Riksdagens skrivelse Nr 83

Riksdagsskrivelse 1922:83

4

Riksdagens skrivelse Nr 83.

Nr 83.

Godkänd av första kammaren den 6 april 1922.

Godkänd av andra kammaren den 6 april 1922.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl.

Maj.ts i vissa punkter under åttonde huvudtiteln
av statsverkspropositionen samt under samma huvudtitel
av propositionen om tilläggsstat till riksstaten
för år 1922 gjorda framställningar.

(Statsutskottets utlåtanden nr 8 A och 8 B.)

Till Konungen.

l:o) I anledning av Eders Kungl. Maj:ts i den till riksdagen den
7 januari 1922 avlåtna propositionen nr 2 angående tilläggsstat till
riksstaten år 1922 under åttonde huvudtiteln (punkt 5) framställda
förslag har riksdagen, i likhet med vad för år 1921 ägt mm, för
beredande av tillfällig avlöningsförbättring under år 1922 med ett
belopp av högst 500 kronor åt en var av preparatorerna vid naturhistoriska
riksmuseet C. Gr. Swedén, A. Karlsson och J. E. Gf. Eriksson,
utan rätt för dem att å denna avlöningsförbättring åtnjuta dyrtidstillägg,
anvisat å tilläggsstat för år 1922 ett förslagsanslag, högst,
1,500 kronor.

5

Riksdagens skrivelse Nr 83.

2:o) I on inom riksdagen väckt motion (I: 17) har hemställts,
att riksdagen ville på tilläggsstat för år 1922 anvisa och ställa
till Eders Kungl. Maj:ts förfogande ett belopp av 50,000 kronor,
att användas såsom bidrag för uppförande i överensstämmelse med
av byggnadsstyrelsen uppgjorda ritningar av ny prästgårdsbyggnad
jämte uthus åt kyrkoherden i Karesuando församling.

Visserligen manar den ekonomiska situationen riksdagen att i
görligaste mån tillse, att ej anslag beviljas, med vilka utan svårighet
kan anstå, och i all synnerhet att ej annat än i yttersta undantagsfall
anslag varda anvisade utöver vad Eders Kungl. Maj:t äskat eller
beräknat. Dock lärer det vara obestridligt, att i vissa fall sådana
säregna omständigheter och trängande behov kunna föreligga, som
skäligen kunna motivera ett frångående av nyss angivna allmänna
regel. Så finner riksdagen vara förhållandet i det i förenämnda motion
berörda fall.

Den bostad, som för närvarande är anvisad åt kyrkoherden i
Karesuando, kan utan överdrift betecknas såsom mindervärdig. Vid
senaste ekonomiska besiktning å densamma år 1910 förklarades uttryckligen,
att byggnaden med hänsyn till dess ålder och bristfälliga
skick ej ansågs böra påsynas några vidlyftigare reparationer. Att
byggnaden ej fyller de krav, som man rimligen kan ställa på en
bostad i denna trakt, torde få anses ställt utom allt tvivel.

Av utredningen framgår otvetydigt, att Karesuando församling
saknar möjlighet att fullgöra den byggnadsskyldighet, som tillkommer
församlingen. Till belysande härav må allenast erinras, att församlingen
vid 1920 års slut hade en folkmängd av 1,182 personer, varav
omkring 750 voro lappar. Taxeringsvärdet å den bevillningsskyldiga
fasta egendomen uppgick år 1920 till sammanlagt 237,000 kronor
och den taxerade inkomsten av kapital och arbete samma år till
99,040 kronor. Tager man så i betraktande, att enligt gällande
bevillningsförordning lapparna äro befriade från att deltaga i de
kommunala utgifterna, inses lätt, att församlingen ej kan för egna
medel utföra ett byggnadsföretag av förevarande art.

