Riksdagens skrivelse, Nr 8 A

Riksdagsskrivelse 1927:3a

Riksdagens skrivelse, Nr 8 A.

1

Nr 3 A.

Godkänd av första kammaren den 22 mars 1927.
Godkänd av andra kammaren den 22 mars 1927.

Riksdagens skrivelse till Konungen angående vissa anslag för budgetåret
1927—1928 under riksstatens tredje huvudtitel.

(Statsutskottets utlåtande nr 3 samt memorial nr 14.)

Till KONUNGEN.

A. Departementet.

l:o) Uti den till riksdagen den 4 januari 1927 avlåtna propositionen (nr 1)
angående statsverkets tillstånd och behov för budgetåret 1927—1928 har Eders
Kungl. Maj:t i avseende å tredje huvudtiteln, innefattande anslagen till utrikesdepartementet,
föreslagit riksdagen (punkt 1 av det vid propositionen fogade
statsrådsprotokollet över utrikesdepartementsärenden nämnda dag) att till
uppehållande av en speciell handelsavdelning inom utrikesdepartementet för
budgetåret 1927—1928 anvisa ett extra anslag av 30,000 kronor.

Med bifall till Eders Kungl. Maj :ts förslag har riksdagen, i likhet med vad
som för innevarande budgetår ägt rum, till uppehållande av en speciell handelsavdelning
inom utrikesdepartementet för budgetåret 1927—1928 anvisat ett
extra anslag av 30,000 kronor.

B. Sveriges representation i utlandet.

2:o) Eders Kungl. Majrt har föreslagit riksdagen (punkt 2) att

dels besluta upprättandet från och med den 1 juli 1927 i Omaha av en ordinarie
vicekonsulsbefattning, tillhörande lönegraden B: 26 och med ett ortstilllägg
av 6,800 kronor,

dels ock höja det ordinarie förslagsanslaget till beskickningar och konsulat, nu
1,610,400 kronor, med 15,400 kronor till 1,625,800 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1927. Ii sand. Nr 8 A.

1

2

Riksdagens skrivelse, Nr S A.

Eders Kungl. Maj:ts förslag avser, att den för närvarande oavlönade vicekonsulsbefattningen
i Omaha, vilken är vakant, skulle återbesättas med avlönad
innehavare, som i sådant avseende skulle åtnjuta avlöning i lönegraden B 26
(lägst 8,580 kronor), och ortstillägg med 6,800 kronor eller samma belopp, som
enligt gällande stat utgår till vicekonsuln i Minneapolis. Genom inflytande expeditionsavgifter
beräknas redan under det första verksamhetsåret ersättningen
till vicekonsuln kunna i huvudsak täckas. Den av Eders Kungl. Maj :t. föreslagna
anordningen medför en ökning av anslaget till beskickningar och konsulat
med 15,400 kronor.

Riksdagen vill erinra om att statsutskottet vid 1926 års riksdag i fråga om
anställandet av en vicekonsul vid generalkonsulatet i Shanghai yttrade, att
utskottet med hänsyn till den betydande utökning, som under de senaste åren
ägt rum i fråga om Sveriges representation i utlandet, måst ställa sig tveksamt
inför varje fråga om uppförande å ordinarie stat av ytterligare befattningar
vid beskickningar och konsulat. Av angivna skäl tillstyrkte utskottet dock
det då föreliggande förslaget, vilket jämväl av riksdagen bifölls.

Vad statsutskottet i sistnämnda ärende anfört rörande ökning i utrikesrepresentationen
äger enligt riksdagens mening allt fortfarande oförminskad betydelse.
Det oaktat anser sig riksdagen, då verkligt behov av att återbesätta vicekonsulsbefattningen
i Omaha synes föreligga och starka skäl av ekonomisk art
tala för den av Eders Kungl. Maj:t föreslagna anordningen, böra bifalla det
nu framlagda förslaget.

