsmakten tidigare gjort.

Den 1 mars 2000 presenterade Försvarsmakten sitt budgetunderlag. I detta redovisades ett personalbehov som var påtagligt större än tidigare. Försvarsmakten bedömde att behovet av årsarbetare år 2004 var 2 150 större än vad som redovisades den 19 maj 1999. I siffran ingick ca 1 450 yrkesofficerare och ca 700 civilanställda.

Till följd av att Försvarsmakten presenterat ett så förändrat personalbehov bör regeringen tills vidare undvika att binda sig för en given personalvolym. Gången bör i stället vara att först klarlägga vilka personalbehov som egentligen föreligger och därefter ta ställning till de eventuella konsekvenser som kan komma att uppstå. Mot denna bakgrund anser jag att frågorna kring Försvarsmaktens behov av anställda måste beredas ytterligare. Detta bör ske inom ramen för det underlagsarbete som kommer att bedrivas inför 2001 års försvarsbeslut.

Det är ett högst rimligt krav att försvarsbeslutet ska kunna bygga på ett underlag där det råder balans mellan uppgifter och resurser. För att detta krav ska kunna tillgodoses krävs det dock ett omfattande och målmedvetet arbete inom såväl Regeringskansliet som inom Försvarsmakten.

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.