Riksdagens skrivelse Nr 357

Riksdagsskrivelse 1918:357

Riksdagens skrivelse Nr 357.

1

Nr 357.

Godkänd av första kammaren den 15 juni 1918.
Godkänd av andra kammaren den 15 juni 1918.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kunql.
Maj:ts proposition med förslag till lag angående åtgärder
mot utbredning av könssjukdomar.

(Lagutskottets utlåtande nr 62 och memorial nr 84.)

Till Konungen.

Genom en den 15 februari 1918 dagtecknad proposition, nr 154,
har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagda, i
statsrådet och lagrådet förda protokoll, föreslagit riksdagen att antaga
vid propositionen fogat förslag till lag angående åtgärder mot utbredning
av könssjukdomar.

Under åberopande av vad som anförts i lagutskottets utlåtande nr
62 och memorial nr 84, varav tryckta exemplar härvid fogas, får riksdagen
anmäla, att riksdagen, som icke kunnat i oförändrat skick godkänna
det i propositionen innefattade lagförslaget, i anledning av samma
proposition för sin del antagit följande

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 14 samt. 116 höft. (Nr 357.)

1

2

Riksdagens skrivelse Nr 357.

Lag

angående åtgärder mot utbredning ay könssjukdomar.

Härigenom förordnas som följer:

1 §•

Till könssjukdomar räknas i denna lag syfilis (kies), enkelt veneriskt
sår fulcus molle, mjuk chancre) och dröppel (gonorrhea, gonorré),
dock endast så länge dessa sjukdomar äro i smittsamt skede.

Könssjukdom skall anses vara i smittsamt skede, så länge symtom
å smittsamhet förefinnas eller förnyat framträdande av sådana symtom
är att befara.

2 §•

Närmaste befattningen med de åtgärder, som avse att förekomma
könssjukdomarnas utbredning, handhaves under hälsovårdsmyndighetens
inseende i stad, där stadsläkare finnes, av denne eller, om flera sådana
äro antagna, av den främste ibland dem och å annan ort av förste provinsialläkaren
i länet.

I stad, där stadsläkare finnes, må, då så prövas erforderligt, av
staden uppdragas åt särskild läkare att i vederbörande stadsläkares ställe
handhava ifrågavarande befattning. Sådan läkare utses av hälsovårdsnämnden,
som jämväl utfärdar instruktion för honom och övar inseende
över hans tjänsteverksamhet.

Läkare, som här avses, benämnes i denna lag sundhetsinspektör.

Med hälsovårdsmyndighet avses enligt denna lag i stad, där stadsläkare
finnes, hälsovårdsnämnden och å annan ort Konungens befallningshavande
i länet.

3 §•

Var och en, som är angripen av könssjukdom, är pliktig att underkasta
sig erforderlig läkarbehandling samt att ställa sig till efterrättelse
föreskrift, som av läkare meddelas angående sjukdomens behandling
eller till förekommande av smittans spridning.

Riksdagens skrivelse Nr 357.

3

4 §•

Befarar någon sig vara angripen av könssjukdom, är han berättigad
att utan avgift bliva i sådant avseende undersökt, om han inställer sig
hos läkare, som i 5 § avses.

Den, som finnes behäftad med könssjukdom, men ej är i behov av
sjukhusvård, äger ock rätt att av sådan läkare utan avgift erhålla behandling
för sjukdomen, så framt det kan ske hos läkaren, ävensom
att kostnadsfritt bekomma läkemedel och utensilier, som därvid föreskrivas.

Erfordras enligt denna lag intyg angående undersökningen eller
behandlingen, skall sådant intyg av läkare, som i 5 § avses, utan avgift
till vederbörande utlämnas.

Könssjuk, för vilken sjukhusvård finnes erforderlig, äger att utan
avgift åtnjuta vård och underhåll å allmänt sjukhus i enlighet med vad
därom finnes särskilt stadgat.

5 §•

Kostnadsfri undersökning och behandling, varom i 4 § sägs, verkställes
av provinsialläkare, extra provinsialläkare, stadsläkare, köpingsläkare
och municipalläkare.

