Riksdagens skrivelse Nr 94—95

Riksdagsskrivelse 1936:95

2

Riksdagens skrivelse Nr 94—95.

rådsprotokollet över handelsärenden för samma dag) föreslagit riksdagen att
till Lotsverket: Säkerhetsanstalter för sjöfarten för budgetåret 1936/1937 anvisa
ett reservationsanslag av 392,700 kronor.

Kungl. Maj :ts förslag har icke givit riksdagen anledning till erinran. Riksdagen
har endast, i anslutning till tidigare av riksdagen med hänsyn till då
rådande förhållanden gjorda uttalanden, velat giva uttryck åt den förhoppningen
att1 det för kommande år må bliva möjligt att för de ändamål, som
med ifrågavarande anslag avses, bereda medel i större omfattning än vad under
de senaste åren varit fallet.

Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen anmäla, att riksdagen
till Lotsverket: Säkerhetsanstalter för sjöfarten för budgetåret 1936/1937 anvisat
ett reservationsanslag av 392,700 kronor.

Stockholm den 20 mars 1936.

Med undersåtlig vördnad.

Nr 95.

Godkänd av första kammaren den 17 mars 1936.
Godkänd av andra kammaren den 17 mars 1936.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner angående
beredande av ökade möjligheter för arrendatorer att
erhålla rösträtt vid val av vägstämmoombud.

(Konstitutionsutskottets utlåtande nr 22.)

Till Konungen.

Uti de inom riksdagen väckta, likalydande motionerna nr 11 i första kammaren
och nr 32 i andra kammaren har hemställts, ’ ’att riksdagen för sin del måtte
besluta sådan ändring av 1934 års lag örn vägdistrikt, att arrendator, som
erlägger vägskatt för arrenderad fastighet, erhåller rösträtt för fastigheten
vid val av ombud till vägstämma”.

Uti de jämväl inom riksdagen väckta likalydande motionerna nr 12 i första
kammaren och nr 19 i andra kammaren har hemställts ”att riksdagen i skrivelse
till Kungl. Maj :t måtte anhålla, att Kungl. Maj :t ville låta verkställa utredning
örn sådan ändring av den i 9 § första stycket gällande lag örn vägdistrikt
upptagna kvalifikationsbestämmelsen, att på sätt i motionerna utvecklats
arrendator, som är skyldig svara för vägskatt, må erhålla rösträtt vid val
av ombud till vägstämma, samt för riksdagen framlägga förslag härom ’ ’.

Under åberopande av vad som anförts i konstitutionsutskottets, av riksdagen
godkända utlåtande nr 22, varav ett tryckt exemplar härvid fogas, får riksdagen
anhålla, att Eders Kungl. Maj :t ville föranstalta örn utredning, huru -

Riksdagens skrivelse Nr 95—96.

3

vida och i vad mån arrendator civilrättsligt åvilande skyldighet att svara för
vägskatt, som utgår för arrenderad fastighet, bör medföra samma verkningar
i rösträttshänseende vid val av ombud till vägstämma, som skyldighet enligt
lagen örn vägdistrikt att utgöra sådan skatt.

Stockholm den 17 mars 1936.

Med undersåtlig vördnad.

Nr 96.

Godkänd av första kammaren den 17 mars 1936.
Godkänd av andra kammaren den 17 mars 1936.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av väckt motion om
viss ändring i 59 § lagen örn vägdistrikt.

(Konstitutionsutskottets utlåtande nr 23.)

Till Konungen.

Uti en inom riksdagen väckt motion, nr 516 i andra kammaren, har hemställts,

’ ’att riksdagen måtte vidtaga den förändringen i § 59 lagen örn vägdistrikt, atl
Kungl. Maj :t eller länsstyrelser tillerkännes befogenhet att på framställning av
vägstämma medgiva vägdistrikt rätt att å kommunalnämnd eller särskilt utsedda
förtroendemän överlåta vägskattens debitering, uppbörd, indrivning och
redovisning”.

I 63 § första stycket lagen örn väghållningsbesvärets utgörande på landet
den 23 oktober 1891 stadgades, bland annat, att Eders Kungl. Maj :ts befallningshavande
ombesörjer på vägstyrelsens därom framställda begäran, att vägskatten
varder genom vederbörande i sammanhang med kronoskattema debiterad,
indriven och redovisad, på sätt örn landstingsmedel är föreskrivet; ägande
Eders Kungl. Maj :ts befallningshavande jämväl förordna örn avskrivning av
sådana avgifter till vägkassan, som i anseende till bristande tillgång icke kunna
indrivas.

I 63 § tredje stycket i samma lag finnas vidare särskilda regler och bestämmelser
för det fall att väghållningsskyldiga önska överlämna debiteringen
och uppbörden åt kommunalnämnd eller särskilt utsedda förtroendemän.

I 48 § lag örn landsting den 20 juni 1924 stadgas, bland annat: ”Länsstyrelsen
ombesörjer, på landstingets därom framställda begäran, att de avlandstinget
till uttaxering beslutade medel under benämning landstingsmedel
varda genom vederbörande, i sammanhang med kronoskattema, debiterade och
indrivna samt i riksbanken insatta inom den tid och med det ansvar, som är
för kronans uppbörd stadgat ”.

I ''det av 1929 års vägsakkunniga avgivna betänkande hade i 65 § i förslag
till lag örn vägdistrikt allenast stadgats att vad örn debitering, uppbörd, indriv -