Riksdagens skrivelse Nr 227

Riksdagsskrivelse 1925:227

Riksdagens skrivelse Nr 227.

1

tfr 227.

Godkänd av första kammaren den 25 maj 1925.
Godkänd av andra kammaren den 25 maj 1925.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl.
Maj:ts proposition angående befrämjande av lufttrafik.

(Statsutskottets utlåtande nr 105.)

Till Konungen.

I den till riksdagen den 2 januari 1925 avlåtna propositionen (nr 1) angående
statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1925—1926 har
Eders Kungl. Maj:t under sjätte huvudtiteln, punkt 54, föreslagit riksdagen att
i avbidan på den proposition, som kunde komma att avlåtas i ämnet, för befrämjande
av lufttrafik för budgetåret 1925—1926 under sjätte huvudtiteln
beräkna ett extra reservationsanslag av 700,000 kronor samt under utgifter
för kapitalökning ett reservationsanslag av 1,500,000 kronor.

Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en till riksdagen avlåten, den 6 mars
1925 dagtecknad proposition, nr 93, under åberopande av vid propositionen
fogat utdrag av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden nämnda
dag, föreslagit riksdagen att

l:o) under sjätte huvudtiteln för budgetåret 1925—1926 anvisa dels för
understöd av regelbunden luftfart ett extra reservationsanslag å 500,000
kronor, dels till förbättring av flygplatsen å Bulltoftafältet i Malmö ett extra
reservationsanslag å 128,000 kronor, dels ock för biträde vid handläggning
av ärenden rörande luftfart ett extra anslag å 2,300 kronor;

2:o) under nionde huvudtiteln för komplettering av den officiella väderlekstjänsten
för budgetåret 1925—1926 anvisa ett extra reservationsanslag å
4,000 kronor;

3:o) bemyndiga Eders Kungl. Maj:t att enligt de i statsrådsprotokollet angivna
grunder och i huvudsaklig överensstämmelse med det i statsrådsprotokollet
intagna förslaget till avtal mellan svenska staten och aktiebolag, som
erhåller understöd för idkande av regelbunden luftfart, träffa avtal om uppehållande
av sådan luftfart;

4:o) dels besluta, att en särskild fond, benämnd luftfartslånefonden, skall
inrättas, från vilken fond, som skall förvaltas av statskontoret, lån må under i

Bihang till riksdagens protokoll 1925. 14 saml. Nr 227—236.

1072 25

2

Riksdagens skrivelse Nr 227.

statsrådsprotokollet angivna villkor av Eders Kungl. Maj:t beviljas för inköp
av flygplan och flygmotorer, dels ock såsom kapitalökning för omförmälda fond
för budgetåret 1925—1926 under utgifter för kapitalökning, rubriken »Statens
utlåningsfonder» anvisa ett reservationsanslag av 800,000 kronor att utgå av
lånemedel.

Frågan om den civila luftfartens främjande har tidigare vid flera tillfällen
varit föremål för riksdagens uppmärksamhet. Redan i en av 1918 års riksdag
avlåten skrivelse med begäran om utredning om förutsättningarna för en
reguljär lufttrafik framhölls av riksdagen såsom höjt över allt tvivel, att den
väldiga utveckling, som under världskriget kommit flygtekniken till del, även
skulle visa sig bliva av den största betydelse för det fredliga arbetet och
framåtskridandet efter kriget. Ett vid 1921 års riksdag i ämnet framlagt förslag
vann dock icke riksdagens bifall, i det att de nya trafikproblemen för
det dåvarande icke syntes för Sveriges del ännu vara i tillräckligt utrett läge.

Av ingen torde likvisst längre kunna förnekas, att de sålunda till detta
nya samfärdsmedel tidigare knutna förhoppningarna äro på god väg att förverkligas.
Stora uppoffringar göras också av flertalet europeiska stater för
att befrämja flygfarten.

