Riksdagens skrivelse Nr 36

Riksdagsskrivelse 1933:36

Riksdagens skrivelse Nr 36.

1

Nr 36.

Godkänd av första kammaren den 18 februari 1933.
Godkänd av andra kammaren den 18 februari 1933.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl.
Maj:ts proposition med förslag till tilläggsstat till
riksstaten för budgetåret 1932H933.

(Statsutskottets utlåtande nr 13.)

Till Konungen.

I en till riksdagen den 3 januari 1933 avlåten proposition, nr 2, bär Eders
Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för samma dag, föreslagit riksdagen att,
med godkännande av de i protokollet berörda förslag, å tilläggsstat till riksstaten
för budgetåret 1932/1933 upptaga de inkomster och utgifter, som
framgå av ett vid propositionen fogat, bär intaget förslag till dylik tilläggsstat.

Departementschefen bar, efter erinran att systemet med tilläggsstater,
såsom förenat med vissa olägenheter, icke använts sedan år 1922, framhållit,
att detta system givetvis borde i möjligaste män begränsas. Härefter
fortsätter departementschefen:

»Då riksstaten i avsevärd mån måste kompletteras, särskilt då belt nya
inkomst- eller utgiftstitlar tillkomma, vilka röra sig örn avsevärda belopp,
är emellertid tilläggsstaten oundviklig. Sådant är förhållandet nu. Jag
anser mig i enlighet härmed böra förorda, att förslag till tilläggsstat för
budgetåret 1932/1933 förelägges riksdagen.

En av de mera framträdande olägenheterna av systemet med tilläggsstater
var tidigare, att överblicken av statsregleringens genomförande i hög grad
försvårades. Utfallet av tilläggsstaten redovisades nämligen skilt från utfallet
av riksstaten. Denna olägenhet kan emellertid undvikas, därest tillläggsstaten
formellt får karaktär av en direkt komplettering av riksstaten.
I stället för självständig litterering böra sålunda tilläggsstatens inkomst- och
utgiftstitlar erhålla samma litterering som motsvarande titlar i riksstaten,
där dylik motsvarighet förefinnes. Helt nya titlar åter böra erhålla litterering
i följd med riksstatens inkomster eller utgifter av närmast motsvarande
slag. I budgetredovisningen kunna härigenom tilläggsstatens titlar direkt
inläggas, såsom örn de varit uppförda å riksstaten. Genom särskild anmärkning
vid varje ifrågakommande inkomst- eller utgiftstitel bör samtidigt angivas,
örn och i vad mån titeln hänför sig till tilliiggsstaten.»

Bihang till riksdagens protokoll 1933. 14 sami. Nr 36.

387 33

2

Riksdagens skrivelse Nr 36.

Tilläggsstat till riksstaten

	Kronor
Inkomster:
E. I anspråk tagna kapitaltillgångar:
3. Statens produktiva fonder:
a. Statsverkets fond av rusdrycksmedel...... 83,000,000
4. Fonden för statsskuldens amortering............ 35,000,000	118,000,000
F. Lånemedel:
3. Övriga lånemedel ............................................................	79,100,000
Summa	197,100,000

Mot vad departementschefen sålunda anfört, har riksdagen intet att erinra,
och kommer riksdagen i den tilläggsstat, som riksdagen framdeles överlämnar,
att upptaga såväl inkomst- som utgiftstitlarna under den i statförslaget
angivna litterering.

När riksdagen nu i ett sammanhang prövat Eders Kungl. Maj:ts förslag
till tilläggsstat, har riksdagen först till behandling upptagit anslagsäskandena
och därefter frågan örn täckning av de beviljade anslagen.

UTGIFTERNA.

l:o) Bekämpande av arbetslösheten. Eders Kungl. Maj.t har föreslagit
riksdagen att å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1932/1933 till bekämpande
av arbetslösheten anvisa ett reservationsanslag, att användas enligt
i statsrådsprotokollet angivna grunder, av 42,000,000 kronor.

Riksdagens skrivelse Nr 36.

3

för budgetåret 1932 1933.

Utgifter:

A. Verkliga utgifter:

V. Femte huvudtiteln:

B. Sociala verk och inrättningar:

8. Bekämpande av arbetslösheten, reservationsanslag.
............................................

Extra

anslag

42,000,000

B. Utgifter för kapitalökning:

III. Statens utlåningsfonder:

4. Egnahemslånefonden, reservationsanslag
..............................

14. Statens bostadslånefond, reservationsanslag
...........................

VIII. Statsverkets kassafond:

Förstärkning av statsverkets
kassafond ..............................

