Riksdagens skrivelse Nr 251

Riksdagsskrivelse 1932:251

Riksdagens skrivelse Nr 251.

3

Nr 251.

Godkänd av första kammaren den 28 maj 1932.
Godkänd av andra kammaren den 27 maj 1932.

Riksdagens skrivelse till fullmäktige i riksgäldskontoret i anledning
av väckt motion örn införande av omröstning sapparat
för voteringar i riksdagens kamrar.

(Konstitutionsutskottets utlåtande nr 29.)

Till Herrar Fullmäktige i Riksgäldskontoret.

I en inom riksdagen väckt motion, II: 429, har hemställts, att riksdagen
måtte besluta att införa omröstningsapparat för voteringar samt att konstitutionsutskottet
måtte föranstalta om nödig utredning och formulera erforderliga
författningsändringar härför.

Till stöd för denna hemställan har i motionen anförts:

»Till fördel för riksdagsarbetet vore det — efter allt att döma örn rösträkning
med namnupprop bleve ersatt med omröstning medelst apparat. Jin
onödig tidsutdräkt, som gör sig mest kännbar, då mot slutet av riksdagen
ärendena anhopas och plena bliva långvariga, skulle därigenom^ förekommas.
Uppresningsförfarandet, som oftast tillämpas vid votering, gar visserligen
fort, såsom kommittén för utredning angående riksdagens arbetsformer framhåller
(s. 138), varför denna funnit, att något större behov av elektrisk voteringsmaskin
knappast kan anses föreligga, och ej heller funnit tillräckliga
skäl till att framställa något förslag i denna detalj. Uppenbart är
emellertid, att rösträkningen vid varje beslut så att säga ^ligger till hands såsom
det enda fullt klara sättet för ett avgörande, och fråga är, örn icke dess
användande i ej ringa mån motverkas av den nuvarande rösträkningens omständlighet.
Och med den försiktighet, varmed uppresningsförfarandet handhaves
av presidiet, och med den möjlighet, varje kammarledamot har att därefter
begära rösträkning, torde man likväl principiellt — med hänsyn till
vikten av riksdagens beslut —- ha skäl att önska ett underlättande av röst räkningsförfarandet.

.

I finska riksdagen användes, som bekant, elektrisk omröstningsapparat.
Bestämmelserna angående omröstningen där igenfinnas i Arbetsordningen för
riksdagen § 45: »Omröstning verkställes medelst omröstningsapparat eller,
därest talmannen i något fall så bestämmer, genom uppstigning» etc. — Vo -

4

Biksdagens skrivelse Nr 251.

teringsmaskinen är utförd av telefonaktiebolaget L. M. Ericsson och. avsedd
för sluten omröstning och för 199 riksdagsmän. Den varje riksdagsman tillhöriga
anordningen består av två tryckknappar, en märkt med »ja» och en
med »nej», monterade i fördjupningar i pulpeten och med en signallampa mellan
dem, vilken tändes till tecken pa att rösten »gått fram». Genom tryckning
pa bada knapparna nedlägges rösten. Talmannen har en manöverapparat, som
dirigerar omröstningen. Pa väggen vid talmannens plats är anbragt en ljustablå,
på vilken röstresultatet framträder i lysande skrift, därvid icke allenast
ja- och nej-röster, utan även blanka röster och icke röstande platser
angivas.

Denna voteringsmaskin —- örn vilken utförlig beskrivning föreligger i tryck
kan förses med anordningar för öppen omröstning, protokollföring av resultat,
den förseglade sedelns utväljande m. m.

Den finske statsministern Tanner har i en intervju betecknat den av finska
riksdagen använda maskinella voteringsanordningen såsom helt enkelt storartad.

I fäll en motsvarande anordning godtages för den svenska riksdagen, erfordras
författningsändringar, som möjliggöra dess användning; och det torde
fa överlatas at utskottets sakkunskap att utforma dessa. Bestämmelser angående
ifrågavarande omröstningssätt torde liksom i den finska riksdagens
arbetsordning böra åtföljas av supplementära dylika, avseende t. ex. det undantagsfall,
att apparaten icke kan användas, då rösträkning med namnupprop
torde träda i stället. — Det är givetvis bäst, att utskottet också föranstaltar
örn ärendets utredning i övrigt.»

Omröstning inom riksdagen skall enligt stadgande i 60 § riksdagsordningen
ske öppet. De närmare reglerna för den öppna omröstningen hava införts i
§ 11 i Reglementariska föreskrifter för riksdagen. Det i denna § 11 stadgade
uppresningsförfarandet torde vara ändamålsenligt för att snabbt kunna utröna,
för vilket av framställda förslag röstövervikt föreligger. Ofta torde
emellertid inträffa att skillnaden i röstetal för olika förslag torde vara så
ringa, att tvekan måste råda örn omröstningens resultat. I dessa fall bör röstiåkning
efter upprop ske. På sätt motionärerna framhålla skulle detta rösträkningsförfarande
avsevärt underlättas och stor tidsbesparing ernås genom
begagnande av voteringsapparat. De fördelar, som skulle uppnås genom
införande av voteringsapparat, finner riksdagen därför så stora, att en utredning
örn möjligheterna härför bör företagas. Riksdagen anser dock uppresningsförfarandet
förenat med sådana fördelar, att detta bör bibehållas och
voteringsapparat således endast begagnas, då rösträkning skall äga rum.

På grund av vad sålunda anförts uppdrager riksdagen åt fullmäktige i riksgäldskontoret
att verkställa utredning rörande möjligheterna och kostnaderna
för ett införande av voteringsapparat i riksdagens kamrar.

Stockholm den 28 maj 1932.