Det föreliggande fallet måste riksdagen beteckna såsom ett enastående
undantagsfall, som på intet sätt kan eller får verka prejudicierande
på andra krav av motsvarande beskaffenhet. Det gäller här
vår allra nordligaste församling, som mer än någon annan i hela
riket erbjuder svårigheter i sitt kalla klimat, i sina öde vidder, i sitt

6

Riksdagens skrivelse Nr 83.

avlägsna läge samt i befolkningens gleshet och fattigdom. Prästmannen
står här såsom den svenska kulturens yttersta utpost, utförande
ett i hög grad uppoffrande och prövande arbete, och det kan
knappast anses försvarbart, att han hänvisas till en bostad, som svårligen
kan anses människovärdig. De enastående och ömmande förhållanden,
som i detta fall föreligga, motivera alltså enligt riksdagens
mening ett bifall till det föreliggande förslaget; och vill
riksdagen yttermera framhålla, att riksdagen ej skulle hava bifallit
detsamma, därest riksdagen ej vore övertygad om att härigenom
något prejudikat i avseende å motsvarande anspråk från andra församlingar
ej bildades.

I avseende å det äskade beloppet har riksdagen intet att erinra.
Beträffande frågan om sättet för anslagets utgående har riksdagen
övervägt densamma, varvid riksdagen ej kunnat undgå uppmärksamma
angelägenheten av att med hänsyn till den nuvarande bristfälliga
bostaden en ändring snarast möjligt komme till stånd, och
synes i betraktande härav en del av beloppet böra beräknas å 1922
års tilläggsstat. Riksdagen har beslutat en fördelning av beloppet
med ena hälften på nämnda tilläggsstat och den andra på halvårsbudgeten
1 januari—30 juni 1923.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen, i anledning av ovanberörda
motion, till uppförande i överensstämmelse med av byggnadsstyrelsen
godkända ritningar av en ny prästgårdsbyggnad jämte uthus
åt kyrkoherden i Karesuando församling anvisat såsom särskilda
reservationsanslag

dels på tilläggsstat för år 1922 ett belopp av 25,000 kronor;

dels och på extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 ett
belopp av likaledes 25,000 kronor.

3:o) I den till riksdagen den 7 januari 1921 avlåtna statsverkspropositionen
har Eders Kung! Maj:t under åttonde huvudtiteln
(punkt 52) föreslagit riksdagen att till fullföljande av Värnhems
klosterkyrkas restaurering, utöver av riksdagen förut anvisade medel,
bevilja ett anslag av 66,000 kronor samt därav anvisa på extra
stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 såsom reservationsanslag ett
belopp av 11,000 kronor.

Vidare har Eders Kung! Maj:t under punkt 9 av åttonde huvudtiteln
av propositionen nr 2 föreslagit riksdagen att dels till full -

7

Riksdagens skrivelse Nr 83.

följande av Värnhems klosterkyrkas restaurering — under förutsättning
av bifall till förenämnda i statsverkspropositionen gjorda framställning
om beviljande för ändamålet utöverav riksdagen förut anvisade
medel, av ett anslag av 66,000 kronor — därav anvisa på tilläggsstat
för år 1922 såsom reservationsanslag ett belopp av 55,000 kronor,
dels och för anställande av en dagkontrollant vid ifrågavarande restaureringsarbeten
anvisa på tilläggsstat för samma år ett förslagsanslag,
högst, 3000 kronor.

Riksdagen har vid frågans prövning funnit det i hög grad anmärkningsvärt,
att ett restaureringsarbete av ifrågavarande art, till
vilket statsanslag av så ansenligt belopp som 126,000 kronor redan
beviljats, ej kunnat hållas inom ramen för de beräknade kostnaderna.
Då emellertid ett avbrytande av arbetena skulle i flera fall
äventyra den pågående restaureringen, finner sig riksdagen böra anvisa
ytterligare medel för ändamålet, men har riksdagen ansett att
beloppet med hänsyn till sjunkande priser''utan större olägenhet kan
nedsättas till 52,000 kronor.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen

dels till fullföljande av Värnhems klosterkyrkas restaurering,
utöver av riksdagen förut anvisade medel, beviljat ett anslag av
52,000 kronor samt därav anvisat såsom särskilda reservationsanslag
ej mindre på tilläggsstat för år 1922 ett belopp av 41,000 kronor
än även på extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 ett belopp
av 11,000 kronor,

dels och för anställande av en dagkontrollant vid ifrågavarande
restaureringsarbeten anvisat på tilläggsstat för år 1922 ett förslagsanslag,
högst, 3,000 kronor.

