Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 62

Riksdagsskrivelse 1878:62

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 62.

7

N:o 62.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 23 Maj 1878.
— — — — Andra Kammaren den 23 — —

Riksdagens underdåniga, skrifvelse, angående framläggande af förslag
till lag om säkerhet i jernvägar och dermed jemförliga
anläggningar.

(Lag-Utskottets Utlåtande N:o 3G, Memorial N:o 44 och Utlåtande N:o 45.)

S. A. K.

Sedan byggandet af enskilda jernvägar inom vårt land tagit en allt större
-och större utsträckning, har ock den svårlösta frågan om utfinnande af någon
laglig form att för dem, som till sådant byggande försträckte kapital, i jernvägen
bereda säkerhet blifvit ett föremål för lagstiftningens uppmärksamhet.

Det af då varande lagbyrån utarbetade förslag till förordning angående
inteckning i fast egendom innefattade uti IG § förbud deremot, att jernväg, kanal
eller annan dermed jemförlig anläggning, hvartill marken till större eller mindre
del blifvit förvärfvad enligt gällande författningar om jords eller lägenhets
-afstående för allmänt behof, finge med inteckning belastas. Lagbyrån anförde
flere omständigheter, hvilka enligt dess mening utvisade, att inteckningsförfaran•det
med dess förutsättningar och former icke lämpade sig för ifrågavarande anläggningar.
Säkerhet för de obligationer, som utgåfves för de till anläggningarnes
åvägabringande försträckta kapital, borde derföre sökas på annat sätt, särskilt
genom tryggande bestämmelser vid meddelandet af koncessionen för anläggningarne
och af tillåtelsen att för dem expropriera mark samt vid fastställelsen
af bolagsordning för de bolag, som verkstälde anläggningarne och af dem
jblefve egare. Men ett oeftergifligt vilkor för att trygghet sålunda skulle kunna

8

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 62.

beredas, vore, att auläggningarne ej kunde för andras räkning belastas med inteckningar,
som skulle göra hvarje åtgärd för beredande af trygghet åt obligationsinnehafvarne
maktlös; och i anledning häraf hade ett allmänt förbud att inteckna
detta slags anläggningar blifvit i förslaget infördt. Till följd af anmärkning inom
Högsta Domstolen vid förslagets granskning derstädes erhöll emellertid ifrågavarande
16 § i Eders Kongl. Maj:ts proposition till 1875 års Riksdag en förändrad
lydelse, enligt hvilken det meddelade förbudet mot inteckning afsåg endast “inteckning
enligt denna lag“; och utgör detta af Riksdagen antagna stadgande utgångspunkten
för de lagstiftningsförsök i ämnet, hvilka derefter skett.

Vid 1876 års riksmöte antog Riksdagen för sin del en “förordning angående
pantsättning af jernväg, kanal eller annan dermed jemförlig anläggning". Denna
af Riksdagen för dess del beslutade förordning blef i underdånig skrifvelse den 9
Maj 1876 till Eders Kongl. Maj:t öfverlemnad, men, sedan Högsta Domstolen, öfver
Riksdagens förslag hörd, mot det samma anmärkt, bland annat, att det icke syntes
lämpligt att, på sätt i förslaget skett, i strid mot lagstiftningens allmänna principer
medgifva stiftandet af panträtt uti egendom, som "vid pantsättningstillfället ej vore i
pantgifvarens ego, samt att de stadganden i förslaget, hvilka vore afsedda att ordna
äldre långifvares förhållanden till dem, som efter författningens utfärdande försträckte
penningar, kunde leda till rättsvidriga följder, fann Eders Kongl. Maj:t,
jemlikt nådig skrifvelse den 12 Januari 1877. sig ej böra godkänna Riksdagens
förslag.

Vid ofvan nämnda granskning hade Högsta Domstolens fleste ledamöter uttalat
den åsigt, att en tillfredsställande säkerhet för de i förslaget afsedda lån
kunde vinnas, utan rubbning af lagens allmänna grunder, genom att meddela blott
förmånsrätt i stället för panträtt, på sätt jemväl inom Riksdagen af åtskillige ledamöter
blifvit satt i fråga; men blef vid 1877 års riksdag ett då afgifvet förslag till
“förordning om förmånsrätt i jernväg, kanal eller annan dermed jemförlig anläggning"
af båda Kamrarne ogilladt, enligt hvad mot detsamma framstälda anmärkningar
synas utvisa, hufvudsakligen på grund deraf, att den föreslagna inskränkningen
i bolagets rätt att förfoga öfver sin egendom, ehuru betingad af föreskriften,
att endast förmånsrätt, men ej panträtt i denna egendom kunde borgenär tillerkännas,
ansågs skola, derest den antoges, komma att ytterst menligt inverka på bolagets
verksamhet; att den åt innehafvare af förbindelse, hvarför säkerhet i anläggningen
erhållits, medgifna rätt att vid inträffande förlägenhet för bolaget genast få
detsamma försatt i konkurstillstånd, hvilken rätt jemväl måste blifva en följd af förmånsrättsprincipens
tillämpning, icke ansågs stå i öfverensstämmelse med konkurslagens
stadganden och komma att leda till uppenbara vådor, samt att förslaget icke
gåfve verklig säkerhet för de betydliga statslån, som redan lemnats till understöd åt
..enskilda jernvägsanläggningar.

Riksdagen, för hvilken vid innevarande riksmöte ett nytt förslag till förord -

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 63. 9

ning i ämnet blifvit framlagdt, har funnit de mot 1877 års förslag framstälda anmärkningar
i allmänhet i lika och i vissa fall i ännu högre grad tillämpliga å detta;
och, enär det är af den största vigt, att de nya rättsförhållanden, som uppstått
genom de enskilda jernvägsanläggningarne och de för dessas åstadkommande upptagna
lån, varda på ett för så väl staten som öfrige långifvare rättvist och ändamålsenligt
sätt ordnade, men de skiljaktiga åsigter, hvilka vid de föregående tillfällen,
då frågan varit under Riksdagens handläggning, gjort sig gällande beträffande de
grunder, på hvilka en lagstiftning i ämnet hör byggas, gifvit Riksdagen anledning
att antaga, det frågan icke kan vinna sin lösning, innan den undergått den omsorgsfulla
och fullständiga behandling, som endast genom dess hänskjutande till
Eders Kongl. Maj:t kan erhållas, får Riksdagen härmed i underdånighet anhålla, att
Eders Kongl. Maj:t täcktes låta utarbeta och, så snart ske kan, för Riksdagen framlägga
förslag till lag i ämnet.

Riksdagen framhärdar etc.

Stockholm den 23 Maj 1878.

N:o 63.

Uppläst och godkänd bos Första Kammaren den 25 Maj 1878.
— — — — Andra Kammaren den 25 —

Riksdagens underdåniga Skrifvelse, med ny riksstat.

(Stats-Utskottets Memorial Nås 77 och 80).
S. A. K.

Riksstat för år 1879, uppstäld i enlighet med Eders Kongl. Maj:ts i den
nådiga propositionen angående statsverkets tillstånd och behof i sådant hänseende
gjorda förslag, får Riksdagen liärhos i underdånighet öfverlemna, varande i denna
Bih. till Riksd. Prot. 1878. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 13 Hcift. 2