I enlighet med de principer, efter vilka de ordinarie avlöningsanslagen numera
beräknas, synes avlöningen till en vicekonsul med avlöning i lönegraden
B: 26 visserligen hava bort beräknas till 9,540 kronor eller efter näst högsta
löneklassen inom lönegraden i stället för med 8,580 kronor, motsvarande avlöningen
i lägsta löneklassen i samma lönegrad, men har riksdagen, som icke funnit
anledning till erinran mot det föreslagna ortstillägget, på grund av storleken
utav förevarande anslag och den relativt obetydliga höjning, det här gäller,
icke ansett sig böra göra någon ändring i det äskade anslagsbeloppet.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen

dels beslutat upprättandet från och med den 1 juli 1927 i Omaha av en ordinarie
vicekonsulsbefattning, tillhörande lönegraden B 26 och med ett ortstillägg
av 6,800 kronor,

dels ock höjt det ordinarie förslagsanslaget till beskickningar och konsulat,
nu 1,610,400 kronor, med 15,400 kronor till 1,625,800 kronor.

3:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 3) har riksdagen,
i likhet med vad som för innevarande budgetår ägt rum, till arvoden och ortstillägg
åt viss extra personal i utrikesrepresentationen för budgetåret 1927—
1928 anvisat ett extra förslagsanslag av 240,000 kronor.

4:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 4) har riksdagen,
i likhet med vad som för innevarande budgetår ägt rum, till extra ortstillägg åt
ordinarie och extra personal i utrikesrepresentationen för budgetåret 1927—1928
anvisat ett extra anslag av 315,000 kronor.

5:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 5) att höja det or -

Riksdagens skrivelse, Nr S A.

3

dinarie anslaget till skrivbiträden vid beskickningar och konsulat, nu 250,000
kronor, med 140,000 kronor till 390,000 kronor.

Anslagshöjningen är förorsakad av att, på sätt under punkt 20 :o) här nedan
närmare omförmäles, från huvudtitelns allmänna expensanslag ett belopp av

140.000 kronor överflyttats till detta anslag.

Riksdagen, som icke funnit anledning till erinran mot Eders Kungl. Maj ds
förslag får anmäla, att riksdagen höjt det ordinarie anslaget till skrivbiträden
vid beskickningar och konsulat, nu 250,000 kronor, med 140,000 kronor till

390.000 kronor.

6:o) Riksdagen, som icke haft något att erinra mot Eders Kungl. Maj ds
under punkt 6 framställda förslag, får anmäla, att riksdagen, i likhet med vad
för innevarande budgetår ägt rum, till ''personliga gott gör elser för mistade konsulatavgifter
för budgetåret 1927—1928 anvisat ett extra anslag av 5,000
kronor.

7:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj ds förslag under punkt 7 har riksdagen
till förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till attachéer för budgetåret
1927—1928 anvisat ett extra anslag av 40,000 kronor.

8:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förslag under punkt 8 har riksdagen
till förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till handelsattachéer
för budgetåret 1927-—1928 anvisat ett extra anslag av 50,000 kronor.

9 :o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 9) har riksdagen,
i likhet med vad som för innevarande budgetåret ägt rum, till avlönande av en
socialattaché för budgetåret 1927—1928 anvisat ett extra reservationsanslag av

15.000 kronor.

10 :o) Med bifall till Eders Kungl. Maj ds förslag under punkt 10 har riksdagen
höjt det ordinarie anslaget till extra biträden och vaktbetjänte vid beskickningar
och konsulat, nu 55,000 kronor, med 35,000 kronor till 90,000
kronor.

C. Internationella byråer m. m.

11 :o) Riksdagen, som icke funnit anledning till erinran mot Eders Kungl.
Maj ds förslag under punkt 11, får anmäla, att riksdagen

dels för gäldande av Sveriges andel i kostnaderna under år 1927 för Nationernas
förbund, för budgetåret 1927—1928 ställt till förfogande det belopp
av 35,397: 87 guldfrancs, motsvarande kronor 25,486:47, som enligt förbundsförsamlingens
beslut skall av förbundets byggnadsfond till Sverige återbetalas,

dels ock för samma ändamål anvisat ett extra förslagsanslag av 289,000 kronor.

12 :o) I enlighet med Eders Kungl. Maj ds förslag (punkt 12) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till bestridande av kostnaderna
för Sveriges representanters deltagande i Nationernas förbunds delegeradeförsamling
för budgetåret 1927—1928 beviljat ett extra anslag av

40,000 kronor.

4

Riksdagens skrivelse, Nr 3 A.

13 :o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förslag under punkt 13 har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till bestridande av
kostnaderna för Sveriges deltagande i internationella konferenser för budgetåret
1927—1928 beviljat ett extra anslag av 20,000 kronor.