4:o) Eders Kungl. Maj:t har i statsverkspropositionen under åttonde
huvudtiteln (punkt 69) föreslagit riksdagen att

a) förklara, att Helga Trefaldighets och Granda Uppsala pastorat
inom Uppsala ärkestift skola från och med den 1 maj 1923 befrias
från att vara prebenden vid lärostolar inom teologiska fakulteten
vid universitetet i Uppsala, i följd varav innehavarna av vederbörande
lärostolar från och med nämnda tidpunkt upphöra att åtnjuta
inkomsten från sagda pastorat;

b) bestämma, att till vederbörande befattningshavare skall av
allmänna medel utgå ersättning för de inkomstbelopp, som genom

8

Riksdagens skrivelse Nr 83.

prebendenas indragning för tiden 1 maj—BO juni 1923 frångå dem,
med respektive 147 kronor beträffande Helga Trefaldighets pastorat
och 238 kronor beträffande Gamla Uppsala pastorat;

c) till ersättning i berörda avseende såsom förslagsanslag, högst,
anvisa på extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 ett belopp
av 385 kronor.

Eders Kungl. Maj:ts förslag innebär en indragning av samtliga
teologie professorsprebenden utom domkyrkoförsamlingarna i Uppsala
och Lund, vilka tills vidare skulle bibehållas vid sin prebendenatur.
I övrigt utgör förslaget ett fullföljande av 1921 års riksdags
beslut rörande då beslutade indragningar av prebenden av
ifrågavarande slag.

Riksdagen, som icke haft något att erinra mot förslaget och
här nedan anmäler sitt beslut i motsvarande fråga i avseende å
Lunds universitet, får nu anmäla, att riksdagen

dels förklarat, att Helga Trefaldighets och Gamla Uppsala pastorat
inom Uppsala ärkestift skola från och med den 1 maj 1923
befrias från att vara prebenden vid lärostolar inom teologiska fakulteten
vid universitetet i Uppsala, i följd varav innehavarna av vederbörande
lärostolar från och med nämnda tidpunkt upphöra att åtnjuta
inkomsten från sagda pastorat;

dels bestämt, att till vederbörande befattningshavare skall av
allmänna medel utgå ersättning för de inkomstbelopp, som genom
prebendenas indragning för tiden 1 maj—30 juni 1923 frångå dem,
med respektive 147 kronor beträffande Helga Trefaldighets pastorat
och 238 kronor beträffande Gamla Uppsala pastorat;

dels ock till ersättning i berörda avseende såsom förslagsanslag,
högst, anvisat på extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 ett
belopp av 385 kronor.

5:o) I enlighet med Eders Kung]. Maj:ts förslag i statsverkspropositionen
under åttonde huvudtiteln (punkt 76) och i propositionen
nr 2 under samma huvudtitel (punkt 13) samt under hänvisning till
vad riksdagen under punkt 4 här ovan anfört i fråga om professorsprebenden
vid Uppsala universitet, får riksdagen anmäla, att riksdagen
dels förklarat, att Stora Uppåkra och Flackarps pastorat, Hällestads,
Dalby och Bonderups pastorat samt Husie pastorat i Lunds
stift skola, Stora Uppåkra och Flackarps pastorat från och med den

9

Riksdagens skrivelse Nr 83.

1 maj 1922 och de två övriga från och med den 1 maj 1923 befrias
från att vara prebenden vid lärostolar inom teologiska fakulteten
vid universitetet i Lund, i följd varav innehavarna av vederbörande
lärostolar från och med nämnda tidpunkter upphöra att åtnjuta
inkomster från sagda pastorat;

dels bestämt, att till vederbörande befattningshavare skall av
allmänna medel utgå ersättning för de inkomstbelopp, som genom
prebendenas indragning — beträffande Stora Uppåkra pastorat för
tiden 1 januari 30 juni 1923 och beträffande övriga pastorat för
tiden 1 maj—30 juni 1923 — frångå dem, med respektive 2,550
kronor beträffande Stora Uppåkra pastorat, 1,035 kronor beträffande
Hällestads pastorat och 597 kronor beträffande Husie pastorat;

dels medgivit, att till beredande av ytterligare lönefyllnad åt
den teologie professor, som intill den 1 maj 1923 innehar såsom
prebende Husie pastorat, må för tiden 1 januari—30 april 1923 utgå
ett belopp av 550 kronor;