I stad, där stadsläkare finnes, må, då så prövas lämpligt, av staden
uppdragas åt annan läkare att i stadsläkares ställe utföra ifrågavarande
förrättning. .Erfordras flera läkare för utförande av dylik förrättning,
vare staden pliktig ombesörja, att läkare till nödigt antal, däribland
så vitt lämpligen kan ske minst en kvinnlig, finnas för ändamålet
tillgängliga. Då beslut fattats att för ändamålet anställa särskild
läkare, utses sådan av hälsovårdsnämnden, som jämväl har att öva
inseende över hans tjänsteverksamhet och härför meddela nödiga föreskrifter.

I stad, som har ett invånarantal av tjugu tusen eller därutöver,
skall tillfälle till sådan kostnadsfri undersökning och behandling, varom
i 4 § sägs, beredas å nödigt antal polikliniker. Kostnaden för sådan
poliklinik, med undantag av vad som enligt 6 § utgår av statsmedel,
bestrides av staden. Mottagningarna å poliklinik skola anordnas med
hänsyn till allmänhetens bekvämlighet och på sådant sätt, att besök
å polikliniken icke röjer beskaffenheten av den sjukdom, för vilken
vård sökes.

4

Riksdagens skrivelse Nr 357.

Erån skyldighet att anordna poliklinik, som i tredje stycket sägs,
äger Konungen på framställning av stad tills vidare medgiva befrielse.

Läkare, som i andra stycket avses, ävensom föreståndare för i tredje
stycket omförmäld poliklinik skall, där så kan ske, hava erhållit särskild
utbildning i fråga om könssjukdomar.

6 §•

Ersättning för förrättning, varom i 4 § sägs, däri inbegripen serologisk,
bakteriologisk eller annan dylik undersökning, Som av läkaren
ansetts erforderlig, utgår enligt av Konungen fastställd taxa och
bestrides, jämte kostnaden för föreskrivna läkemedel och utensilier, av
statsmedel.

Föreskrifter om sättet och ordningen för ersättningens utbekommande
meddelas av Konungen.

7 §•

Kan på sannolika skäl antagas, att könssjukdom vunnit utbredning
bland befolkningen å sådan ort på landet, som är belägen på
längre avstånd från vederbörande provinsial- eller extra provinsialläkares
bostad, äger Konungens befallningshavande förordna nämnde läkare
eller annan läkare, som därtill kan finnas villig, att besöka orten för
att tillhandagå befolkningen med undersökning och behandling, varom
i 4 § sägs.

För sådan resa utgår av statsmedel ersättning efter den klass i
gällande resereglemente, som är för provinsialläkare bestämd; och galle
om ersättning för därvid utförd undersökning och behandling samt föreskrivna
läkemedel och utensilier vad i 6 § sägs.

8 §•

Iakttager läkare könssjukdom hos någon, vilken han undersöker
eller behandlar, åligger det läkaren att upplysa den sjuke om sjukdomens
art och smittfarlighet samt till honom överlämna föreskrift om vad
lian har att iakttaga angående sjukdomens behandling och till förekommande
av smittans spridning. I sådan föreskrift skall särskilt erinras om
gällande bestämmelser angående förbud för könssjuk att ingå äktenskap
samt angående straff för gärning, som innebär fara för könssjukdoms
spridning.

Riksdagens skrivelse Nr .9/5?. 5

Från vad sålunda är stadgat skall dock undantag göras i det fall,
att läkaren finner den sjukes hälsotillstånd eller andra förhållanden oundgängligen
kräva, att sjukdomens beskaffenhet tillsvidare icke för honom
vppas, eller för den händelse den sjuke är barn under femton år. 1
sistnämnda fall har läkaren att i stället underrätta barnets målsman eller
annan, som har barnet i sin vård, om sjukdomens art och smitt farlighet,
så ock om vad som bör iakttagas till förekommande av smittans
spridning.

Formulär till föreskrift, som i denna paragraf omförmäles, fastställes
av medicinalstyrelsen.

9 §•

Finner läkare, som på sätt i 8 § sägs iakttagit fall av könssjukdom,
att den sjuke underlåter att ställa sig till efterrättelse föreskrift,
som enligt sagda paragraf meddelats, eller bär den sjuke avbrutit behandling
hos läkaren utan att för denne styrka, att behandlingen av
annan läkare övertagits, är läkaren pliktig att därom hos sundhetsinspektören
i orten göra skriftlig anmälan.