14 :o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 14) att till bestridande
av Sveriges andel i kostnaderna för den internationella skiljedomstolens
byrå i Haag för budgetåret 1927—1928 anvisa ett extra förslagsanslag
av 4,200 kronor.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen till bestridande av Sveriges andel i kostnaderna
för den internationella skiljedomstolens byrå i Haag för budgetåret
1927—1928 anvisat ett extra förslagsanslag av 4,200 kronor.

15 :o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 15) att såsom
bidrag till bestridande av kostnaderna för Interparlamentariska Unionens byrå
och generalsekretariat för budgetåret 1927—1928 bevilja ett extra anslag av

3.500 kronor.

Såsom bidrag till bestridande av kostnaderna för Interparlamentariska Unionens
byrå och generalsekretariat för innevarande budgetår anvisade nästlidet
ars riksdag enahanda belopp, som nu för motsvarande ändamål av Eders
Kungl. Maj.-t äskats för budgetåret 1927—1928.

Riksdagens vederbörande utskott har låtit införskaffa uppgifter å de belopp,
varmed bidrag från vissa andra stater utgå till Interparlamentariska Unionens
byrå och generalsekretariat.

Enligt dessa uppgifter utgå för närvarande sådana bidrag från nedannämnda
stater med följande belopp:

Danmark 3,000 danska kronor.

Norge 2,500 norska kronor.

Schweiz 2,000 francs (för år 1927; motsvarande belopp för år 1926 utgjorde

1.500 francs).

Från Finland utgar intet direkt statsbidrag, men vederbörande finska grupp
beviljar ur det gruppen tillerkända statsanslaget bidrag, som för år 1926 uppgått
till 500 schweiziska francs och som för innevarande år föreslagits skola
utgå med 1,000 schweiziska francs.

Nederländska staten lämnar intet bidrag utan endast subvention till vederbörande
nederländska grupp. Sådan subvention är i nu föreliggande budgetförslag
upptagen till ett belopp av 1,350 gulden.

Av ovanstående uppgifter framgår, att Sveriges bidrag i åtskilliga fall
överstigit dem, som lämnats av med Sverige jämförliga länder.

Pa grund härav har det synts riksdagen kunna ifrågasättas, huruvida icke
någon nedsättning i det av Eders Kungl. Maj :t för ändamålet äskade anslaget
borde kunna vidtagas. Riksdagen anser sig dock icke nu kunna göra en
dylik nedsättning, men förutsätter att frågan om anslag för detta ändamål
till nästkommande år upptages till mera ingående prövning.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen, i likhet med vad som för innevarande
budgetår ägt rum, såsom bidrag till bestridande av kostnaderna för Interpar -

Riksdagens skrivelse, Nr 8 A.

5

lamentariska Unionens byrå och generalsekretariat för budgetåret 1927—1928
beviljat ett extra anslag av 3,500 kronor.

16 :o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 16) att såsom
bidrag till bestridande av kostnaderna för riksdagens interparlamentariska
grupp för budgetåret 1927—1928 bevilja ett extra anslag av 30,000 kronor.

Under en följd av år hava under tredje huvudtiteln medel varit anvisade
såsom bidrag åt riksdagens interparlamentariska grupp. Sådant bidrag äskades
senast vid nästlidet års riksdag, som för budgetåret 1926—1927 beviljade
ett extra anslag för ändamålet av 15,000 kronor.

Under erinran att ökningen av här ifrågavarande anslag uteslutande är att
hänföra till vissa, i samband med det adertonde nordiska delegerademötets förläggande
till Stockholm uppkommande merutgifter för riksdagens interparlamentariska
grupp, får riksdagen anmäla, att riksdagen såsom bidrag till bestridande
av kostnaderna för riksdagens interparlamentariska grupp för budgetåret
1927—1928 beviljat ett extra anslag av 30,000 kronor.

17 :o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 17) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till internationella fredsbyrån
i Geneve för budgetåret 1927—1928 anvisat ett extra anslag av 1,000
kronor.

18 :o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 18) att till främjande
av upplysningsverksamhet rörande Nationernas förbund för budgetåret
1927—1928 anvisa ett extra anslag av 2,500 kronor.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen i likhet med vad som för innevarande
budgetår ägt rum, till svenska föreningen för Nationernas förbund för budgetåret
1927—1928 anvisat ett extra anslag av 1,500 kronor.

