Riksdagens underd, Skrifvelse, N:o 29

Riksdagsskrivelse 1877:29

Riksdagens underd, Skrifvelse, N:o 29.

17

N.o 29.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 28 April 1877.

— Andra Kammaren den 28 _ _

Riksdagens underdåniga skrifvelse, i anledning af den år 1816
verkställa granskning af statsverkets med flera allmänna
fonders förvaltning under år 1874.

(Stats-Utskottets Utlåtande N:o 33.)

ö. A. tv.

Efter pröfning af hvad Riksdagens nästlidet år församlade Revisorer
rörande då verkstad granskning af statsverkets samt andra af allmänna
medel bestående fonders tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1874, uti
,gifven berättelse anmalt samt vederbörande förvaltande verk och myndigheter
uti deröfver afgifna underdåniga förklaringar hos Eders Kongl. Makt

följande^ ^ Klksdagen 1 nedan omförmälda ämnen underdånigst anföra

Statens jernvägsbyggnader.

I afseende å räkenskapen för bandelen Torpshammar-Riksgränsen
hade revisorer^ anmärkt att då det i södra stambanans räkenskapsåsom
or rån hos Lansmannen G. A. Rydberg balanserade belopp, 1,500 kronor
blifvit ! enlighet med derom af Kongl. Maj:t gifvet beslut till förstnämnda
räkenskap ofverfordt, detsamma genom någon missföring’ kommit att dels

gäldenären.nan SaS°m “ Utglft’ delS utbalanseras säsom en banans skuld till

Inh. till Rihsd. Prof. 1877. 10 Sami. 1 Afl 1 Band. 2 Häft.

3

18

Riksdagens underd. Skri/velse, N:o 29.

Styrelsen för statens jernvägsbyggnader har med anledning häraf sig
förklarat och dervid andragit, att, enligt styrelsens åsigt, beloppet vore i
balanserad t konto upptaget såsom en stambanans fordran hos Lansmannen
Rydberg, hvithet i tydliga ordalag inhemtades af den till grund för hufvudboken
och generalräkningen liggande journalen, som Jid afförande af beloppe
bland December månads utgifter innehölle följande: I följd åt Kongl. Maj.ts

dom den 19 April 1875 öfverföres från södra stambanans räkenskap den
fordran, som nämnda stambana hos Kronolänsmannen G. A. Rydberg egen,
och påföres densamma härigenom norra stambanan Torpshammar—-Riksgränsen,
för att hållas vid gällande kraft och der så ske kan indrifvas , och
yttermera i den till år 1875 utgående balansen förklarades summan kronor
I luv; gg utgöra “banans arbetskostnad jemte den från södra stambanan
öfverförda fordran hos Kronolänsmannen G. A. Rydberg" Då, till följd af
j?Pers Kongl. Maj:ts ofvanberörda nådiga bestämmande, att meranamnda belopp,
som af styrelsen ansetts vara af beskaffenhet att böra afskrifvas, skulle
från södra stambanans räkenskap till annan stambanas rakning öfverföras,
styrelsen anbefalt sitt kammarkontor detsammas öfverförande till norra stambanan
Torpahammar—Riksgränsen, som således skulle med denna enligt
den största sannolikhet, värdelösa fordran belastas, hade beloppet blifvit bland
1874 års utgifter för den stambanan affördt, emot det att detsamma ii generalräkningens
debet balanserats såsom en fordran hos Länsmannen Rydberg
tills i en framtid densamma komme att försvinna antingen genom ju
möjligen skeende inbetalning, i hvilket fall stambanans anläggningskostna
blefve med det inbetalda beloppet förminskad, eller ock genom afskrifning, i
hvilket fall åter beloppet, som således upphörde att vara en balanserad fordran,
skulle öfverföras till kapitalkonto och der föröka det kapital, som stambanan
hade att redovisa. , c ., .

Med anledning af hvad sålunda förekommit, har Riksdagen funnit^ sig
böra taga närmare kännedom af ofvan omförmälda räkenskaper, och då a
dessa framgått, att revisorernes anmärkning varit befogad, samt förty rättelse
af anmärkta förhållandet synts böra ega ruin, får Riksdagen i underdånighet
anhålla, det täcktes Eders Kongl. Maj:t meddela styrelsen öfver statens
jernvägsbyggnader föreskrift att om rättelse af den anmärkta missfonngen
uti ofvan omförmälde räkenskap gå i författning.

