Riksdagens skrivelse Nr 320

Riksdagsskrivelse 1939:320

Riksdagens skrivelse Nr 320.

1

Nr 320.

Godkänd av första kammaren den 31 maj 1939.

Godkänd av andra kammaren den 31 maj 1939.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts
proposition angående lönereglering för ordinarie
tjänstemän vid de allmänna läroverken m. fl. statliga
undervisningsanstalter.

(Statsutskottets utlåtande nr 181.)

Till KONUNGEN.

I en den 3 mars 1939 dagtecknad proposition (nr 217) har Kungl. Majit,
under åberopande av vid propositionen fogat utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för samma dag, föreslagit riksdagen att

dels besluta, att civila avlöningsreglementet skall äga tillämpning å ordinarie
tjänstemän vid högre lärarinneseminariet, de allmänna läroverken,
folkskoleseminarierna, småskoleseminarierna, läroanstalterna för blinda,
vårdanstalten för blinda med komplicerat lyte, läroanstalterna för dövstumma,
de tekniska läroverken samt navigationsskolorna;

dels godkänna ett av föredragande departementschefen förordat förslag
till kungörelse angående ändrad lydelse av 54 § 9 och 10 mom. samt 56 §
civila avlöningsreglementet den 4 januari 1939 (nr 8);

dels godkänna det i bilagan 2 vid statsrådsprotokollet för den 3 mars 1939
innefattade förslaget till avlöningsbestämmelser för rektorer vid allmänna
läroverk m. fl. statliga undervisningsanstalter;

dels bemyndiga Kungl. Majit att, i huvudsaklig överensstämmelse med
vad i sagda statsrådsprotokoll angivits, förordna, på vad sätt de i nämnda
bilaga innefattade bestämmelserna skola inordnas i civila avlöningsreglementet; dels

bemyndiga Kungl. Majit att, vad angår ordinarie tjänstemän vid förut
angivna undervisningsanstalter, utfärda erforderliga bestämmelser om
övergången till civila avlöningsreglementet;

dels ock besluta, att barntillägg skola övergångsvis utgå till de ordinarie
tjänstemännen vid här ifrågavarande undervisningsanstalter enligt av departementschefen
förordade grunder.

Bihang till riksdagens protokoll 1939. 14 sami. Nr 320—323.

1

2

Riksdagens skrivelse Nr 320.

I. Ordinarie lärare vid de allmänna läroverken m. fl. statliga

undervisningsanstalter.

Riksdagen bifaller Kungl. Maj:ts föreliggande förslag om inordnande från
och med den 1 juli 1939 under civila avlöningsreglementet den 4 januari
1939 (nr 8) av de ordinarie lärarna, inberäkna! rektorerna, vid de statliga
undervisningsanstalter, vid vilka lönereglering åren 1937 och 1938 genomförts
i anslutning till det för kommunikationsverken och allmänna civilförvaltningen
för närvarande gällande lönesystemet.

Genom att civila avlöningsreglementet göres tillämpligt å de statsanställda
lärarna komma flertalet av reglementets bestämmelser att bliva direkt tilllämpliga
å dem. Enligt Kungl. Maj:ts förslag skola de särbestämmelser,
som i samband med lärarnas inordnande i reglementet bliva nödvändiga,

1 allmänhet meddelas i särskild moment under de paragrafer i reglementets

2 avdelning 8 kap., som avse åttonde, respektive tionde huvudtitlarna. En
liknande anordning har redan vidtagits i reglementet beträffande ett stort
antal befattningshavare eller befattningshavargrupper, för vilka särbestämmelser
i olika avseenden befunnits erforderliga. I 2 avdelningen 8 kap.
skulle införas särbestämmelser i fråga örn andra ordinarie lärare än rektorer.
Rektorernas avlöningsförhållanden förutsättas skola regleras i ett blivande,
såsom 3 avd. betecknat särskilt avsnitt av civila avlöningsreglementet.

Riksdagen har icke funnit något att erinra mot den sålunda föreslagna anordningen.
Vad däremot angår detaljerna i de föreslagna avlöningsbestämmelserna
har Kungl. Maj:ts förslag i vissa avseenden icke kunnat av riksdagen
oförändrat bifallas. Riksdagen upptager i det följande punkt för punkt
de delar av Kungl. Maj:ts förslag, som givit riksdagen anledning till erinringar
eller uttalanden.