D. Diverse.

19 :o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förslag under punkt 19 har riksdagen
höjt ordinarie reservationsanslaget till underhåll och reparationer av statens
fastigheter i utlandet, möbler m. m., nu kronor 50,000, med 10,000 kronor
till 60,000 kronor.

20 :o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 20) att i riksstaten
under tredje huvudtiteln från och med budgetåret 1927—1928 uppföra
ett ordinarie förslagsanslag till skrivmaterialier, expenser, renskrivning m. m.
till belopp av 410,000 kronor.

I skrivelse nr 3 angående regleringen för budgetåret 1926—1927 av utgifterna
under riksstatens tredje huvudtitel har riksdagen — under erinran om att
ordinarie förslagsanslaget skrivmaterialier, expenser, renskrivning, ved, ljus
nr. m. under en följd av år i stor utsträckning överskridits, vilket vid åtskilliga
tillfällen föranlett uttalanden från riksdagens och dess revisorers sida om nödvändigheten
att begränsa utgifterna å anslaget — framhållit, att riksdagen visserligen
funnit, att åtgärder i sådan riktning av Eders Kungl. Maj :t vidtagits,
men att det i allt fall syntes riksdagen, som om utgifterna å anslaget fortfarande
vore alltför höga. I samband härmed har riksdagen framhållit såsom

6

Riksdagens skrivelse, Nr 3 A.

sin mening, att en begränsning av utrikesdepartementets och därunder lydande
beskickningars och konsulats expensmedel borde vidtagas. Då emellertid från
ifrågavarande anslag utginge kostnader för uppvärmning m. m., vilka kostnader
även för framtiden borde endast förslagsvis beräknas, syntes lämpligt, att
anslaget för framtiden uppdelades i ett förslagsanslag för berörda ändamål och
ett reservationsanslag, avsett för övriga utgifter under anslaget; dock borde
enligt riksdagens mening ankomma på Eders Kungl. Maj :t att framlägga
förslag rörande grunderna för anslagets uppdelning.

Departementschefen har nu i ärendet anfört följande:

»Det anslag, vars uppdelning sålunda ifrågasatts, var i riksstaterna för budgetåren
1924—1925 och 1925—1926 upptaget till belopp av 420,000 kronor
men höjdes av fjolårets riksdag till 600,000 kronor med anledning av det avsevärda
överskridande av anslaget, som ägt mm under de närmast föregående
åren. Trots de ansträngningar, som gjorts i syfte att i möjligaste mån nedbringa
expensutgifterna inom utrikesförvaltningen, och som för nästlidet budgetår
jämväl medfört en minskning i förhållande till det föregående med omkring
57,000 kronor, har det icke visat sig möjligt att undvika ett överskridande
av det anvisade anslagsbeloppet. Enligt budgetredovisningen för budgetåret
1925—1926 utgjorde sålunda utgifterna å anslaget omkring 679.000
kronor, och jämväl för tiden 1 juli 1926—30 juni 1927 torde man hava att räkna
med en merutgift, ehuru dock, såvitt nu kan bedömas, till lägre belopp än merbelastningen
för det nästförflutna budgetåret.

Därest en uppdelning av nu ifrågavarande anslag i ett anslag för uppvärmning
m. m. och ett för övriga utgifter under anslaget bör äga ram, anser jag
mig böra förorda, att de utgifter för renskrift vid beskickningar och lönade
konsulat, vilka för närvarande bestridas av medel å expensanslaget, samtidigt
överflyttas till anslaget »skrivbiträden vid beskickningar och konsulat», genom
vilken anordning, på sätt jag i det föregående framhållit, skulle föranledas eu
höjning av sistberörda anslag med 140,000 kronor. Någon svårighet att efter
denna överflyttning hålla samtliga utgifter för skrivhjälp vid beskickningar
och konsulat inom ramen för sistberörda avlöningsanslag torde icke böra möta,
men på grand av de växlande förhållanden man här har att räkna med synes
dock ej uteslutet, att även därefter vid något enstaka tillfälle kan bliva nödvändigt
att för nu ifrågavarande utgifter anlita expensanslaget.

