Riksdagens skrivelse Nr 42

Riksdagsskrivelse 1940:42 - urtima

Riksdagens skrivelse Nr 42.

1

Nr 42.

Godkänd av första kammaren den 9 oktober 1940.
Godkänd av andra kammaren den 9 oktober 1940.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts
proposition angående vissa åtgärder för bekämpandet
av tuberkulos hos nötkreatur.

(Andra särskilda utskottets utlåtande nr 30.''

Till KONUNGEN.

I en den 19 augusti 1940 dagtecknad proposition (nr 24) har Kungl. Majit,
under åberopande av vid propositionen fogat utdrag av statsrådsprotokollet
över jordbruksärenden för samma dag, föreslagit riksdagen att medgiva
Kungl. Majit att för det i propositionen angivna ändamål och i huvudsaklig
överensstämmelse med av föredragande statsrådet förordade riktlinjer under
budgetåret 1940/41 disponera erforderliga belopp från förslagsanslaget till
Förekommande och hämmande av smittsamma husdjurssjukdomar: Åtgärder
mot tuberkulos hos nötkreatur.

I likhet med föredragande statsrådet anser riksdagen det uppenbart, att
betydande vinster för landets husdjursskötsel ernås, om den på grund av
rådande foderbrist nödvändiga reduktionen av kreatursstocken ordnas på
sådant sätt, att de sämsta djuren nedslaktas och ägarna till dessa i stället beredas
tillfälle att inköpa friska och produktionsdugliga djur från andra besättningar.
Föredraganden har ansett det av medicinalstyrelsen och lantbruksstyrelsen
framlagda förslaget till åtgärder i nämnda syfte i stort sett kunna
läggas till grund för lösningen av spörsmålet i fråga. Riksdagen delar denna
uppfattning. Sålunda bör inom de områden, där en större nedslaktning kan
komma att äga rum, anordnas en livdjursförmedling antingen genom hushållningssällskapens
försorg eller eljest genom någon jordbrukarorganisation,
varvid endast friska och produktionsdugliga djur skulle utbjudas. Riksdagen
får särskilt framhålla, att riksdagen finner det synnerligen betydelsefullt
för livdjurshandeln överhuvud taget att en dylik organisation kommer
till stånd, som bland annat bör verka för åstadkommande av en lämpligt
avvägd prisnivå på ifrågavarande område. Den upplysnings- och propagandaverksamhet,
som ansetts böra igångsättas, finner riksdagen liksom styrelserna
och föredraganden böra anförtros åt livsmedelskommissionen. Riksdagen
vill i detta sammanhang, i anslutning till vad i statsrådsprotokollet anförts,
understryka vikten av, att ifrågavarande propaganda icke inriktas så,
att den stimulerar till en större nedslaktning än vad som eljest skulle äga

Bihang till urtima riksdagens protokoll 1940. 14 sami. Nr 42—48. 1

2

Riksdagens skrivelse Nr 42.

rum. På sätt föredraganden särskilt framhållit synes vid livdjursförmedlingen
och även i övrigt slakteriföreningarnas medverkan i största möjliga utsträckning
böra anlitas.

Vad angår det av styrelserna framställda förslaget om visst statsbidrag
för utslagning av tuberkulösa nötkreatur, är riksdagen ense med föredraganden
om lämpligheten av att i samband med den pågående betydande nedslaktningen
av nötkreaturbesättningarna en dylik bidragsverksamhet äger
rum. Riksdagen anser, att bidragen huvudsakligen böra utgå till mindre
jordbrukare och att verksamheten bör ledas av hushållningssällskapen. Emot
de av styrelserna angivna och av föredraganden tillstyrkta villkoren för erhållande
av statsbidrag har riksdagen icke funnit något att erinra. Riksdagen
vill emellertid understryka vikten av att rengöringen av ladugårdar, vari tuberkulösa
djur funnits, verkställes på sådant sätt, att största möjliga trygghet
vinnes för att nyanskaffade friska djur icke bliva smittade.

Såsom av propositionen framgår har Kungl. Majit — i avvaktan på riksdagens
ställning till ifrågavarande bidragsverksamhet i dess helhet —- tills
vidare lämnat frågan öppen om bidrag skall utgå enligt styrelsernas förslag
för nedslaktade djur eller på sätt en reservant inom lantbruksstyrelsen förordat
endast för nyanskaffade djur. Genom ett beträdande av den förstnämnda
linjen uppnås utan tvivel på ett mera effektivt sätt än enligt reservantens
förslag det önskvärda målet att i samband med den nedslaktning,
som nu måste vidtagas, åstadkomma utslagning av tuberkulösa nötkreatursbesättningar.
Vidare är styrelsernas förslag ägnat att på ett mera omedelbart
sätt än reservantens bringa de jordbrukare, som komma att bliva bidragsberättigade,
hjälp i den situation, som på grund av rådande foderbrist inträtt.
Å andra sidan tala otvivelaktigt även skäl — framför allt önskvärdheten
av att viss nyanskaffning av djur äger rum i de utslagnas ställe —
för anordnande av en bidragsverksamhet enligt de av reservanten angivna
riktlinjerna. Vid sitt bedömande av förevarande spörsmål har riksdagen för
sin del ansett sig böra ifrågasätta huruvida icke en lösning av frågan skulle
vinnas genom en kombination av båda de angivna ståndpunkterna på så
sätt, att vederbörande djurägare vid ansökan örn bidrag anmäler det antal
djur, som kommer att nedslaktas, och samtidigt förbinder sig att inköpa visst
antal friska djur i de utslagnas ställe samt att bidraget, som beräknas efter
antalet av de nedslaktade djuren såsom styrelserna föreslagit, utbetalas först
då inköpet av nyuppsättningen sker. Riksdagen förutsätter att Kungl. Maj:t
till närmare omprövning upptager den av riksdagen sålunda antydda utvägen
för bidragsverksamhetens anordnande.

I detta sammanhang vill riksdagen fästa uppmärksamhet på det förhållandet,
att i en nötkreatursbesättning kunna finnas djur, som icke reagerat
för tuberkulin, men vilka likväl kunna vara behäftade med tuberkulos. I sådana
fall borde givetvis, efter bedömande av vederbörande veterinär, även
dessa djur utslås och bidrag i förekommande fall utgå för deras nedslaktande.
Riksdagen har allenast velat påpeka detta förhållande för den åtgärd
Kungl. Majit, efter närmare prövning av frågan, kan finna påkallad.

Riksdagens skrivelse Nr 42.

3

Vidkommande bidragsbeloppens storlek anser riksdagen, att bidrag icke
må utgå till en och samma djurägare med mer än 500 kronor och för varje
djur med högre belopp än 100 kronor.

De för ifrågavarande understödsverksamhet erforderliga medlen torde i
enlighet med vad i propositionen föreslagits få utgå av förslagsanslaget lill
förekommande och hämmande av smittsamma husdjurssjukdomar.

Riksdagen, som i övrigt icke funnit anledning till erinran eller uttalande i
anledning av vad i propositionen föreslagits, får, under åberopande av vad
riksdagen i det föregående anfört, anmäla, att riksdagen medgivit Kungl.
Maj:t att för det i förevarande proposition angivna ändamål och i huvudsaklig
överensstämmelse med av riksdagen här ovan förordade riktlinjer
under budgetåret 1940/41 disponera erforderliga belopp från förslagsanslaget
till Förekommande och hämmande av smittsamma husdjurssjukdomar:
Åtgärder mot tuberkulos hos nötkreatur.

Stockholm den 9 oktober 1940.

Med undersåtlig vördnad.