Riksdagens skrivelse Nr 56

Riksdagsskrivelse 1915:56

Riksdagens skrivelse Nr 56.

3

Nr 56.

Godkänd av första kammaren den 16 april 1915.
Godkänd av andra kammaren den 17 april 1915.

Riksdagens skrivelse till Konungen i fråga om förbud mot införsel
av fjädrar av vilda fåglar.

[Första kammarens tillfälliga utskotts (nr 2) utlåtande nr 4.]
[Andra kammarens tillfälliga utskotts (nr 2) utlåtande nr 7.]

Till Konungen.

Uti en inom riksdagen väckt motion har framhållits behovet av att
förbud stadgades mot import av fjädrar av vilda fåglar.

Till stöd härför har motionären anfört, hurusom det utrotningskrig,
som nu fördes mot alla vilda fåglar, vore vida mera allmänt och mera
ödesbringande till sina följder än allmänheten vore böjd att tro. Frågan
om vilka arter, som vore stadda i det snabbaste försvinnandet, vore blott
en bisak; det faktum kvarstode, att hela mängder av världens fågelfauna
hölle på att förminskas med en oroande hastighet.

Motionären har vidare åberopat dels ornithologisk litteratur, varav
inhämtades, i vilken omfattning vilda fåglar under senare år dödats för
sina fjädrars skull, och dels vår officiella statistik över importen av
prydnadsfjädrar, varav framginge, att Sverige icke vore utan skuld i de
berörda fågelmassmorden.

Under flera tiotal år hade det arbetats på att på upplysningens väg
få stävjat det barbariska modet, men utan resultat, varför man måst
tillgripa lagstiftningens väg.

4

Riksdagens skrivelse Nr 56.

Giltiga skäl emot att även från Sveriges sida vidtoges åtgärder till
hämmande av det grymma och meningslösa utrotningskrig, varom ovan
förmälts, torde ej kunna åberopas. Det verksamma sättet för vinnande
av målet måste vara stadgande av förbud i lämplig omfattning mot införande
av fjädrar och skinn med fastsittande fjädrar av vilda fåglar.
Emellertid torde förbudet endast böra avse fjädrar av icke levande fåglar,
varjämte från förbudet borde undantagas fjädrar av fåglar, som vanligen
brukades till föda och importerades för detta ändamål eller som
infördes för komplettering av samlingar i naturhistoriskt eller annat
museum eller för vetenskapligt ändamål.

Riksdagen finner motionens syfte vara behj ärtans värt och anser den
utredning, som av motionären och inom riksdagens vederbörande utskott
förebragts böra föranleda därtill att från statens sida åtgärder tillgripas,
som på ett verksamt sätt kunna hämma ett fortsättande av den
fördärvbringande handeln med fjädrar av vilda fåglar.

Härvid har riksdagen dock ingalunda förbisett, att det med motionen
avsedda ändamålet svårligen torde kunna vinnas med mindre än
att verkligt effektiva internationella skyddsåtgärder på ifrågavarande område
komma till stånd.

Yad vårt land vidkommer, så är dess handlingsfrihet på ifrågavarande
område visserligen för närvarande bunden av den gällande
svensk-tyska handelstraktaten av den 2 maj 1911. Då emellertid nämnda
handelstraktats giltighetstid utgår år 1917 samt underhandlingar om densammas
förnyande torde komma att upptagas redan nästa år, synes det
riksdagen, som om rätta tidpunkten nu vore inne att verkställa en utredning
i motionens syfte.

På grund av vad sålunda anförts får riksdagen anhålla, det Eders
Kungl. Maj:t täcktes taga under omprövning, huruvida och i vilken omfattning
förbud bör stadgas mot import av fjädrar av vilda fåglar, samt
utförda de bestämmelser, som efter dylik omprövning må finnas för
ändamålet lämpliga.

Stockholm den 17 april 1915.

Med undersåtlig vördnad.