Av övriga utgifter under det nuvarande allmänna expensanslaget torde i
enlighet med det av riksdagen lämnade direktiv de ur expensanslaget utgående,
i gällande stat för ortstil]ägg åt ordinarie befattningshavare vid beskickningar
och konsulat fastställda ersättningar för uppvärmning och belysning av statens
fastigheter i utlandet lämpligen böra sammanföras med motsvarande utgifter
beträffande utrikesdepartementets lokaler och utrikesministerhotellet under ett
särskilt anslag av förslagsanslags natur. På grand av de beräkningar, som nu
kunnat göras, synes mig ifrågavarande anslag, vars riktiga benämning torde
vara »uppvärmning, belysning m. m.», icke kunna sättas lägre än till 50,000
kronor.

För övriga hithörande utgifter, vilka fortfarande liksom hittills borde bestridas
av expensanslaget, skulle efter berörda överflyttningar återstå ett belopp
av 410,000 kronor. Riksdagen har ansett lämpligt, att det för dessa
utgifter erforderliga anslaget, vilket synes böra benämnas: »skrivmaterialier,
expenser, renskrivning m. m.», uppföres såsom reservationsanslag. Häremot
finner jag mig dock böra framhålla, att vissa av de utgifter, vilka böra bestridas
av tredje huvudtitelns expensanslag, äro av den natur, att det svårligen
låter sig göra att ens tillnärmelsevis på förhand beräkna dem. I all synnerhet

Riksdagens skrivelse, Nr 3 A.

t

gäller detta telegramkostnaderna, vilka särskilt de år, då traktat f örh an d lin ga r
eller andra mera omfattande överläggningar med främmande makter pågå, hårt
belasta anslaget. För den händelse det skulle ifrågasättas att redan vid årets
riksdag genomföra en begränsning av expensanslaget, borde därför nödig försiktighet
bjuda, att en dylik åtgärd kombineras med en höjning av anslagets
belopp. Merbelastningen å ifrågavarande anslagstitel, vilken för budgetåret
1924—1925 utgjorde omkring 136,000 kronor, har visserligen, såsom jag förut
påvisat, under budgetåret 1925—1926 kunnat nedbringas till omkring 79,000
kronor och bör för innevarande budgetperiod kunna ytterligare minskas, men
det torde vara vanskligt — även för det fall att anslaget något ökas — att redan
för nästkommande budgetperiod fastlåsa utgifterna under anslaget vid en bestämd
siffra.»

Enligt departementschefens mening borde expensutgifterna fortfarande bestridas
av ett förslagsanslag, ehuruväl han på grund av alltjämt fortgående
besparingsåtgärder och den minskning i utgifterna, som komme att föranledas
av passviseringstvångets gradvisa upphävande, icke ansåg uteslutet, att utgifterna
under ett kommande år kunde hållas inom ramen för det belopp, som motsvarade
de för innevarande budgetperiod av riksdagen anvisade medel för
ändamålet. För skrivmaterialier, expenser, renskrivning m. m. har också av
Eders Kungl. Maj:t äskats ett ordinarie förslagsanslag å 410,000 kronor.

Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag avser, att tredje huvudtitelns expensanslag,
vilket nu är i riksstaten upptaget såsom förslagsanslag med ett belopp
av 600,000 kronor, skall uppdelas å följande ordinarie förslagsanslag:

Skrivmaterialier, expenser, renskrivning in. m...... ... 410,000 kr.

Uppvärmning, belysning m. m....................... 50,000 » ,

varjämte till anslaget till skrivbiträden vid beskickningar och konsulat skulle
överföras ett belopp av 140,000 kronor.

Under punkt 5 här ovan har riksdagen anmält, att riksdagen godkänt sistnämnda
åtgärd. Ej heller har Eders Kungl. Maj:ts förslag om uppförande
å riksstaten av ett nytt ordinarie förslagsanslag till uppvärmning, belysning
m. m. med ett belopp av 50,000 kronor föranlett någon erinran från riksdagens
sida.