Statens jern vägstrafik.

Angående frågan om en noggrannare bestämning af jernvägspersonalens
förseende med inqvarteringsersättningar eller bostäder, hade revisorerne
fästat Riksdagens uppmärksamhet på önskvärdheten deraf att angående dessa
förhållanden bestämdare föreskrifter lemnades.

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 29.

19

Med hänvisande till 11 § af Eders Kong! Maj:ts förnyade nådiga aflöningsreglemente
för embets- och tjensteman samt betjente vid statens järnvägstrafik
af den 23 Oktober 1874, har styrelsen för nämnda trafik anfört,
att, beträffande inqvartenngsersättningar, anförda § torde innehålla allt, som
deiom knnde^ vara att säga, samt att, hvad åter bostäder anginge, sådana,
da styrelsen år 1863 trädt i verksamhet, redan funnits, ehuru till otillräckligt
antal, i statens hus anordnade för personer, tillhörande hvarje tjenstegrad,
äfvensom att, beträffande utrymmet i hvart slag af bostad en praxis
vant gällande, som blifvit af styrelsen följd så väl med hänsyn till do i
statens som i enskildes byggnader beredda bostäder.

Några bestämda föreskrifter, rörande hvilka tjenstebefattningar vid
statens jernvägstrafik böra vara med fördelen af bostad förenade, eller rörande
beskaffenheten af dessa bostäder, finnes dock, så vidt Riksdagen kunnat inhemta,
ej någonsin meddelade, och då den af stvrelsen omförmälda praxis
derom jemväl närmare upplysningar saknas, äfven om den möjligen kan för närvarande
anses tillfredsställande, dock torde böra medelst i vederbörlig ordning
faststälda regler ersättas, har Riksdagen jemväl för sin del ansett bestämda föreskrifter
i ämnet vara önskvärda, hvarföre Riksdagen i underdånighet anhåller,
det täcktes Eders Kong! Maj:t taga i öfvervägande, om och till hvilken utsträckning
tjenstebefattningar vid statens jernvägstrafik böra vara med fördelen af fri
bostad, vare sig i statens egna eller förhyrda lokaler, förenade, samt derefter
så . val i berörda hänseende som i de med denna fråga sammanhängande
öfriga omständigheter i nåder meddela de föreskrifter, Eders Kongl. Makt
må finna vara för ändamålet tjenliga.

Ultima Landtbruksinstitut.

Bland de skulder, hvari Ultima landtbruksinstitut häftat, och till
hvilkas betäckande Riksdagen år 1874 anvisat ett belopp af 80,000 kronor
var äfven en till den af enskild person stiftade så kallade “Gillbergska
fonden“, hvarmed afses, att medelst räntan å ett dertill doneradt kapital
årligen till en vid institutet studerande elev utdela ett premium, svarande
mot det belopp, som af betalande elev vid institutet erlägges, skolande fonden
af institutets styrelse förvaltas, men i (ifrigt utgöra en fristående inrättning,
hvilken desto mindre får med institutets affärer förblandas, som i
det af stiftaren utfärdade gåfvobref särskilt är förordnadt, huru med fondens
medel skall ^ förfaras för det fall, att institutet skulle komma att alldeles
upphöra. . Då institutets styrelse vid betalningen af ofvan omförmälda skuld
gått så till väga, att den låtit i Upsala läns ränteri för “Ultima Landtbruksinstitut
deponera räntebärande obligationer till skuldens belopp, hade revi -

20

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 29.

sorerne med anledning deraf funnit sig böra påpeka, att genom etc slikt
deponerande för institutets viskning skulden ej kunde anses vara gulden.