dels bestämt, att de professorer inom teologiska fakulteten, vilka
såsom prebenden senast innehaft Västra Kärrstorps och Grlostorps
samt Stångby och Valkärra pastorat, skola, därest de under förra
halvåret 1923 kvarstå vid sina lärostolar, för mistning av inkomsten
från prebendena under tiden 1 januari—30 juni 1923 åtnjuta ersättning,
beträffande Västra Kärrstorps pastorat med 3,777 kronor
och beträffande Stångby pastorat med 3,766 kronor;

dels i ersättning i samtliga nu berörda hänseenden ävensom för
beredande av angivna lönefyllnad såsom förslagsanslag, högst, anvisat
på extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 ett belopp av 12,275
kronor;

dels medgivit, att nuvarande innehavare av Stora Uppåkra och
Flackarps pastorat skall — utöver den lönefyllnad, som för år 1922
blivit honom genom beslut av 1921 års riksdag tillerkänd — för
mistning av inkomst från prebendet under tiden 1 maj—31 december
1922 åtnjuta ersättning med 1,356 kronor;

dels och för sistnämnda ändamål på tilläggsstat för år 1922
uppfört ett förslagsanslag, högst, 1,356 kronor.

6:o) Eders Kungl. Maj:t har i propositionen nr 2 under åttonde
huvudtiteln (punkt 17) föreslagit riksdagen att å tilläggsstat för år
1922 såsom särskilda förslagsanslag, högst, anvisa dels till täckande
Bihang till riksdagens protokoll 1922. 14 sand. Nr 81—86. 2

10

Riksdagens skrivelse Nr 83.

av under år 1920 uppkomna och för år 1921 beräknade brister till
av departementschefen i statsrådsprotokollet angivna belopp i de i
karolinska mediko-kirurgiska institutets ordinarie stat uppförda reservationsanslagen
till materiell m. m. för patologisk-anatomiska,
hygieniska och farmakologiska institutionerna samt medicinska kliniken
ävensom till underhåll av djur- och operationsavdelningen ett
belopp av 10,870 kronor, dels och till täckande av under år 1920
uppkomna merkostnader för polikliniken för barnsjukdomar i Stockholm
ett belopp av 239 kronor, under villkor att Stockholms stad
för ändamålet tillskjuter lika stort belopp.

Riksdagen har beträffande de förevarande anslagsäskandena ej
funnit anledning till erinran i annat hänseende än att den för patologisk-anatomiska
institutionens vidkommande för år 1921 anmälda
bristen å 7,000 kronor förefaller riksdagen i förhållande till det till
5,500 kronor uppgående ordinarie materiellanslaget anmärkningsvärt
hög. Emellertid torde det vara ofrånkomligt att genom beredande
av särskilda medel täcka ifrågavarande brist. Riksdagen vill dock
hava uttalat sin förväntan, att en sparsammare hushållning varder
för framtiden beträffande ifrågavarande institution iakttagen.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen å tilläggsstat för
år 1922 såsom särskilda förslagsanslag, högst, anvisat

dels till täckande av under år 1920 uppkomna och för år 1921
beräknade brister till av departementschefen i statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden den 7 januari 1922 angivna belopp i de i
karolinska mediko-kirurgiska institutets ordinarie stat uppförda reservationsanslagen
till materiell m. m. för patologisk-anatomiska,
hygieniska och farmakologiska institutionerna samt medicinska kliniken
ävensom till underhåll av djur- och operationsavdelningen ett
belopp av 10,870 kronor;

dels och till bestridande av under år 1920 uppkomna merkostnader
för polikliniken för barnsjukdomar i Stockholm ett belopp av
239 kronor under villkor att Stockholms stad för ändamålet tillskjuter
lika stort belopp.

7:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag i statsverkspropositionen
under åttonde huvudtiteln (punkt 128) har riksdagen
för upprätthållande under vårterminen 1923 vid ett högre läroverk
i Göteborg av provårskurs för blivande lärare vid de allmänna läro -

Biksdagens skrivelse Nr 83.

11

verken anvisat på extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 ett
förslagsanslag, högst, 6,840 kronor.

8:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom i propositionen nr 2
under åttonde huvudtiteln framställda förslag (punkt 23) har riksdagen,
för bestridande efter Eders Kungl. Maj:ts beprövande, av utgifter,
som under år 1922 skola bestridas av ljus- och vedkassan vid vederbörande
allmänna läroverk men som ej kunna utgöras, därest ej
terminsavifterna till densamma sättas till högre belopp än 25 kronor,
på tilläggsstat för år 1922 anvisat ett förslagsanslag av 100,000 kronor.

9:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts förslag i propositionen
nr 2 under åttonde huvudtiteln (punkt 24) har riksdagen till bestridande
av de utgifter, som under år 1922 skola bestridas av nya
elementarskolans skolkassa men som ej kunna utgöras medelst avgifter
å sammanlagt 59 kronor av varje betalande lärjunge, anvisat
på tilläggsstat för år 1922 ett förslagsanslag å 5,000 kronor.

10:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts förslag i propositionen
nr 2 under åttonde huvudtiteln (punkt 26) har riksdagen, i likhet
med vad år 1921 ägt rum, för beredande, under de villkor och bestämmelser
Eders Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva, av extra
understöd för år 1922 åt de statsunderstödda enskilda lärarinneseminarierna
anvisat på tilläggsstat för år 1922 ett reservationsanslag
av 19,000 kronor.

ll:o) Eders Kungl. Maj:t har i statsverkspropositionen under
åttonde huvudtiteln (punkt 159) föreslagit riksdagen att till uppförande,
i huvudsaklig överensstämmelse med av arkitekten Gfustaf
Birch-Lindgren upprättade ritningar och av honom i tjänstememorial
den 25 oktober 1921 däri föreslagna inskränkningar, av byggnader
för småskoleseminariet i Lycksele anvisa på extra stat för tiden
1 januari—30 juni 1923 ett reservationsanslag av 245,000 kronor.

På Eders Kungl. Majrts därom gjorda framställning beslöt 1920
års riksdag att, med antagande av Västerbottens läns landstings och
Lycksele kommunalfullmäktiges i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
den 12 mars 1920 närmare angivna erbjudanden om tomt
för och kontant bidrag till uppförande av seminariebyggnad i Lycksele,
därstädes upprätta ett treklassigt småskoleseminarium. Sedermera
har riksdagen å 1921 och 1922 års stater anvisat medel till

12

Riksdagens skrivelse Nr 83.

uppehållande av verksamheten vid seminariet. Eders Kungl. Maj:ts
förevarande förslag avser nu att säkerställa lokalfrågan för det genom
1920 års riksdags omförmälda beslut förstatligade seminariet.

Riksdagen, som icke funnit anledning till erinran mot förslaget,
får anmäla, att riksdagen till uppförande, i huvudsaklig överensstämmelse
med av arkitekten Grustai Birch-Lindgren upprättade ritningar
och av honom i tjänstememorial den 25 oktober 1921 däri
föreslagna inskränkningar, av byggnader för småskoleseminariet i
Lycksele anvisat på extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923
ett reservationsanslag av 245,000 kronor.

12:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag i statsverkspropositionen
under åttonde huvudtiteln (punkt 162) samt i propositionen
nr 2 under samma huvudtitel (punkt 29) får riksdagen anmäla,
att riksdagen

dels beslutat, att tillfällig löneförbättring för lärare vid småskoleseminarier,
som inrättats av landsting eller stad, som ej i
landsting deltager, skall för år 1922 och för förra halvåret 1923
utgå med 3/4 av det belopp, som må tillkomma motsvarande lärare
vid folkskoleseminariemas övningsskolor och vid statens småskoleseminarier; dels

och för sådant ändamål anvisat ej mindre på tilläggsstat
för år 1922 ett förslagsanslag av 22,500 kronor än även på extra stat
för tiden 1 januari—30 juni 1923 ett förslagsanslag av 11,250 kronor.

13:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts förslag i propositionen
nr 2 under åttonde huvudtiteln (punkt 34) har riksdagen, i likhet
med vad för år 1921 ägt rum, till understöd åt Tysta skolan å
Lidingön anvisat på tilläggsstat för år 1922 ett förslagsanslag,
högst, 30,000 kronor, att utgå under de villkor Eders Kungl. Maj:t
kan finna gott föreskriva.

Stockholm den 6 april 1922.

Med undersåtlig vördnad.