Säger

Att täckas av
lånemedel	andra stats- inkomster
3,600,000	400,000
75,500,000	75,600,000
79,100,000	76,000,000
	Summa

Kronor

U-.

42,000,000

155,100,000

197,100,000

Den redogörelse, statens arbetslöshetskommission lämnat i sin skrivelse till
Eders Kungl. Majit den 14 december 1932 angående arbetsmarknadens utveckling
under år 1931 och till oell med oktober månads utgång 1932, giver
oförtydbart vid handen, att arbetslöshetsläget under sagda tid avsevärt försämrats
och, såsom känt är, har försämringen därefter alltjämt fortgått.
Under det att antalet hjälpsökande arbetslösa vid utgången av december
månad 1931 uppgick till omkring 88,800, utgjorde sålunda, enligt vad riksdagen
inhämtat, motsvarande siffra vid slutet av sagda månad 1932 omkring
161,100. Den under sommarmånaderna eljest i regel inträdande minskningen
i antalet hjälpsökande arbetslösa har, procentuellt sett, varit ringa, och
antalet hjälpsökande, som i oktober 1932 utgjorde 123,600, har sedan, såsom
nämnts, i oroväckande grad ökats.

Med hänsyn till det sålunda rådande läget å arbetsmarknaden och de
utvecklingstendenser, som, på sätt av arbetslöshetskommissionens förenämnda

4

Riksdagens skrivelse Nr 36.

skrivelse framgår, göra sig gällande inom de olika yrkesgrenarna, har riksdagen,
lika med departementschefen, funnit tydligt, att en avsevärd medelsförstärkning
erfordras för att möjliggöra ett fullföljande av den statliga verksamheten
för arbetslöshetens bekämpande i den omfattning, som påkallas av
den nuvarande och väntade situationen å arbetsmarknaden. I betraktande
av storleken av det förstärkningsanslag, arbetslöslietskommissionen för sin
del beräknat för berörda ändamål, kan det visserligen ifrågasättas, örn ej det
av Eders Kungl. Majit nu äskade anslaget vore väl högt tillmätt. Då emellertid
grunderna för anslagets beräkning måste anses tämligen osäkra och då, i
händelse av ytterligare försämring å arbetsmarknadens nuvarande läge, det
synes riksdagen angeläget, att tillräckliga medel finnas till förfogande för
återstående delen av innevarande budgetår, har riksdagen ansett sig kunna
anvisa det av Eders Kungl. Majit äskade anslagsbeloppet eller sålunda
42,000,000 kronor.

Såsom av statsrådsprotokollet framgår, har departementschefen icke ifrågasatt
någon ändring av grunderna för arbetslöshetskommissionens verksamhet.

Riksdagen intager samma ståndpunkt, men saknar anledning att i detta
sammanhang ingå på frågan örn arbetslöshetskommissionens avveckling.
Riksdagen anser sålunda, att tyngdpunkten av hjälpverksamheten alltjämt i
görligaste mån bör förläggas till arbetslinjen, särskilt de statskommunala
reservarbetena, och att vid utdelande av kontantunderstöd noga beaktas, att
en rationell avvägning mellan de båda hjälpformerna, arbete och understöd,
på ett ur samhällets synpunkter riktigt sätt upprätthålles. I övrigt vill
riksdagen erinra örn sistlidet års riksdags uttalande ifråga örn lönesättningen
vid reservarbetena.

Enligt det föreliggande förslaget skulle av det nu äskade anslaget till bekämpande
av arbetslösheten ett belopp av 1,000,000 kronor ställas till Eders
Kungl. Majits förfogande för att efter prövning av Eders Kungl. Majit användas
till främjande av företagsverksamhet. Medel härtill har, såsom statsrådsprotokollet
utvisar, beviljats med enahanda belopp av 1932 års riksdag.

På grund av det nu rådande, särskilt svårartade läget — synnerligast på
vissa arbetsmarknader — har riksdagen ställt detta belopp till Eders Kungl.
Majits förfogande för att användas för ifrågavarande ändamål.

