Riksdagens skrivelse nr 295—296

Riksdagsskrivelse 1947:296

Riksdagens skrivelse nr 295—296.

9

Nr 295.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner
om utfärdande av vissa föreskrifter att av länsstyrelserna
beaktas vid fastställande av brandordningar och om ändring
av viss bestämmelse i normalbrandordningen för landskommuner.

(Första lagutskottets utlåtande nr 39.)

Till Konungen.

I anledning av fyra inom riksdagen väckta motioner får riksdagen, under
åberopande av vad som anförts i första lagutskottets av riksdagen godkända
utlåtande nr 39, varav ett tryckt exemplar härvid fogas, anhålla, att Eders
Kungl. Maj:t ville låta bringa till länsstyrelsernas kännedom vad utskottet i
berörda utlåtande anfört rörande bestämmelsen i normalbrandordningarna om
avstånd mellan stack och byggnad.

Stockholm den 10 juni 1917.

Med undersåtlig vördnad.

Nr 296.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition angående anslag för budgetåret 1947/48 till
kostnader för ritningar in. in. till eu ny statsisbrytare.

(Statsutskottets utlåtande nr 134.)

Till Konung e n.

I propositionen nr 216 har Kungl. Maj:t, under åberopande av bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över handelsärenden för den 11 april 1947, föreslagit
riksdagen att till Statens isbry tar verksamhet: Kostnader för ritningar m. m.
till en ny statsisbrytare för budgetåret 1947/48 under tionde huvudtiteln anvisa
ett reservationsanslag av 50 000 kronor.

Såsom i ärendet framhållits föreligger en markerad brist i vårt nuvarande
isbrytarbestånd genom att egentlig reserv saknas för de statliga havsisbrytarna.
Härtill kommer att isbrytaren Atlc är tämligen gammal och förhållandevis
omodern. Riksdagen finner därför påkallat, att vår isbrytarberedskap förstärkes
med ytterligare eu havsisbrytare, avsedd att ersätta Atle, som därefter skulle
utgöra reserv. Riksdagen har därför beslutat att anvisa medel för bestridandet
av kostnaderna för förarbetena till fartygsbygget och vill samtidigt fram -

10

Riksdagens skrivelse nr 296—297.

hålla angelägenheten av att^ detsamma utan längre dröjsmål fullföljes. Mot den
för ändamålet äskade medelsanvisningen liar riksdagen icke något att erinra.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen till Statens isbrytarverksamhet: Kostnader
för ritningar m. m. till eu ny statsisbrytare för budgetåret 1947/48 under
tionde huvudtiteln anvisat ett reservationsanslag av 50 000 kronor.

Stockholm den 7 juni 1947.

Med undersåtlig vördnad.

Nr 297.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition angående pensionsstyrelsens organisation in. m.
jämte i ämnet väckt motion.

(Statsutskottets utlåtande nr 135.)

Till Konungen.

Sedan Kungl. Maj:t i propositionen nr 1 under femte huvudtiteln, punkterna
45—47, föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, för
budgetåret 1947/48 beräkna vissa anslag till pensionsstyrelsen, har Kungl.
Maj:t i propositionen nr 51, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över socialärenden för den 7 februari 1947, framlagt förslag angående
pensionsstyrelsens organisation m. m.

Riksdagen har i detta sammanhang till behandling förehaft motionen 11:349,
vari hemställts, att riksdagen måtte besluta inrättandet av en befattning såsom.
förste expeditionsvakt i lönegrad A 7 å pensionsstyrelsens fond- och kameralbyrå.

En omprövning av pensionsstyrelsens organisation är utan tvivel påkallad
främst med hänsyn till de av riksdagen beslutade reformer, som beröra styrelsens
verksamhetsområde. Såsom departementschefen framhållit bör dock återhållsamhet
iakttagas, när det gäller att utforma styrelsens nya organisation
och bestämma styrelsens personalbestånd, innan erfarenhet vunnits av folkpensioneringsreformen
och den allmänna sjukförsäkringen.

Från dessa allmänna utgångspunkter har riksdagen funnit sig böra i huvudsak
godkänna Kungl. Maj:ts föreliggande förslag. Då mera genomgripande
organisationsändringar i möjligaste mån undvikits, kan dock förväntas,
att en förnyad översyn inom kort kan bliva erforderlig. Särskilt gäller detta
sjukkas sebyrån.

Riksdagen har haft anledning uppmärksamma bland annat förhållandet mellan
antalet ordinarie och extra ordinarie befattningar. I fråga om biträdespersonal
i 7:e och högre lönegrader blir en omprövning av anställningsformen
aktuell sedan den allmänna översynen av löncställningen för sådan personal
avslutats. Men icke heller beträffande de befattningar av annan natur, vilka
i avvaktan på närmare erfarenhet av deras behövlighet föreslås uppförda på
extra ordinarie stat, synes det slutliga ställningstagandet till anställningsformen
böra uppskjutas någon längre tid.