I fråga om de särbestämmelser, som erfordras beträffande läroanstalterna
under åttonde huvudtiteln, vilka bestämmelser i Kungl. Maj:ts förslag upptagits
under 54 § 9 inom., får riksdagen anföra följande.

Enligt det i 4 punkten intagna stadgandet skulle liksom för närvarande
med befattning såsom lärare i övningsämne kunna under vissa villkor få
förenas annan tjänst. Genom ett till nämnda föreskrift fogat tillägg skulle
emellertid härvid tillika stadgas, att fråga om förening med sådan övningslärarbefattning
av ordinarie statstjänst eller därmed jämförlig kommunal
befattning skall underställas Kungl. Maj:ts prövning, varvid medgivande
varom nu sagts skall, där så kan ske, avse viss tid, som ej bör överstiga tre
år i sänder. Riksdagen har icke funnit anledning till erinran mot att ett tilllägg
av i huvudsak nämnda innebörd göres till nu gällande bestämmelse.
Riksdagen anser sig emellertid böra framhålla, att det av motiveringen till
det föreslagna stadgandet framgår, att tilläggets egentliga innebörd är att
om möjligt förhindra, att ordinarie övningslärartjänster få av samma tjänstinnehavare
bibehållas förenade i sådana fall, då det sammanlagda timantalet
på tjänsterna kommer att mera avsevärt överstiga vad som skäligen kan be -

Riksdagens skrivelse Nr 320.

3

tecknas såsom full tjänstgöring i egentlig mening. Stadgandet synes däremot
icke vara avsett att medföra, att under Kungl. Maj:ts prövning skulle
bringas exempelvis den sedan länge tillämpade anordning, som innebär att
en musiklärare med sin tjänst förenar befattning såsom kantor eller organist.
Med hänsyn till det anförda har riksdagen funnit sig böra besluta
sådan jämkning i uttryckssättet på denna punkt, att orden »ordinarie statstjänst
eller därmed jämförlig kommunal befattning» ersättas av »ordinarie
statlig eller därmed jämförlig kommunal övningslärarbefattning».

I 5 punkten föreslås de grundläggande reglerna för beräknande av lön
till Övningslärare. I detta hänseende har i Kungl. Maj:ts förslag vidtagits den
ändringen i nu gällande bestämmelser, att vid undervisningsskyldighet, som
över- respektive understiger 30 veckotimmar, ökning respektive minskning
skall ske av den för vederbörande löneklass gällande årslönen med en trettiondedel
för varje veckotimme i stället för såsom för närvarande med tre
procent för varje veckotimme. Till förmån för förslaget har väsentligen
åberopats, att den föreslagna regeln (trettiondedelsregeln) ur löneteknisk
synpunkt är att föredraga framför den nu gällande (treprocentregeln) samt
att det vore önskvärt, att avlöningsbestämmelserna för de statsanställda lärarna
bringades i överensstämmelse med dem, som av 1938 års riksdag godkänts
för de kommunalt anställda övningslärarna, för vilka trettiondedelsregeln
gäller.

Riksdagen finner sig kunna godkänna den av departementschefen hävdade
meningen, att det är önskvärt, att de grundläggande avlöningsbestämmelserna
för övningslärarna vid de statliga och de kommunala högre läroanstalterna
bringas att sammanfalla. Den strävan, som förefunnits att genom förening
av tjänster söka bereda övningslärarna bättre utkomst, måste givetvis i fortsättningen
underlättas, därest de grundläggande avlöningsbestämmelserna
vid olika slags tjänster göras likartade. I princip anser alltså även riksdagen,
att samma regel bör tillämpas vid de statliga och de kommunala läroanstalterna.

Emellertid har riksdagen icke känt sig övertygad örn att en förändring i
beräkningssättet för de statsanställda övningslärarnas lön, på sätt departementschefen
förordat, bör äga rum vid civila avlöningsreglementets ikraftträdande
för dessa lärare. Riksdagen vill erinra därom, att föredragande departementschefen
i propositionen nr 278 till innevarande års riksdag angående
ändrade pensionsbestämmelser för lärare vid kommunala flickskolor,
kommunala mellanskolor, praktiska mellanskolor och högre folkskolor uttalat
sig för, att en utredning bör komma till stånd beträffande de kommunalt
anställda övningslärarnas avlöningsförhållanden och anställningsvillkor
m. m. Med hänsyn härtill förefaller det riksdagen, som örn jämförelse för
närvarande icke med nödvändighet behövde ske med det kommunala skolväsendets
förhållanden, då det gäller bestämmandet av löneställningen för de
statsanställda övningslärarna. Det synes riksdagen naturligt, örn en utredning
angående de kommunala övningslärarnas anställnings- och avlöningsvillkor
leonline att beröra även de statsanställda övningslärarnas förhållan -