Däremot har riksdagen icke ansett sig kunna bifalla det framlagda förslaget
om upptagande av ett ordinarie förslagsanslag med 410,000 kronor, avsett
för skrivmaterialer, expenser, renskrivning m. m. Enligt vad utredningen
i ärendet giver vid handen, synes det viktigaste skälet för att expensanslaget
allt fortfarande enligt departementschefens mening skulle erhålla förslagsanslags
natur vara svårigheten att på förhand beräkna kostnaderna för telegram
och telefon. I anledning härav har riksdagens vederbörande utskott under hand
inhämtat, att sistnämnda utgifter för det löpande budgetåret icke torde komma
att understiga ett belopp av 135,000 kronor. Det synes med hänsyn härtill riksdagen
som om åtskilliga skäl talade för att på det sätt tillmötesgå Eders Kungl.
Maj:ts förslag i ärendet, att ett särskilt förslagsanslag å sistnämnda belopp
upptages för bestridande av telegram- och telefonkostnader. Därest så sker,
synes hinder icke böra möta för att det för skrivmaterialier, expenser, renskrivning
m. m., med undantag för telegram- och telefonkostnader, avsedda beloppet,
275,000 kronor, upptages i riksstaten såsom reservationsanslag.

8

Riksdagens skrivelse, Nr S A.

Enligt riksdagens mening bör alltså tredje huvudtitelns nuvarande expensanslag,
sedan ovannämnda överflyttning till skrivbiträdesanslaget skett, uppdelas
å följande tre ordinarie anslag:

Skrivmaterialier, expenser m. m., reservationsanslag. ... 275,000 kr.

Telegram- och telefonkostnader, förslagsanslag........ 135,000 »

Uppvärmning, belysning m. m., förslagsanslag.,.. 50,000 »

I fråga om överflyttningen från expensanslaget till anslaget till skrivbiträden
vid beskickningar och konsulat av ovannämnda belopp, 140,000 kronor, har
departementschefen uttalat, att någon svårighet att efter överflyttningen hålla
samtliga utgifter för skrivhjälp vid beskickningar och konsulat inom ramen
för berörda avlöningsanslag icke borde möta, men att på grund av de växlande
förhållanden man här hade att räkna med det dock ej syntes uteslutet,
att även därefter vid något enstaka tillfälle det kunde bliva nödvändigt att
för nu ifrågavarande utgifter anlita expensanslaget. Med anledning härav vill
riksdagen, som visserligen måste finna, att med den av riksdagen nu vidtagna
ändringen av expensanslagets anslagskaraktär detsamma icke synes kunna avses
jämväl för täckande av brist i anslaget till skrivbiträden vid beskickningar
och konsulat, dock framhålla, att, därest en sådan brist skulle uppkomma,
densamma icke bör täckas med anlitande av expensanslaget utan med andra
till Eders Kungl. Maj:ts disposition ställda medel.

I anledning av vad sålunda anförts får riksdagen anmäla, att riksdagen dels
ur riksstaten uteslutit ordinarie förslagsanslaget till skrivmaterialier, expenser,
renskrivning, ved, ljus m. m.; dels ock i riksstaten under tredje huvudtiteln från
och med budgetåret 1927—1928 uppfört ej mindre ett nytt ordinarie reservationsanslag
till skrivmaterialier, expenser m. m. med ett belopp av 275,000 kronor,
än även ett nytt ordinarie förslagsanslag till telegram- och telefonkostnader
med ett belopp av 135,000 kronor.

21 :o) Under hänvisning till vad riksdagen under närmast föregående punkt
anfört, får riksdagen anmäla, att riksdagen i riksstaten under tredje huvudtiteln
från och med budgetåret 1927—1928 uppfört ett nytt ordinarie förslagsanslag
till uppvärmning, belysning m. m. med ett belopp av 50,000 kronor.

22 :o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förslag under punkt 22 har riksdagen,
i likhet med vad som för innevarande budgetår ägt rum, till upplysningsverksamhet
i utlandet angående Sverige för budgetåret 1927—-1928 beviljat
ett extra anslag av 125,000 kronor.

23 :o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 23) har riksdagen
sänkt det ordinarie reservationsanslaget till kommittéer och utredningar genom
sakkunniga m. m., nu 15,000 kronor, med 5,000 kronor, till 10,000 kronor.

24 :o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 24) att för beskickningshusets
i Helsingfors försättande i fullt tillfredsställande skick för
budgetåret 1927-—-1928 anvisa ett extra reservationsanslag av 46,000 kronor.

Departementschefen har ifråga om detta anslags äskande anfört följande:

»Med hänsyn till de höga kostnader, som redan åsamkats statsverket för ombyggnad
och iståndsättande av beskickningsfastigheten i Helsingfors, finner

Riksdagens skrivelse, Nr 3 A.

9

jag det synnerligen beklagligt, att ytterligare medel befunnits erforderliga för
fastighetens försättande i fullt tillfredsställande skick.