It) §.

Har läkare på sätt i 8 § sägs iakttagit fall av könssjukdom och
blir det läkaren känt, att den sjuke, medan sjukdomen är i smittsamt
skede, ämnar utan att söka Konungens tillstånd träda i äktenskap,
åligger det läkaren, att ofördröjligen hos sundhetsinspektören i orten
göra skriftlig anmälan om förhållandet.

11 §-

Läkare, som på sätt i 8 § sägs iakttagit fall av könssjukdom, är
pliktig att, där sjukdomen veterligen icke förut blivit av annan läkare
iakttagen, av den sjuke söka utröna, av vem och under vilka omständigheter
smittan blivit överförd. I fall varom nu är sagt, har läkaren
att senast inom nästa dags utgång till sundhetsinspektören i orten göra
skriftlig anmälan, vari skall uppgivas dels sjukdomsbenämningen samt
den sjukes kön, ålder och boningsort, varemot den sjukes namn ej må
utsättas, dels ock vad i avseende å smittans överförande kunnat utrönas,
med utsättande, där någon angivits såsom smittkälla, av dennes
namn och bostad.

6

Riksdagens skrivelse Nr 357.

Formulär till anmälan enligt denna paragraf fastställes av medicinalstyrelsen.

12 §.

Bliver någon av allmän åklagare ställd under åtal för brott, som
omförmäles i 14 kap. 21 §, 15 kap. 12, 13, 14 eller 15 §, 18 kap. 7,
8,- 9 eller 10 § strafflagen, eller för gärning, varom i 18 kap. 13 § 1
mom. samma lag sägs och som innebär uppfordran eller inbjudan till
otukt, åligger det åklagaren att, så snart stämning delgivits den tilltalade
eller denne blivit för brottet häktad, göra skriftlig anmälan därom
i förra fallet till sundhetsinspektören i orten och i det senare till
den vid häktet anställde eller anlitade läkaren.

Anhängiggöres sådan talan av enskild part, åligger det domstolen
att omedelbart efter målets första handläggning därom underrätta sundhetsinspektören
i orten eller, därest den tilltalade därvid förklarats häktad,
den vid häktet anställde eller anlitade läkaren.

13 §.

Finnes till sundhetsinspektören inkommen anmälan, som i 9, 11
eller 12 § omförmäles, avse person, som vistas inom annat hälsovårdsdistrikt,
varde den överlämnad till sundhetsinspektören inom detta distrikt.

Avser sådan anmälan i tjänst varande krigsman av manskaps grad,
skall den överlämnas till vederbörande militärläkare. Anmälan angående
person, som är intagen i straff- eller tvångsarbetsanstalt eller häkte,
varde överlämnad till anstaltens eller häktets läkare.

14 §.

Har till sundhetsinspektören inkommit anmälan enligt 12 § eller
finnes uppgift om smittkälla, som lämnats i en enligt 11 § till honom
inkommen anmälan, vara grundad på sannolika skäl, och skall ej enligt
13 § anmälan överlämnas till annan läkare, tillställe sundhetsinspektören
den anmälde anmaning att inom utsatt kort tid till utrönande, huruvida
han är behäftad med könssjukdom, låta sig av läkare undersökas samt,
såvitt undersökningen ej verkställes av sundhetsinspektören själv, därom
hos denne förete intyg.

Närmare föreskrifter angående sättet för undersökningens verkställande
utfärdas av medicinalstyrelsen, som jämväl har att fastställa
formulär till intyg, som över dylik undersökning utfärdas.

7

Riksdagens skrivelse Nr 357.

15 5.

«

Har vid undersökning, som enligt 14 § verkställts, den anmälde
funnits behäftad med könssjukdom, tillställe sundhetsinspektören den
sjuke anmaning att inom utsatt kort tid för undergående av sjukbehandling
inställa sig hos läkare samt, såvitt sjukbehandlingen ej verkställes
av sundhetsinspektören själv, därom hos denne förete intyg.

Anses den sjuke icke kunna utan synnerlig fara för smittans spridning
vårdas utom sjukhus, tillställe sundhetsinspektören honom anmaning
att inom utsatt kort tid låta intaga sig till vård å allmänt sjukhus och
till sundhetsinspektören insända intyg om intagandet.