4

Riksdagens skrivelse Nr 320.

den. Då löneställningen för sistnämnda lärargrupper sålunda torde kunna
förväntas komma under övervägande vid den i utsikt ställda utredningen,
har riksdagen — under erinran, att ett genomförande av trettiondedelsregeln
i allmänhet medför en sänkning av den för närvarande fastställda löneställningen
vid vederbörande statliga övningslärartjänster såsom sådana i förhållande
till den, som följer av en tillämpning av treprocentregeln — funnit sig
böra besluta, att treprocentregeln tills vidare bibehålies för övningslärarna
vid de statliga läroanstalterna. I samband med civila avlöningsreglementets
ikraftträdande för dessa lärare bör emellertid vid sådant förhållande föreskrivas,
att övningslärarna skola vara pliktiga att, i förekommande fall mot
personlig lönefyllnad enligt av departementschefen förordade grunder, underkasta
sig ändrade bestämmelser rörande grunden för årslönens beräknande
vid timantal, som över- respektive understiger 30 veckotimmar.

Såsom en konsekvens av riksdagens ställningstagande i denna fråga torde
vissa ändringar böra vidtagas i 5 punkten b) och c) samt i 8 punkten av det
till propositionen hörande författningsförslaget. I 5 punkten b) bör
sålunda i första stycket det på två ställen förekommande uttrycket »en trettiondedel»
ersättas av »tre procent» samt i andra stycket uttrycken »fyra
trettiondedelar», »tjuguen trettiondedelar» och »tjugufyra trettiondedelar»
ersättas av respektive »12 procent», »63 procent» och »72 procent». Vidare
bör i detta sammanhang meddelas en spärregel motsvarande den i
8 § 2 mom. sista stycket avlöningsreglementet den 30 september 1937 (nr
873) intagna. Ett sådant stadgande erfordras icke med trettiondedelsregeln
men nödvändiggöres vid en tillämpning av treprocentregeln. Vid bestämmelsens
slutliga utformning torde densamma kunna inbegripa jämväl det i sista
meningen av 5 punkten b) i Kungl. Maj:ts förslag intagna stadgandet. I
5 punkten c) andra stycket bör uttrycket »en trettiondedel» ersättas av
»tre procent». I 8 punkten slutligen bör ordet »trettiondedelar» utbytas
mot »procent». Kungl. Maj:t synes böra vidtaga den definitiva utformningen
av de nu ifrågavarande bestämmelserna.

I samband med behandlingen av 6* punkten, som avser tillämpningen av
visst stadgande örn lönetur och mot vilket riksdagen icke har något att erinra,
har riksdagen haft anledning att uppmärksamma spörsmålet örn d ocenternas
lönetur srätt. Beträffande frågan huruvida i föreliggande
författningsförslag böra införas särskilda bestämmelser angående lönetursrätt
för docenter vid befordran till ordinarie lärartjänst, får riksdagen
anföra följande.

Genom 1937 års lönereglering ersattes de dittills gällande, första gången
år 1877 införda särskilda bestämmelserna angående docenternas lönetursrätt
av avlöningsreglementets allmänna stadganden. Det uttalades i motiveringen
till de nya bestämmelserna, att det synts vara tillräckligt, att docenttjänstgöring
finge tillgodoräknas lika med annan icke-ordinarie tjänstgöring,
d. v. s. att docenttjänstgöring i statens tjänst skulle bedömas enligt 11 §
1 mom. första stycket avlöningsreglementet och att sådan tjänstgöring utom
statens tjänst skulle bedömas enligt 11 § 2 mom. andra stycket, enligt vilket
Kungl. Majit i vissa fall kunde medgiva tillgodoräkning av utomstatlig tjänst -

Riksdagens skrivelse Nr 320.

5

göring. I enlighet med denna uppfattning hade i författningsförslaget icke
upptagits någon särbestämmelse beträffande docenter.

