"Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 44

Riksdagsskrivelse 1875:44

14

"Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 44.

N:o 44.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 18 Maj 1875.
— — — — Andra Kammaren — — —- —

Riksdagens underdåniga Skrifvelse, i fråga om åtgärder för handelsdomstolars
införande i de större städerna inom Sverige.

(Lag-Utskottets Utlåtande N:o 17.)

8. A. K.

Plös Riksdagen har förslag blifvit väckt om vidtagande af åtgärder för
införande af handelsdomstolar i rikets större städer.

I följd af den vidsträckta kommersiela gemenskapen emellan de olika
nationerna och handelns deraf beroende karakter, att icke vara bunden inom
något visst lands område, hvilar handelsrätten på allmänna handelsbruk, hvilka,
sedan århundraden småningom utbildade, för råtta tydningen af ett handelsaftal
och deraf härflytande rättsföljder äro af bestämmande vigt. För ett rättvist
bedömande af handelssaker erfordras dessutom i många fall kännedom om
eu mängd andra af handelns natur beroende omständigheter, såsom om det
sätt, hvarpå en affär bedrifves, om ett yrkes tekniska förhållanden, om handelsspråket,
om sättet för handelsböckers förande, om de grunder, hvarefter,
med afseende på handelns och yrkenas olika förhållanden, skadestånd för
kontraktsbrott bör beräknas, jemte annat sådant. Ju mera blomstrande ett
lands handel är, ju mera den sträcker sig till verldens alla delar, desto mera
är det derföre för handelstvisters riktiga behandling och rättvisa afgörande
nödigt, att handelsdomaren är med affärslifvet förtrogen. Då emellertid handelsbruken
ännu äro sladda i en beständig utveckling, och, på sätt ofvan Plit -

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 44.

15

vit antydt, för handelstvisters pröfning oftast tarfvas kännedom om jemväl andra
ämnen af sådan beskaffenhet, att de falla utom juridikens område, kan
den ättslärde domaren icke förutsättas i allmänhet ega de omforma Ida särskilda
insigter, som för handelstvisters afgörande erfordras, utan han måste i
fråga härom påkalla vittnesbörd af dem, som på grund af den kunskap, de
genom egen erfarenhet vid yrkesmessgt drifvande af handel förvärfva t, kunna
i dessa hänseenden meddela fullständiga och tillförlitliga upplysningar. Sådana
upplysningar äro dock oftast ganska svåra, mången gång, i synnerhet i afseende
på bestämmande af skadestånd, nästan omöjliga att genom bevisföring åstadkomma;
och anskaffande af en sådan bevisning genom sakkunnige män föranleder
i allt fall vid handelstvisters afgörande betydlig tidsutdrägt, hvithet, beträffande
sådana tvister, är desto mera olämpligt, som det torde vara allmänt
erkändt, att dessa tvister, för att icke menligt inverka på den kredit, som är
för handeln oundgänglig, och icke genom förstöring af de varor, hvarom tvistas,
eller deras fallande i pris vålla oberäkneliga förluster, böra bringas till
slut med långt hastigare förmer och mindre omgångar, än den civila lagskipningen
i allmänhet fordrar.

Då det sålunda visat sig af synnerlig vigt, att de domstolar, der handelssaker
afgjordes, vore så organiserade, att inom dem förefunnes praktisk kännedom
om ärendenas natur, och att lagens tillämpning i afseende på dylika tvister
stäldes under mera förenklade, hastigt verkande förmer, än med hänsyn
till andra tvistemål, hafva på en mängd ställen i utlandet blifvit inrättade
särskilda handelsdomstolar, Indika, sammansätta uteslutande eller till större
delen af affärsmän, ega att afgöra handels- och sjörättsmål och vid deras behandling
icke äro bundna af den civila lagskipningens långsamma rättegångsformer,
utan fått för sig stadgad en särskild processordning, åsyftande att genom
förenklade föreskrifter i afseende på bevisningen och rättegångsformerna
i allmänhet befordra handelstvisters skyndsamma pröfning; och erfarenheten
lär hafva ådagalagt, att dessa domstolar, der de finnas, kommit i åtnjutande
af stort förtroende och visat sig medföra, förutom de fördelar, som blifvit här
ofvan antydda, jemväl till förekommande af orättmätiga rättegångar en förmånlig
inverkan, i det affärsmännen lära hysa räddhåga att vid handelsdomstolarne,
som bestå af deras egne yrkesbröder, anhängiggöra anspråk eller
framställa invändningar af sådan beskaffenhet, att de kunna menligt inverka
på deras kommersiela anseende.

Den på senare lider i den europeiska lagstiftningen allmänt antagna
grundsats, att det är för ett lands internationella handel af stor betydelse, att
de lagar, som derå kunna ega tillämpning, äro i de olika länderna till sina
hufvudgrunder med hvarandra öfverensstämmande, har äfven hos oss i sådan
måtto gjort sig gällande, att främmande lagstiftning tagits till mönster för

16

Riksdagens underd. Skrifvelse, N-.o 44.

våra vexel- och konkurslagar. Den störa kommersiela utveckling, som för
närvarande inom vårt land försiggår, synes påkalla att våra rättegångsformer,
i hvad de hafva på kommersiela tvister afseende, höra undergå sådana förändringar,
att de både kunna anses motsvara den inländska handelns fordringar
på ett skyndsamt och rättvist afgörande af handels tvister och, genom att,
såvidt möjligt är, bringas till öfverensstämmelse med den utländska lagstiftningen
i ämnet, blifva egnade att hos utländingen ingifva det förtroende, som
handelsgemenskapen med honom kräfver.

I anledning häraf, och då Riksdagen har sig bekant, att utarbetandet
af förslag till ny rättegångsordning snart nog torde komma att blifva töremål
för lagberedningens verksamhet, föranlåtes Riksdagen i underdånighet anhålla,

det täcktes Kong!. Maj:t, i sammanhang med utarbetandet
af förslag till ny rättegångsordning, låta komma under öfvervägande,
om och i hvad mån handelsdomstolar må kunna
riket införas.

Riksdagen framhärdar etc.

Stockholm den 18 Maj 1875.