6
Riksdagens skrivelse nr 257.
Nr 257.
Godkänd av första kammaren den 21 maj 194.6.
Godkänd av andra kammaren den 21 maj 1946.
Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i
statsverkspropositionen gjorda framställningar om anslag
för budgetåret 1946/47 till poliskåren i Boden.
(Statsutskottets utlåtande nr 130.)
Till Konungen.
I propositionen nr 1 Ilar Kungl. Majit under femte huvudtiteln (punkterna
224 och 225 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över socialärenden för den
4 januari 1946) föreslagit riksdagen att dels godkänna av föredragande statsrådet
Mossberg förordad avlöningsstat för poliskåren i Boden, att tillämpas
tills vidare från och med budgetåret 1946/47, dels för nämnda budgetår såsom
förslagsanslag under rubriken Poliskåren i Boden anvisa, till Avlöningar 172 600
kronor och till Omkostnader 29 500 kronor, dels ock medgiva, att befattningshavare
vid poliskåren i Boden må befrias från ersättningsskyldighet enligt bestämmelserna
i civila avlöningsreglementet för tjänstedräkt (uniform), vilken
befattningshavaren utbekommit eller som för befattningshavarens räkning beställts
före den 1 juli 1943.
Med hänsyn till föreliggande omständigheter anser riksdagen i likhet med
föredragande statsrådet billigheten tala för att befattningshavarna vid poliskåren
i Boden befrias från erläggande av ersättning för tjänstedräkt (uniform),
vilken utlämnats eller för befattningshavarens räkning beställts före den 1 juli
1943.
Kungl. Maj:ts förslag i övrigt bär ej heller givit riksdagen anledning till erinran.
Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen
dels godkänt följande avlöningsstat för poliskåren i Boden, att tillämpas tills
vidare från och med budgetåret 1946/47:
Avlöningsstat.
L. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ........ kronor 165 500
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal ................ „ 20 600
3. Rörligt tillägg, förslagsvis ............................ „ 22 500
Summa kronor 208 600
Särskilda uppbördsmedel:
Ersättning från Bodens stad ...................
kronor 36 000
Summa förslagsanslag kronor 172 600,
Riksdagens skrivelse nr 257—258.
7
dels för budgetåret 1946/47 under femte huvudtiteln anvisat till Poliskåren
i Boden: Avlöningar ett förslagsanslag av 172 600 kronor och till Poliskåren i
Boden: Omkostnader ett förslagsanslag av 29 500 kronor,
dels ock medgivit, att befattningshavare vid poliskåren i Boden må befrias
från ersättningsskyldighet enligt bestämmelserna i civila avlönings reglementet
för tjänstedräkt (uniform), vilken befattningshavaren utbekommit eller som
för befattningshavarens räkning beställts före den 1 juli 1943.
Stockholm den 21 maj 1946.
Med undersåtlig vördnad.
Nr 258.
Godkänd av första kammaren den 21 maj 1946.
Godkänd av andra kammaren den 21 maj 1946.
Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition angående arméns ingenjörpersonal.
(Statsutskottets utlåtande nr 120.)
Till Konungen.
I propositionen nr 80 har Kungl. Majit, under åberopande av bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den 25 januari 1946, föreslagit
riksdagen godkänna vissa av departementschefen förordade grunder för arméns
ingenjörorganisation.
Det har synts riksdagen kunna ifrågasättas, om icke med vidtagandet av de
föreslagna åtgärderna lämpligen borde anstå i väntan på att frågan örn ingenjörorganisationen
inom försvaret kunde allsidigt bedömas i samband med den
pågående försvarsutredningen. Då emellertid enligt vad i ärendet upplysts de
rådande ovissa framtidsutsikterna och lösa anställningsförhållandena för arméns
ingenjörpersonal i icke ringa grad försvårat rekryteringen, vill riksdagen,
då det här närmast är fråga örn en provisorisk organisation, icke ställa sig avvisande
mot förslaget. Härtill kommer att enligt vad riksdagen kunnat finna
de föreslagna åtgärderna knappast torde vara ägnade att föregripa cn allsidig
prövning av hithörande spörsmål.
I fråga örn detaljerna i det föreliggande förslaget får riksdagen anföra följande:
Enligt
förslaget skulle arméns och armeförvaltningens ingenjörpersonal uppdelas
på två kategorier, nämligen arméingenjörer — med civilmilitär ställning
— samt civila ingenjörer. Arméingenjörerna skulle i huvudsak tjänstgöra vid
arméns staber och truppförband, medan de civila ingenjörerna huvudsakligast
skulle tjänstgöra inom arméförvaltningen samt vid de under dennas ledning
stående tygverkstäderna. Mot denna uppdelning har riksdagen icke något att
erinra.