Docenterna äga alltså för närvarande vid befordran till lärartjänst tillgodoräkna
sin tjänstetid såsom docenter i och för placering i löneklass såsom
ordinarie lärare under samma förutsättningar, som gälla för lärare vilka
befordras till ordinarie tjänst från icke-ordinarie lärarbefattning i allmänhet,
nämligen att den föregående tjänstgöringen skall vara fullgjord i en följd och
kunna anses likvärdig med den ordinarie tjänsten samt att en tid av tre år
avdrages. När nu i det nya civila avlöningsreglementet rätten för tjänstemän
i allmänhet att för löneklassplacering i erhållen ordinarie befattning tillgodoräkna
föregående anställningstid i princip avskaffas, kommer detta
alltså att gälla även för sådana lärare, vilka före utnämningen till lärartjänst
innehaft anställning såsom docenter.

I stället för den sålunda avskaffade tillgodoräkningsrätten har trätt en
vidgad tillämpning av de s. k. sneddningsreglerna, vilka upptagas i 8 § civila
avlöningsreglementet (1939:8) och innebära, att den befordrade alltid skall
erhålla en omedelbar löneökning, men samtidigt också att, där skillnaden
mellan den befordrades lön i den förra befattningen och begynnelselönen i
den nya befattningen uppgår till två löneklasser eller mera, den befordrade
får åtnöjas med begynnelselön i den högre tjänsten. Vad nu särskilt angår
docenternas förhållanden, synes, så vitt ej annat föreskrives, den sålunda
angivna grundtanken i 8 § endast kunna göras tillämplig i vissa fall, då en
docent erhåller ordinarie adjunktstjänst. Vid befordran till lektor för docent,
som innehar docentstipendium, inträder nämligen redan vid en placering i
lägsta för lektor gällande löneklass omedelbart en så avsevärd årlig löneökning
(omkring 2,000—4,000 kronor), att en direkt tillämpning av de i 8 §
stadgade grunderna icke torde kunna ske, med mindre kompletterande bestämmelser
meddelas.

Riksdagen kan icke bortse från att docenterna hädanefter komma att förlora
en särskild lönetursrätt, som de sedan länge åtnjutit, låt vara att densamma
sedan den 1 januari 1938 varit inbegripen i den allmänna lönetursrätt,
som för närvarande är stadgad vid civila befattningshavares befordran till
ordinarie tjänst. Riksdagen finner sig böra uttala sig för att — i avvaktan
på resultatet av den för närvarande pågående utredningen angående docentinstitutionen
— vid uppkommande fråga örn tillämpningen av 8 § 3 och 4
mom. civila avlöningsreglementet i samband med befattningshavares tillträde
till ordinarie lärartjänst vid högre lärarinneseminariet, allmänt läroverk eller
folkskoleseminarium särskilt avseende må fästas vid den omständigheten, att
vederbörande befattningshavare före befordringen innehaft anställning såsom
docent inom teologiska eller filosofiska fakulteten vid universiteten i Uppsala
eller Lund eller inom motsvarande läroområde vid Stockholms eller Göteborgs
högskola, dock endast i den mån vederbörande härvid visat sig hava bestritt
undervisning av den omfattning, som varit bestämd för universitetsdoccnt
med docentstipendium.

I 7 punkten meddelas vissa bestämmelser angående ferier och semester.
Bland annat föreskrives, att verkstadsingenjör vid tekniskt läroverk äger åt -

6

Riksdagens skrivelse Nr 320.

njuta ferier. Riksdagen har i sak intet att erinra mot detta förslag, men anser,
att -— vid det förhållandet att det vid de tekniska läroverken finnes endast
en verkstadsingenjör, vilken därtill är uppförd å övergångsstat — den ifrågavarande
delen av bestämmelsen bör utbrytas ur avlöningsreglementet, varvid
föreskrift i ämnet torde böra av Kungl. Maj:t meddelas i annan ordning.
Vidare lämnas i den nu omhandlade punkten föreskrift angående semestertidens
längd för Översköterska och sjuksköterska vid vissa anstalter
för blinda och dövstumma. Riksdagen vill erinra därom, att Kungl. Majit
i proposition nr 211 till årets riksdag angående anslag till avlöningar vid de allmänna
läroverken m. fl. statliga läroanstalter föreslagit inrättandet vid läroanstalterna
för blinda av en befattning såsom sjuksköterska. Då även för
denna befattningshavare särskilda semesterföreskrifter böra gälla, förutsätter
riksdagen, att Kungl. Majit, därest förslaget angående inrättande av nämnda
sjuksköterskebefattning av riksdagen godkännes, må äga att i andra stycket
av den förevarande punkten införa jämväl sjuksköterska vid läroanstalt för
blinda.

