Riksdagens skrivelse Nr 87—88

Riksdagsskrivelse 1939:88 - urtima

2

Riksdagens skrivelse Nr 87—88.

derligt belopp till engångsersättningar, i enlighet med vad utskottet i förenämnda
utlåtande förordat;

dels ock medgivit, att överkontrollörerna C. A. Hammarlund och I. S. J.
Gemzell må från och med månaden näst efter den, varunder deras förordnanden
såsom Överkontrollör upphöra, under återstående livstid från anslaget
till diverse pensioner och understöd m. m. uppbära en årlig pension
av vardera 3,096 kronor.

Stockholm den 13 december 1939.

Med undersåtlig vördnad.

Nr 88.

Godkänd av första kammaren den 13 december 1939.
Godkänd av andra kammaren den 13 december 1939.

Riksdagens skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition angående redovisningen av utgifter under
fjärde huvudtiteln vid mobilisering m. m.

(Första särskilda utskottets utlåtande nr 57.)

Till KONUNGEN.

I en den 3 november 1939 dagtecknad proposition, nr 73, har Kungl. Maj:t
föreslagit riksdagen aft godkänna i propositionen angivna grunder för redovisningen
vid mobilisering av de till fjärde huvudtiteln hänförliga utgifterna.

I förevarande proposition har framlagts förslag i fråga örn de principer
för redovisningen av utgifterna å riksstatens fjärde huvudtitel, som böra
tillämpas vid mobilisering. Förslaget innebär, att de under fjärde huvudtiteln
uppförda anslagen såsom allmän redovisningsgrund skola ersättas av ett
mindre antal krigsredovisningstitlar enligt ett för samtliga försvarsgrenar
enhetligt system. En sådan anordning med särskilda krigsredovisningstitlar
förutsättes redan i gällande krigskassareglementen. I propositionen ha angivits
de särskilda krigsredovisningstitlar, som böra ifrågakomma, varjämte
förslag framlagts i fråga örn den budgettekniska regleringen av utgifterna å
krigsredovisningstitlarna. Riksdagen har icke funnit anledning till erinran
mot propositionens förslag till huvudgrunder för ifrågavarande redovisning.

Riksdagens skrivelse Nr 88.

3

I samband med den här ovan behandlade frågan har riksdagen till behandling
upptagit en av riksdagens revisorer till första särskilda utskottet gjord
framställning, i vilken revisorerna med stöd av gjorda iakttagelser framfört
vissa synpunkter på frågan örn kontrollen över användningen av de statsmedel,
som av riksdagen ställts till förfogande för utgifter för försvarsväsendet och
de särskilt tillsatta kristidsorganens verksamhet. Riksdagens revisorer hava
i sin framställning understrukit önskvärdheten av att en effektiv kontroll
snarast möjligt genomföres i fråga om de kostnader, som sammanhänga med
samtliga krisåtgärder, i syfte att oriktiga eller mindre lämpliga dispositioner
skola kunna snarast tillrättaläggas och onödiga utgifter härigenom undvikas.
Revisorerna hava ansett det nödvändigt, att den granskning av krisutgifterna,
som i framställningen ifrågasatts, skall ske genom en särskild revisionsnämnd.
Denna, som syntes böra omhändertaga ledningen av kontrollen,
skulle bestå av ett relativt ringa antal för uppdraget särskilt lämpade personer,
bland vilka representanter för riksdagen och dess revision borde finnas.
Nämnden skulle erhålla en så auktoritativ ställning, att den kunde skyndsamt
föranstalta örn rättelse genom hänvändelse till vederbörande myndigheter
eller, därest ändring på denna väg ej kunde åstadkommas, påkalla ingripande
från Kungl. Maj:ts sida. Den ifrågasatta revisionsnämndens befogenheter
borde icke i större grad inskränkas eller dess verksamhet i detalj bindas,
utan den borde få intaga en ställning, som vore fullt självständig och i
vissa hänseenden motsvarade den som är utmärkande för statsrevisionen.
Nämnden borde till sitt förfogande hava särskilt väl kvalificerad revisionspersonal,
som framför allt hade att verkställa stickprovsgranskning, varjämte
såväl nämndens ledamöter som revisionspersonalen borde kunna, där så befunnes
ändamålsenligt, avlägga besök på olika platser för att taga del av
verksamheten i förvaltningshänseende. överhuvud taget borde nämndens
arbete så bedrivas att all sådan sparsamhet med statsmedel iakttages, som
vore möjlig att ernå utan eftersättande av de ändamål, som föranlett de av
krisen framtvingade åtgärderna.