16 §.

Har till sundhetsinspektör inkommit anmälan enligt 9 §, tillställe
sundhetsinspektören den sjuke anmaning, som i 15 § sägs.

Föreligger från den sjukes sida uppenbar tredska, må dock ärendet
omedelbart behandlas på sätt i 21 § angives.

17 §.

Inkommer till sundhetsinspektör anmälan, varom i 10 § sägs, åligger
det sundhetsinspektören att ofördröjligen översända anmälan till pastor
i den församling, där den anmälde är kyrkobokförd. Pastor har att,
därest äktenskapsbetyg för den anmälde är eller varder utfärdat, genast
översända anmälan till den myndighet, hos vilken hinder mot äktenskapet
må anmälas.

18 §.

Där jämlikt 9, 10 eller 11 § skyldighet att hos sundhetsinspektör
göra anmälan skulle åligga sundhetsinspektören själv, har sundhetsinspektören
att förfara så, som hade anmälan till honom inkommit.

1» §.

Anmaning, varom i 14, 15 och 16 §§ sägs, skall meddelas skriftligt
och innehålla erinran om den påföljd, som för underlåtenhet att ställa
sig densamma till efterrättelse i 21 § angives.

8

Riksdagens skrivelse Nr 357.

Avser anmaningen barn under femton år, skall densamma givas åt
barnets målsman eller annan, som bär barnet i sin vård.

20 §.

Har könssjuk, som av sundhetsinspektör erhållit anmaning, varom
i 14, 15 eller 10 § sägs, enligt inkommet intyg tagits under behandling av
läkare, åligger det sundhetsinspektören att ofördröjligen meddela den
behandlande läkaren skriftlig underrättelse om den givna anmaningen
och anledningen till densamma.

21 §.

Underlåter någon att efterkomma av sundhetsinspektör meddelad
anmaning, som i 14, 15 eller 16 § omförmäles, varde ärendet av sundhetsinspektören
hänskjuta till hälsovårdsmyndigheten, som äger att förordna
om läkarundersökning eller om könssjuk persons intagande å allmänt
sjukhus.

Anses hälsovårdsmyndighetens beslut icke kunna utan synnerlig fara
för smittans spridning avvaktas, må sundhetsinspektören meddela förordnande,
varom i första stycket sägs. Sådant förordnande skall omedelbart
underställas hälsovårdsmyndighetens prövning. Förordnande lände
emellertid till efterrättelse, intill dess annorlunda kan varda i vederbörlig
ordning beslutat.

22 §.

För verkställande av förordnande, varom i 21 § sägs, äro sundhetsinspektör
och hälsovårdsmyndighet berättigade att av polismyndighet
och kronobetjäning erhålla erforderlig handräckning.

23 §.

Har till vederbörande militärläkare eller läkare vid straff- eller
tvångsarbetsanstalt eller häkte inkommit anmälan om person, varom i
13 § andra stycket sägs, ankomme å nämnda läkare att föranstalta om
undersökning till utrönande, huruvida den anmälde är behäftad med
könssjukdom, och, om sådan sjukdom föreligger, om nödig sjukbehandling.

24 §.

Finnes person, mot vilken förfarande enligt denna lag pågår, hava
flyttat till annat hälsovårdsdistrikt eller inträtt i eller upphört med tjänst -

Riksdagens skrivelse Nr 357.

!)

göring såsom krigsman eller intagits i eller frigivits från straff- eller
tvångsarbetsanstalt eller häkte eller förflyttats från sådan anstalt eller
häkte till annan dylik anstalt eller annat häkte, vare vederbörande sundhetsinspektör,
militärläkare eller läkare vid anstalten eller häktet skyldig
att om vad i ärendet förekommit meddela skriftlig underrättelse till den
läkare, som enligt denna lag har att med ärendet taga vidare befattning.

25 §.