I 10 punkten föreslås ett stadgande av innehåll, att har tjänsteman, som
äger åtnjuta ferier, under de två terminerna närmast före ferietid icke bestritt
sin egen eller annan statens tjänst eller fullgjort uppdrag för statens räkning,
skall han vidkännas A-avdrag under ferietiden, i den mån densamma icke
innefattas i tiden för tjänstemannen meddelad tjänstledighet. Bestämmelsen
ansluter sig till motsvarande bland civila avlöningsreglementets allmänna
bestämmelser upptagna föreskrift (15 § 1 mom. andra stycket), men skiljer
sig i sakligt hänseende därifrån i det hänseendet, att uttrycket »de två terminerna»
ersatt uttrycket »sedan minst ett år» samt att orden »i den mån
densamma icke innefattas i tiden för tjänstemannen meddelad tjänstledighet»
tillagts. I motiveringen till förslaget i denna del uttalar departementschefen,
att han — i motsats till statskontoret och lönenämnden — anser den nyssnämnda
bestämmelsen i 15 § 1 mom. andra stycket civila avlöningsreglementet
äga tillämpning även i andra fall än då tjänstledigheten föranletts av sjukdom.
Det syntes däremot departementschefen tydligt att bestämmelsen icke
vore tillämplig, i den mån ferietiden innefattades i tiden för tjänstemannen
meddelad tjänstledighet. Även under den tid, då tjänstledighetstiden sammanfölle
med ferietid, borde nämligen de bestämmelser tillämpas, som gällde
för tjänstledighet av det slag, varom fråga vore. Departementschefen har
slutligen uttalat, att det borde ankomma på den tjänstledighetsbeviljande
myndigheten att, därest tjänstledighet, som sökts för tjänstgöringstid, skäligen
borde omfatta jämväl ferietid, föreskriva såsom villkor för ansökningens beviljande,
att densamma kompletterades med ansökan örn ledighet jämväl för
ferietiden.

Riksdagen finner sig kunna i stort sett ansluta sig till vad föredragande
departementschefen sålunda anfört. Emellertid komma vid ett bifall till
Kungl. Majits förslag de för de statsanställda lärarna tillämpade grunderna
att i visst avseende skilja sig från de jämlikt avlöningsreglementena för
kommunanställda lärare gällande. Enligt vad som framgår av propositio -

Riksdagens skrivelse Nr 320.

7

lien nr 176 till årets riksdag angående provisoriska avlöningsbestämmelser
under budgetåret 1939/40 för vissa kommunanställda lärare m. fl., komma
avlöningsbestämmelserna för sistnämnda lärargrupper att inom kort underkastas
granskning i samband med övervägandet av frågan örn anpassning
av dessa bestämmelser efter de i civila avlöningsreglementet bestämda grunderna.
Riksdagen finner sig böra under hänvisning härtill i detta sammanhang
uttala, att riksdagen förutsätter, att vid den blivande översynen av
de kommunanställda lärarnas avlöningsbestämmelser särskild uppmärksamhet
ägnas åt den nu föreliggande frågan örn tjänstledighetsavdrag under
ferietid. Enligt riksdagens mening böra örn möjligt likartade grunder åvägabringas
i detta hänseende inom undervisningsväsendets olika delar.

Vad i övriga punkter av 54 § 9 mom. samt i 54 § 10 mom. och 56 § 3 mom.
av Kungl. Majit föreslagits har icke givit riksdagen anledning till erinran,
varför riksdagen bifaller Kungl. Maj :ts förslag i dessa delar.

Enligt Kungl. Maj :ts förslag skulle avlöningsbestämmelser för rektorer vid
de statliga läroanstalterna meddelas i en 3 avdelning av civila avlöningsreglementet,
betecknad »Tjänstemän, som åtnjuta lön enligt särskild löneplan
eller eljest enligt särskilda bestämmelser». Vid det förhållandet att nämnda
avdelning av reglementet ännu icke föreligger definitivt utformad, har Kungl.
Maj :t föreslagit riksdagen att dels godkänna förslag till avlöningsbestämmelser
för rektorer, att gälla från och med den 1 juli 1939, dels ock bemyndiga
Kungl. Maj :t att förordna, på vad sätt nämnda bestämmelser skola inordnas
i civila avlöningsreglementet.