Riksdagen vill emellertid erinra därom, att det belopp, som för samma
ändamål av fjolårets riksdag ställdes till Eders Kungl. Majits förfogande,
angavs vara avsett till främjande av företagsverksamhet, varigenom i största
möjliga utsträckning ökade arbetstillfällen måtte kunna beredas. Detta av
fjolårets riksdag sålunda gjorda uttalande anser riksdagen böra alltjämt vara
vägledande vid det nu äskade anslagets användning. Riksdagen vill sålunda
understryka angelägenheten därav, att anslaget icke kommer till sådan användning,
att menliga verkningar uppkomma för annan enskild verksamhet
av liknande art med härav följande faror för därstädes ökad arbetslöshet.
Riksdagen anser det ofrånkomligt, att ifrågavarande stöd får en rent tillfällig
karaktär och ej utgår i sådana former eller för sådana ändamål, vilka kunna

Riksdagens skrivelse Nr 36. O

göra fortsatt understöd svårt att undvika och som antingen formellt eller
faktiskt härutinnan kunna binda statsmakterna.

Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen anmäla, att riksdagen
å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1932/1933 till bekämpande
av arbetslösheten anvisat ett reservationsanslag av 42,000,000 kronor, att
användas enligt i statsrådsprotokollet över finansärenden den 3 januari 1933
angivna grunder samt i överensstämmelse med vad riksdagen i detta avseende
här ovan anfört.

2:o) I skrivelse den 14 februari 1933, nr 28, har riksdagen anmält, att riksdagen
i enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag på tilläggsstat till riksstaten
för budgetåret 1932/1933 såsom kapitalökning för egnahemslånefonden
anvisat ett reservationsanslag av 4,000,000 kronor, därav 3,600,000 kronor
att utgå av lånemedel.

3:o) Eders Kungl. Majit har föreslagit riksdagen att å tilläggsstat till
riksstaten för budgetåret 1932/1933 för kapitalökning å statens bostadslånefond
anvisa ett reservationsanslag av 75,500,000 kronor, att utgå av lånemedel.

Riksdagen, som ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Majits förevarande
förslag, får anmäla, att riksdagen å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret
1932/1933 för kapitalökning å statens bostadslånefond anvisat ett reservationsanslag
av 75,500,000 kronor, att utgå av lånemedel.

4:o) Förstärkning av statsverkets kassafond. I enlighet med Eders
Kungl. Majits förslag får riksdagen anmäla, att riksdagen å tilläggsstat till
riksstaten för budgetåret 1932/1933 för förstärkning av statsverkets kassafond
anvisat ett anslag av 75,600,000 kronor.

INKOMSTERNA.

5:o) Eders Kungl. Majit har föreslagit riksdagen att å tilläggsstat till riksstaten
för budgetåret 1932/1933 upptaga följande inkomster sålunda:

E. I anspråk tagna kapitaltillgångar:

3. Statens produktiva fonder:

a. Statsverkets fond av rusdrycksmedel ... kronor 83,000,000

4. Fonden för statsskuldens amortering......... » 35,000,000 118,000,000

F. Lånemedel.

3. Övriga lånemedel .......................................................... kronor 79,100,000.

I enlighet med riksdagens i skrivelse nr 28 och här ovan anmälda beslut
hava — sammanstämmande med vad Eders Kungl. Majit äskat — å tilläggsstaten
anvisats anslag till belopp av 197,100,000 kronor.

På sätt av riksdagens skrivelse nr 35 närmare framgår, har Eders Kungl.
Majits förslag att av rusdrycksmedelsfondens tillgångar taga i anspråk 83
miljoner kronor för finansiering av tilläggsstaten ej givit riksdagen anledning
till erinran. Jämväl i övrigt har täckning för de å tilläggsstaten an -

6 Riksdagens skrivelse Nr 36.

visade anslagen synts böra beredas i enlighet med Eders Kungl. Maj:ts
förslag.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen, med bifall till Eders Kungl.
Maj:ts förslag, å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1932/1933 upptagit
följande inkomster sålunda:

I anspråk tagna kapitaltillgångar.

Statens produktiva fonder:

Statsverkets fond av rusdrycksmedel ..... kronor 83,000,000

Fonden för statsskuldens amortering ............ » 35,000,000 H8 000 000

Lånemedel.

Övriga lånemedel ............................................................... kronor 79,100,000

Summa kronor 197,100,000.

Stockholm den 18 februari 1933.

Med undersåtlig vördnad.

Stockholm 1933. K. L. Beckmans Boktr.