Vad hos hälsovårdsmyndighet eller sundhetsinspektör, militärläkare
eller läkare vid straff- eller tvångsarbetsanstalt eller häkte eller å allmänt
sjukhus eller poliklinik förekommit i ärende, som avses i denna
lag, må ej av någon, som på grund av sin tjänstebefattning eller sitt
uppdrag erhållit kunskap därom, yppas för obehöriga. Protokoll och
handlingar i sådant ärende skola så förvaras, att de icke kunna av obehöriga
åtkommas. I fall, då någon blivit ställd under åtal för brott,
varom i 14 kap. 21, § strafflagen förmäles, äga domstolen och åklagaren
att, på begäran, undfå besked, huru den föranstaltade läkarundersökningen
utfallit.

År på grund av anmälan, som enligt denna lag till sundhetsinspektören
inkommit, skälig anledning antaga, att gärning, varom i 18 kap.
11 § strafflagen sägs, blivit övad, åligger det sundhetsinspektören att,
utan hinder av vad i första stycket är sagt, om förhållandet göra
anmälan till vederbörande åklagare.

26 §.

Mot hälsovårdsnämnds beslut i ärende, som avses i denna lag,
må talan föras genom besvär hos Konungens befallningshavande inom
tid, som eljest gäller för överklagande av hälsovårdsnämnds beslut.

I Konungens befallningshavandes beslut må ändring sökas genom
besvär hos Konungen inom den tid, som för överklagande av förvaltande
myndigheters och ämbetsverks beslut är bestämd.

Utan hinder av klagan lände beslut till efterrättelse intill dess
annorlunda kan varda vederbörligen förordnat.

27 §.

Om de särskilda åtgärder, som till motarbetande av könssjukdomarnas
utbredning kunna finnas erforderliga i fråga om krigsmän, förordnar
Konungen.

Bihang till riksdagms protokoll 1918. 14 sand. 116 höft. (Nr 357.) 2

2542 18

10

Riksdagens skrivelse Nr 357.

Konungen förordnar ock om de åtgärder, som erfordras för att bland
allmänheten sprida kunskap om könssjukdomarnas natur och smittfarlighet,
om medel, som stå till buds för att hindra smittas överförande, och
om skyldigheten för en var, som angripits av sådan sjukdom, att skyndsamt
söka läkarvård.

28 §.

Åsidosätter ämbete- eller tjänsteman skyldighet, som enligt denna
lag åligger honom, ansvare såsom för tjänstefel.

Underlåter vid häkte anlitad läkare, som ej är att till ämbets- eller
tjänsteman hänföra, att iakttaga vad honom enligt 23 eller 24 §
åligger eller överträder annan än ämbets- eller tjänsteman vad i 25 §
första stycket stadgas, straffes med böter, högst femhundra kronor.

Försummar läkare att iakttaga vad honom enligt 8, 9, 10 eller
11 § åligger och är ej försummelsen att såsom tjänstefel enligt första
stycket anse, böte högst tvåhundra kronor.

29 §.

Åtal för överträdelse, varom i 28 § sägs, anhängiggöres vid allmän
domstol och utföres av allmän åklagare.

30 §.

Böter, som enligt denna lag ådömas, tillfalla kronan. Saknas tillgång
till böternas fulla gäldande, skola de förvandlas enligt allmän
strafflag.

31 §.

Genom denna lag upphävas:

kungl. cirkuläret den 10 juni 1812 till samtliga landshövdingar
angående åtgärder till förekommande av veneriska smittans spridande,
kungl. breven den 3 april 1839 och den 27 mars 1843 angående
åtgärder till förekommande av veneriska smittans spridande genom från
utrikes ort ankommande skeppsbesättningar,

kungl. kungörelsen den 3 december 1915 om anmälningsskyldighet
i visst fall beträffande könssjukdom i smittsamt skede,

samt i övrigt alla av Kungl. Maj:t, Konungens befallningshavande
eller annan myndighet utfärdade reglementen, påbud och föreskrifter, i
vad desamma innefatta reglementering av prostitutionen eller eljest
innehålla mot denna lag stridande bestämmelser.

Riksdagens skrivelse Nr 3.r>7.

11

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1919; dock att i stad, där
inskrivning av lösaktiga kvinnor för läkarbesiktning ägt ruin, sådan inskrivning
skall upphöra från och med dagen efter den, då denna lag,
enligt därå meddelad uppgift, från trycket utkommit i Svensk författningssamling.

Stockholm den 15 juni 1918.

Med undersåtlig vördnad.