Jämväl riksdagen har vid övervägande av de från riksdagens revisorers sida
anförda synpunkterna funnit lämpligt, att omedelbara åtgärder vidtagas för
ernående av snabbt verkande kontroll över de utgifter, som direkt föranledas
av de utav den rådande krisen framkallade åtgärderna på olika områden.
Riksdagen ansluter sig till uppfattningen att detta syfte bäst kan tillgodoses
genom ett särskilt revisions- och kontrollorgan. Denna särskilda revisionsnämnd
bör sammansättas av personer, som ur allmänna, praktiska och affärsmässiga
synpunkter äro särskilt väl skickade att bedöma föreliggande frågor.
Såsom riksdagens revisorer påpekat bör antalet ledamöter i nämnden sättas
ganska lågt; riksdagen har ansett sig kunna räkna med att högst fem ledamöter
skola behöva ifrågakomma. Erforderlig revisionspersonal bör stå till
nämndens förfogande.

Riksdagen är av den uppfattningen att revisionsnämndens verksamhet bör
äga samma allmänna inriktning som statsrevisionen. Det är vid sådant förhållande
angeläget, att nämnden inom sig kommer att inrymma represen -

4

Riksdagens skrivelse Nr 88.

tanter för riksdagen. Vid sidan av den nya revisionsnämnden har givetvis
den allmänna förvaltningsrevisionen att fullgöra sina granskningsuppgifter.

Den nya revisionsnämnden bör i samarbete med de statliga förvaltningsmyndigheterna
verka för att de synnerligen betydande belopp, som anvisats
för krisåtgärderna, i den praktiska tillämpningen bliva till bästa gagn. Härigenom
skulle nämnden enligt riksdagens mening utgöra ett verksamt stöd tolde
ledande förvaltningsmyndigheterna i deras strävan att rationellt bedriva
sin verksamhet. Även med beaktande av den ovan angivna allmänna inriktningen
av nämndens verksamhet och dess särskilda uppgifter måste givetvis
nämndens befogenheter gentemot övriga statsmyndigheter bliva underkastade
de begränsningar, som följa av dess ställning såsom ett Kungl. Maj:t underställt
organ. I den mån så befinnes nödvändigt, skulle nämnden alltså hava
att hos Kungl. Maj :t göra framställning om vidtagande av de åtgärder, den må
finna erforderliga.

Härjämte vill riksdagen understryka angelägenheten av att revisionsnämnden
skall kunna bedriva sin verksamhet i fria arbetsformer och således utan
att vara bunden av några mera detaljerade föreskrifter. Riksdagen förutsätter
till slut, att ersättningen för uppdrag att vara ledamot i nämnden så
bestämmes, att den möjliggör anlitandet av de för ändamålet bäst lämpade
personerna. Härvid torde såsom ledning kunna tjäna de ersättningsgrunder,
som tillämpas för riksdagens revisorer.

De synpunkter, som här framlagts på frågan örn ordnandet av revisionen
och kontrollen över krisutgifterna, anser riksdagen sig böra i detta sammanhang
bringa till Kungl. Maj:ts kännedom.

Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen dels anmäla, att
riksdagen godkänt i propositionen nr 73 angivna grunder för redovisningen
vid mobilisering av de till fjärde huvudtiteln hänförliga utgifterna; dels ock
meddela ovan anförda synpunkter beträffande frågan örn ordnandet av revisionen
och kontrollen över krisutgifterna.

Stockholm den 13 december 1939.

Med undersåtlig vördnad.