Institutets styrelse har i anledning häraf dels upplyst, att, allt sedan
Gillbergska fonden år 1858 stiftades, de fonden tillhörande obligationer varit
för “Ultuna Landtbruksinstitut''1 i Upsala läns ränteri deponerade, utan att
detta förhållande gifvit anledning till anmärkning från föregående revisioners
sida samt anfört att, då fonden skulle af institutets styrelse förvaltas, och
styrelsen alltså vore för dess säkerhetshandlingar _ ansvarig, samt då dessa
handlingar vore, enligt gifvarens föreskrift, i institutets räkenskaper särskild!
bokförda, någon olägenhet ej synts styrelsen kunna uppstå derigenom,
att de blifvit för “Ultima Landtbruksinstitut" deponerade.

Riksdagen, som delar revisorernas åsigt om lämpligheten deraf, att
Gillbergska fondens medel för fondens räkning särskild! deponeras, får alltså
i underdånighet anhålla, det täcktes Eders Kong!. Maj:t förständiga Ultuna
Landtbruksinstituts styrelse att i afseende å de Gillbergska fonden tillhörande
säkerhetshandlingar vidtaga sådan åtgärd, att för framtiden någon sammanblandning
af fondens tillgångar med institutet tillhörande medel ej ma
ega rum.

Rörande förvaltningen af Ultuna landtbruksinstitut, hade revisorer^

vidare anmärkt: _

att det belopp, hvartill under revisionsåret (omfattande tiden från den
30 Juni 1874 till den 1 Juli 1875) kostnaden för bränsle vid institutet
uppgått, eller 11,334 kronor 72 öre, förefallit anmärkningsvärd! högt och
egnadt att framkalla allvarliga bemödanden för åstadkommande af ett gyn sammare

förhållande; .

att ett redan af 1874 års revisorer såsom mindre lämpligt anmärkt
förhållande, bestående deruti, att institutet för sin hushållning använde ett
af enskild person vid institutet uppsatt och honom tillhörigt stamholländeri
ännu fortfore, oaktadt styrelsen i sin nämnda år afgifna förklaring otvetydigt
förbundit sig att med de af Riksdagen till betäckande af institutets skulder
anvisade medel inlösa samma stamholländeri; och

att, beträffande så väl ladugårdshushållningen som det egentliga jordbruket
vid denna betydande statsdomän, resultatet af dessa näringsgrenar ej
varit tillfredsställande, eller motsvarande de fordringar, som kunde ställas på
ett landtbruk, hvilket rätteligen borde vara en föresyn i fullkomlighet för
landtbrukare i hela riket.

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 29.

21

, 1 fnlednin8’ af dessa anmärkningar bär institutets styrelse afgifvit en

af flera bilagor atfoljd förklaring, af hvilken Riksdagen tagit del. § ’

än äfven T f 6J° mindlp- de nU af revisorerne anmärkta omständigheter
an äfven de flera gånger förut, så väl vid föregående statsrevisioner som

ook af de särskilda revisorer, dem chefen för Civil-departementet förordna!
gjorda framställningar tydligen gifva vid handen, att förhållandena vid Ultima
landtbruksinstitut tarfva en fullständig utredning, och då, efter hvad Riksdagen
inhemta!, institutets styrelse uti eu till Eders Kongl. Makt den 16 December
sistlidet to sä,''stillt afgifven skrifvelse anhållit, att, “eib de uppträde

tmcd "1*“ **1» framhållna anmärkningar™ mot
eif ii - f tm."g, at rnstrtitota angelägenheter lätteligen kunde framkalla

fnstal Finar0r "TlT '',''!'' institatel'' «« man för denna läro l)n

S! i,.. , fi''K<l,lf : M‘''tJ 1‘ ‘U?-! u,''dera5kning, om de öfverklagade
lednO u ii n brvahmng och hushållning verkligen föreflnnas“ får med anedil
ng af hvad sålunda förekommit, Riksdagen i underdånighet anhålla det
tacktes Eders Kongl Maj it åt särskild! förordnade sakkunnige män uppdraga
1 -imr ''fa a -611 undersöknmg om förvaltningen och hushållningen vid Ultima

SetheLUf T* TSlflk ^U8 ™ afhJelPande »f i brister och

utrednino-en i, '' ''aa"1,1 b»n«®ndet, hvilka vid den sålunda anbefalda

utredningen kunna varda åt dem iakttagna.

Riksdagen framhärdar etc.

Stockholm den 28 April 1877.