Riksdagens skrivelse Nr 290

Riksdagsskrivelse 1921:290

Riksdagens skrivelse Nr 290.

1

Nr 290.

Godkänd av första kammaren den 8 juni 1921.
Godkänd av andra kammaren den 8 juni 1921.

Riksdagens skrivelse till Konungen, i anledning av väckt motion
om åvägabringande av en lag angående skyldighet
för de svenska storbankerna att offentligt framlägga
uppgifter rörande av dem behärskade närings/Öretag.

(Bankoutskottets utlåtande nr 55.)

Till Konungen.

I en inom riksdagen vackt motion har anförts och hemställts
följande:

»Ett av huvuddragen i vårts lands ekonomiska utveckling under
senare tid är de stora bankinstitutens och deras ledares samt dem
närståendes fortgående förvärv av aktier i svenska näringsföretag
samt växande inflytande över dessa genom tillsättande jämväl av
industriföretagens ledning. Det fordom fria näringslivet, lett av
framstående och oberoende män och banbrytare på olika områden,
förvandlas mer och mer till under storbankernas ledning stående
monopolartade sammanslutningar. Näringsfrihetens livgivande impulser
försvagas, industriföretagens av bankerna tillsatta chefer bliva
ofta beroende och viljesvaga personer, känsliga för det nutida kapitalväldets
synpunkter och önskningar, och de dugliga och självständiga
personligheterna draga sig alltmera tillbaka från arbetet i
näringslivets tjänst. Inom ett endast till skenet demokratiskt samhälle
uppväxer en oerhörd enskild makt, koncentrerad hos ett
mindre antal finansmän och storfinansiella familj ekonsortier, vilka

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 14 samt. Nr 290—291. 1

2

Riksdagens skrivelse Nr 290.

genom den makt de besitta utöva ett icke alltid lyckligt inflytande
till och med på rikets styrelse. Mot denna finansmakt synes den
nutida arbetarrörelsen, som uppgiver sig kämpa för arbetareklassens
ekonomiska frigörelse, svag och maktlös, ja, många tecken och händelser
under senare tid tyda på att även arbetarrörelsen resignerat
inför det alltmera växande storbanksväldet. För att frigöra arbetareklassen
tro sig dennas nuvarande ledare, uppfostrade i den
judiska marxismens lärosatser, finna en utväg i »socialiseringen», som
emellertid icke komme att leda till annat än att den internationellt
färgade finansmakten under andra former behölle ledningen av det
ekonomiska samhällslivet, samtidigt med att möjligheterna till eu
fri tävlan ytterligare inskränktes och det allmänna välståndet ginge
tillbaka. Alltmera börjar ute i Europa insikten om nu antydda
förhållanden vakna, och den utomordentligt stora fara, som storfinansen
och socialismen i förening utgöra för de europeiska nationalstaterna
och deras folk, har givit upphov till kraftiga varningsord
från framsynta och folkligt lagda personligheter.

Med hänvisning till dessa hastigt nedskrivna, men på mångårig
eftertanke byggda synpunkter tvekar jag icke taga steget att i förevarande,
till den svenska riksdagen inlämnade motion hemställa, att
riksdagen ville hos Kungl. Maj:t begära utarbetandet och framläggandet
av en lag, enligt vilken var och en av de nuvarande svenska
storbankerna ålägges att för offentligheten framlägga fullständiga
uppgifter rörande av dem direkt eller indirekt behärskade näringsföretag
av alla slag inom riket, till vägledning för det svenska
folkets bedömande av det nutida ekonomiska samhällslivets verkliga
struktur och beskaffenhet.»

Till eu början kan riksdagen icke underlåta att framhålla, att
det måste anses mindre lämpligt att i en inom riksdagen väckt
motion, såsom här skett, uttala sig rörande''vissa grupper av medborgare.

Beträffande härefter själva saken har riksdagen funnit åtskilligt
av vad i motionen anförts värt beaktande. Det torde nämligen icke
kunna förnekas, att det kan vara av betydelse att äga tillgång till
sådana uppgifter, som i motionen avses. Riksdagen anser sig emellertid
icke böra ingå i bedömande av huru detta bör ske, men föreställer
sig riksdagen, att frågan lämpligen skulle kunna överlämnas
till den av Eders Kungl. Maj:t den 22 juni 1920 tillsatta trustlag -

3

Riksdagens skrivelse Nr 290.

stiftningskommittén, som har till uppdrag att avgiva förslag till eu
provisorisk lagstiftning rörande undersökning och kontroll över
truster och andra monopolistiska sammanslutningar inom produktion,
handel och transportväsende.

Åberopande vad sålunda anförts får riksdagen anhålla, att Eders
Kungl. Maj:t ville uppdraga åt trustlagstiftningskommittén att, där
denna så finner vara av behovet påkallat, undersöka, huruvida och
i vad mån uppgifter, belysande förhållandet'' mellan näringslivet och
de större bankerna inom landet, i vidare omfattning än hittills må
kunna offentliggöras.

Stockholm den 8 juni 1921.

Med undersåtlig vördnad.