Vad sålunda av Kungl. Majit föreslagits bifalles av riksdagen med nedan
angivna jämkning.

I 2 punkten har intagits ett stadgande, att rektorsbefattning tillsättes medelst
förordnande för viss tid. Då avsikten med detta stadgandes intagande
i avlöningsbestämmelserna mindre torde hava varit att meddela viss föreskrift
av ren stadgenatur än att bringa i erinran vad som i förevarande hänseende
jämlikt de olika stadgorna redan gäller, torde det nu omhandlade
stadgandet lämpligen kunna utgå ur 2 punkten och i stället införas i 1 punkten,
vilkens inledande ord förslagsvis kunde erhålla den avfattningen, att de
ifrågavarande bestämmelserna hava avseende å innehavare av medelst förordnande
för viss tid tillsatt rektorsbefattning vid de läroanstalter, varom i
detta sammanhang är fråga.

Vad angår de av departementschefen berörda övergängsanordningarna får
riksdagen framhålla följande.

Beträffande den övergångsanordning, som skulle följa av den ifrågasatta
omläggningen av grunden för beräknandet av övningslärarnas avlöning, får
riksdagen framhålla, att den med den ståndpunkt riksdagen i denna skrivelse
intagit i huvudfrågan icke nu behöver träda i tillämpning.

Vad därefter angår den av skolöverstyrelsen ifrågasatta övergångsbestämmelsen
till bevarande i viss utsträckning av lärares rätt att i och för placering
i löneklass tillgodoräkna sig föregående tjänstgöring, bar departementschefen
funnit sig icke kunna förorda, att enbart för lärarnas vidkom -

8

Riksdagens skrivelse Nr 320.

mande en särskild övergångsbestämmelse av nämnda innebörd utfärdas.
Även riksdagen har på denna punkt samma uppfattning.

Vad av departementschefen i övrigt anförts i fråga örn erforderliga övergångsanordningar
har icke givit riksdagen anledning till erinran.

II. Ordinarie vaktmästarpersonal vid de allmänna läroverken
m. fl. statliga undervisningsanstalter.

Det i Kungl. Maj:ts förevarande proposition upptagna förslaget till lönereglering
för vaktmästarpersonal vid de statliga undervisningsanstalterna ansluter
sig i huvudsak till det principbeslut i ärendet, som på Kungl. Maj:ts
förslag fattades av 1937 års riksdag i samband med beslut örn ny lönereglering
för lärarpersonalen vid nämnda läroanstalter. Föreliggande förslag
innebär bland annat, att vaktmästare och därmed jämförliga befattningshavare
vid dessa anstalter skola fr. o. m. den 1 juli 1939 erhålla lönereglering
och inordnas under det samma dag ikraftträdande civila avlöningsreglementet.
Riksdagen bifaller vad Kungl. Maj:t i nämnda hänseende föreslagit.

I förevarande proposition nr 217 framläggas vissa allmänna principer, på
vilka en lönereglering för vaktmästarpersonalen enligt departementschefens
mening bör grundas. Frågorna örn antalet befattningar av varje särskilt
slag vid envar av de skilda läroanstalterna eller grupperna av läroanstalter
ävensom dessa befattningars placering i olika lönegrader upptagas till behandling
i de till årets riksdag avlåtna propositionerna nr 211 (allmänna läroverk
m. fl. läroanstalter under åttonde huvudtiteln) och nr 173 (navigationsskolorna
under tionde huvudtiteln). I detta sammanhang har riksdagen
allenast att ingå på en granskning av de för den föreslagna löneregleringen
grundläggande principfrågorna.

Riksdagen kan i allt väsentligt godkänna vad av departementschefen i
pxopositionen nr 217 föreslagits under de särskilda avsnitt, som beröra åligganden
och kompetens, löneställning, särskilda lönefrågor m. m., anställning
och övergångsanordningar. Riksdagen vill emellertid närmare uttala sig beträffande
några detaljer i det framlagda förslaget.