Då å andra sidan den i saken förebragta utredning synts mig ådagalägga,
att de av Byggnadsstyrelsen i dess ovan berörda utlåtande av den 9 december
1926 till utförande föreslagna arbeten äro av beskaffenhet att böra så snart
ske kan bringas till verkställighet, finner jag mig dock ej kunna underlåta att
tillstyrka, att härför erforderliga medel nu ställas till förfogande.

Såsom framgår av den redogörelse för innehållet i Byggnadsstyrelsens nyss
omnämnda utlåtande, som jag ovan lämnat, har bland ifrågavarande arbeten
med ett kostnadsbelopp av 100,000 finska mark, motsvarande omkring 9,450
kronor, upptagits lagning av vissa sprickor, vilka uppkommit såsom en av
Byggnadsstyrelsen förutsedd följd av de grundförstärkningsarbeten, vartill
Kungl. Maj:t den 24 november 1923 anvisat ett belopp av högst 20,000 kronor,
och har Byggnadsstyrelsen i fråga om dessa lagningsarbeten framhållit, att
styrelsen på sin tid, vid beräknandet av kostnaderna för berörda grundförstärkningsarbeten,
avsett att det härför av styrelsen beräknade, sedermera
anslagna belopp, 20,000 kronor, skulle tagas i anspråk även för täckande av
en del av de för lagning av uppkommande sprickor erforderliga kostnader.
Av sistnämnda belopp, 20,000 kronor, har hittills för nämnda grundförstärkningsarbeten
utgått sammanlagt 13,572 kronor 20 öre, och står alltså fortfarande
till förfogande ett belopp av 6,427 kronor 80 öre, vilket belopp sålunda nu
torde böra i första hand tagas i anspråk för bestridande av kostnaderna för
nyssberörda, av de verkställda grundförstärkningsarbetena föranledda åtgärder.

Den av Byggnadsstyrelsen för samtliga ifrågavarande arbeten beräknade
totalkostnad utgör, såsom redan nämnts, 551,000 finska mark, motsvarande
omkring 52,000 kronor. Efter avdrag av nyss angivna, redan nu disponibla
belopp av 6,427 kronor 80 öre erfordras alltså ytterligare omkring 45,572
kronor 20 öre. Då av de jämlikt tidigare riksdagsbeslut anslagna medel endast
återstår ett belopp understigande 100 kronor, vilket torde böra till statsverket
återbäras, finnes för anskaffande av nu behövligt belopp av 45.572
kronor 20 öre, vilket med hänsyn till eventuella kursförändringar torde höra
avrundas uppåt till 46,000 kronor, ingen annan utväg än att hos riksdagen
göra framställning om ett särskilt anslag. Med hänsyn därtill, att de föreslagna
arbetena möjligen icke kunna samtliga fullbordas under loppet av nästkommande
budgetår, synes ett anslag för ändamålet lämpligen böra uppföras
såsom reservationsanslag.

Riksdagen vill till en början erinra om vad som vid 1923 års riksdag förekom
vid behandlingen av anslag till beskickningshuset i Helsingfors.

I statsverkspropositionen till 1923 års riksdag (tredje huvudtiteln, punkt 46)
gjorde Eders Kungl. Maj:t, efter av byggnadsstyrelsen i skrivelse den 14 december
1922 framlagda utredningar och förslag, framställning hos riksdagen
om ytterligare anslag, som befunnits nödvändiga till bekostande av ett fullständigt
iordningställande av beskickningshuset i Helsingfors. Eders Kungl.
Maj:t föreslog därvid riksdagen medgiva, att för ändamålet finge användas ett
å tilläggsstat till riksstaten för år 1922 till förvärv av beskickningshus i Tokio
m. m. anvisat reservationsanslag å 240,000 kronor, varjämte Eders Kungl.
Maj :t hemställde, att riksdagen måtte för beskickningshusets iordningställande,
i den mån nyssnämnda anslag icke därtill lämnade tillgång, ävensom
till anskaffande av möbler till detsamma -—- vartill beräknats ett belopp av

Bihang till riksdagens protokoll 1927. l-i samt. Nr SA. 2

JO Riksdagens skrivelse, Nr S A.

70.000 kronor — för budgetåret 1923—1924 anvisa ett extra reservationsanslag
av 100,000 kronor.

I anledning av dessa framställningar anmälde riksdagen i skrivelse den 23
februari 1923 (nr 3 A, punkt 42), att riksdagen, beträffande de synnerligen
höga kostnader av i det närmaste 600,000 kronor, som det påbörjade iordningställandet
av beskickningshuset i fråga komme att medföra, icke funnit annan
utväg förefinnas än att medel av riksdagen beviljades för täckande av den utav
Eders Kungl. Maj:t till 333,739 kronor 86 öre beräknade merkostnaden, och sålunda
funnit sig böra bifalla Eders Kungl. Maj :ts förslag om disponerandet av
den till 237,491 kronor 72 öre uppgående behållningen å det för förvärv av beskickningshus
i Tokio anvisade anslaget. Vad angår återstående belopp, 96,248
kronor 14 öre, hade riksdagen emellertid ansett detta kunna avrundas nedåt till

90.000 kronor, vilket belopp sålunda anvisades såsom extra reservationsanslag
för budgetåret 1923—1924 i stället för det av Eders Kungl. Maj :t begärda beloppet,
100,000 kronor. Riksdagen förutsatte emellertid härvid, att dessa medel
så disponerades, att ytterligare merkostnader icke åsamkades statsverket.

Emellertid anvisade Eders Kungl. Maj :t redan på hösten samma år tillhopa

37.000 kronor av anslaget till oförutsedda utgifter till täckande dels av kostnader
för vissa grundförstärkningsarbeten, dels ock uppkomna kursförluster.
Eör utförandet av ytterligare ändrings- och reparationsarbeten har Eders
Kungl. Maj :t vidare den 10 augusti 1926 av anslaget till underhåll och reparationer
av statens fastigheter i utlandet, möbler m. m. anvisat 6,000 kronor. Till
riksdagens kännedom har även kommit, att av tredje huvudtitelns anslag till
extra utgifter under budgetåret 1925—1926 ställts till förfogande ett belopp
av c:a 8,000 kronor för uttorkning av beskickningshuset.

Inberäknat den av anslaget till oförutsedda utgifter bestridda kostnaden för
inköp av beskickningsfastigheten, 190,271 kronor 25 öre, hava alltså samtliga
utgifter för beskickningshuset i Helsingfors, däri inbegripet den av statsmedel
utgående kostnaden för detsammas möblering, uppgått till närmare 850,000 kronor.
Lägges härtill det nu äskade beloppet 46,000 kronor, skulle statsverkets
kostnader för detta ändamål komma att stiga till inemot 900,000 kronor.

Riksdagen måste finna det vara i hög grad anmärkningsvärt, att kostnaderna
uppgått till så betydande belopp och att nära nog årligen medel måst anvisas till
täckandet av merkostnader av olika slag. Det synes riksdagen, som om mycket
betänkliga brister vid de förberedande undersökningarna förekommit och som
om planläggningen av arbetena icke skett med den omtanke, som vederbort. Da
emellertid av den föreliggande utredningen framgar, att man nu torde kunna
förvänta att åtminstone några ytterligare kostnader för beskickningshusets
iordningställande icke skola ifrågakomma, har riksdagen icke velat motsätta
sig Eders Kungl. Maj :ts förslag.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen för beskickningshusets i Helsingfors
försättande i fullt tillfredsställande skick för budgetaret 1927 1928 an visat

ett extra reservationsanslag av 46,000 kronor.

25 :o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 25) har riksdagen
till bestridande av kostnaderna under budgetåret 1927—1928 för förhyrning

Riksdagens skrivelse, Nr S A.

11

av fastighet i Moskva, inrymmande kanslilokal samt bostäder åt därvarande
beskickningschef och personal, jämte kostnader för fastighetens uppvärmning,
belysning m. m., anvisat ett extra förslagsanslag av 45,000 kronor.

E. Övriga ordinarie anslag.

26 :o) Beträffande övriga ordinarie anslag, som i riksstaten för innevarande
budgetår äro uppförda under tredje huvudtiteln, har någon ändring icke ifrågasatts.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen beslutat att i riksstaten för budgetåret
1927—1928 uppföra samtliga de ordinarie anslag under tredje huvudtiteln,
vilka icke här ovan blivit särskilt omförmälda, med oförändrade belopp.

Stockholm den 22 mars 1927.

Med undersåtlig vördnad.