Enligt Kungl. Maj:ts förslag skulle vid de läroanstalter, där mer än en
vaktmästare är anställd, den främste vaktmästaren placeras i lönegraden
A 7, värmeledningsskötare, som ej endast är eldare och som icke fullgör
kvalificerat reparationsarbete, placeras i lönegraden A 6 samt gymnastikvaktmästare,
tillika eldare, i lönegraden A 5. Riksdagen finner sig i anslutning
härtill böra framhålla, att liksom värmeledningsskötare, tillika reparatör,
skulle kunna placeras i lönegraden A 7 i stället för i lönegraden A 6,
örn kvalificerat reparatörsarbete i större omfattning ingår i åliggandena och
vederbörandes arbetsuppgifter uteslutande avse reparations- och därmed
jämförliga arbeten samt skötsel av värmeledning, det enligt riksdagens mening
icke bör vara uteslutet att i fråga om gymnastikvaktmästares placering

Riksdagens skrivelse Nr 320.

9

utnyttja lönegraden A 6 i stället för lönegraden A 5 i vissa fall, då på grund
av lokala förhållanden mera kvalificerade arbetsuppgifter ingå i åliggandena
och en sådan anordning i övrigt kan anses motiverad.

Enligt vad departementschefen anfört har det på grund av föreliggande
svårigheter att fullt bedöma de verkliga förhållandena vid varje särskild
läroanstalt befunnits motiverat att för nästa budgetår inrätta icke-ordinarie
befattningar i något större utsträckning än eljest bort ske. Enligt vad som
framgår av propositionen nr 211 har med stöd härav föreslagits inrättandet
av ett antal extra ordinarie befattningar, d. v. s. praktiskt taget fasta befattningar,
förenade med såväl tjänste- som familjepensionsrätt men uppsägbar
med i regel tre månaders frist. Riksdagen har i anslutning härtill allenast
velat framhålla, att, därest vid en närmare undersökning av de föreliggande
förhållandena vid de särskilda anstalterna en eller annan av de befattningar,
som tills vidare förutsatts skola inrättas såsom extra ordinarie,
befinnes vara så permanent behövlig, med minst 7 å 8 timmars daglig arbetstid
fördelad på hela året bortsett från semestertid, att den utan risk
för att vederbörande befattningshavare icke skall kunna för framtiden till
fullo utnyttjas bör kunna utbytas mot ordinarie tjänst, hinder härför icke
synes böra föreligga. Härvid torde förefintliga lokala förhållanden, exempelvis
med avseende på lärjungeantalet och dess växlingar, byggnadsfrågor
m. m., få tillmätas stor betydelse.

Under åberopande av vad i det föregående anförts får riksdagen anmäla,
att riksdagen

1. beslutat, att civila avlöningsreglementet skall äga tillämpning å ordinarie
tjänstemän vid högre lärarinneseminariet, de allmänna läroverken,
folkskoleseminarierna, småskoleseminarierna, läroanstalterna för blinda,
vårdanstalten för blinda med komplicerat lyte, läroanstalterna för dövstumma,
de tekniska läroverken samt navigationsskolorna;

2. godkänt Kungl. Maj:ts förslag till kungörelse angående ändrad lydelse
av 54 § 9 och 10 mom. samt 56 § civila avlöningsreglementet den 4 januari
1939 (nr 8), dock i vad avser 54 § 9 mom. 4, 5, 7 och 8 punkterna med de
jämkningar riksdagen nu beslutat;

3. godkänt det såsom Bil. 2 vid statsrådsprotokollet över finansärenden
för den 3 mars 1939 fogade förslaget till avlöningsbestämmelser för rektorer
vid allmänna läroverk m. fl. statliga undervisningsanstalter, att lända till
efterrättelse från och med den 1 juli 1939, dock med den jämkning riksdagen
nu beslutat;

4. bemyndigat Kungl. Majit att, i huvudsaklig överensstämmelse med
vad i nyssnämnda statsrådsprotokoll angivits, förordna, på vad sätt de i föregående
punkt 3 omförmälda avlöningsbestämmelserna för rektorer skola
inordnas i civila avlöningsreglementet;

5. bemyndigat Kungl. Majit att, vad angår ordinarie tjänstemän vid förut
angivna undervisningsanstalter, utfärda erforderliga bestämmelser örn övergången
till civila avlöningsreglementet;

10

Riksdagens skrivelse Nr 320.

6. beslutat, att barntillägg skola övergångsvis utgå till de ordinarie tjänste
männen vid här ifrågavarande undervisningsanstalter enligt av departe
mentschefen förordade grunder.

Stockholm den 31 maj 1939.

Med undersåtlig vördnad.