Påtagliga bevis om luftfartens förmåga till utveckling utgöra de många
trafikleder, som, trots ännu bestående mellanfolkliga motsättningar efter världskriget
med därav följande ömsesidiga lufttrafikförbud och andra förhindrande
inskränkningar i den fria trafikeringsrätten, redan existera inom olika
länder och mellan ett stort antal skilda orter. Ensamt från Berlin beräknas
under år 1925 flyglinjer komma att utlöpa till Leipzig, Niirnberg, Muneken,
Prag, Wien, Hannover, Amsterdam och (via Amsterdam) till London samt till
Königsberg, Danzig och Moskwa. Paris och London torde sommaren 1925
bliva förbundna genom ett tiotal turer i vardera riktningen per dag. Inom
Amerikas förenta stater trafikeras sedan en tid tillbaka en transkontinental
luftpostlinje från New Tork till San Erancisko; tack vare att viss del av
sträckan genomlöpes nattetid, har befordringstiden kunnat nedbringas till 34
timmar mot 4—5 dygn med hittillsvarande förbindelser.

Det synes riksdagen under nu angivna förhållanden uppenbart att Sverige
icke längre kan dröja med att göra en insats på detta område, om än självklart
statens medverkan härvid måste bliva av begränsad art. Beaktas må,
att Sverige såväl genom sitt geografiska läge som kommersiella och industriella
utveckling äger stora naturliga förutsättningar för att verksamt kunna
bidraga till luftfartens främjande.

Det förslag till den civila flygtrafikens understödjande, som i förevarande
proposition framlagts, är grundat på en av ett flertal tillkallade sakkunniga
verkställd utredning. I första hand avses att säkerställa dagsförbindelse
Malmö—London och Malmö—Paris genom att å linjen Malmö—Amsterdam
insätta luftfarkoster av stor flygkraft och med förmåga att oavsett rådande
skiftande väderleksförhållanden hålla utsatta trafiktider. Genom linjerna till
Hälsingfors och Oslo komme jämväl Finland och Norge att via Sverige inordnas
i det stora internationella trafiknätet. En icke minst ur internatio -

Riksdagens skrivelse Nr 227. 3

nella synpunkter önskvärd samverkan mellan samtliga nordiska länder förutsättes
alltså, och har, vad linjerna till Hälsingfors och Oslo beträffar, gjorts
till villkor för att statsanslag till dem skall utgå.

Riksdagen har funnit de sålunda framlagda riktlinjerna för flygtrafikens
ordnande i stort sett vara av beskaffenhet att böra av riksdagen godtagas.
Det har visserligen synts riksdagen önskligt, att då nu en svensk lufttrafik
med statsunderstöd igangsättes, detta kunnat ske under en närmare samverkan
med de ledande svenska industriföretag, som hava förutsättningar för
att tillverka flygmateriel, desto mer som deras beredvillighet och intresse i
detta avseende kunnat konstateras. Att avvakta den tidpunkt, då en organisation
för en dylik tillverkning kommit igång och i avseende å konstruerade
%gPlan natt tillräcklig teknisk fulländning, skulle dock med all sannolikhet
innebära ett uppskjutande till oviss tidpunkt av ett svenskt deltagande i
den internationella flygtrafiken, varav bland annat kunde befaras följa, att
Sverige bleve satt i efterhand vid den planläggning och utveckling av de
framtida luftvägarna, som sedan flera år tillbaka är i full gång. Ihågkommas
må ock, att den inhemska flygindustrin i avseende å sina avsättningsmöjligheter
i första hand lärer bliva hänvisad till vårt flygvapen, vars förbrukning
av teknisk materiel redan för närvarande är mångfaldigt större än vad
som torde bliva fallet å de svenska trafiklederna, där hela nyanskaffningen
av maskiner torde inskränka sig till cirka 2 plan per år.

Såsom ett viktigt önskemål framstår likvisst, att svensk flygmateriel i
möjligaste mån kan komma till användning jämväl i den civila flygtrafiken.
Samarbete bör sålunda eftersträvas mellan vederbörande trafikbolag och
svenska industriföretag, som på detta sätt böra beredas tillfälle att samla
erfarenheter för en på bredare bas lagd konkurrenskraftig produktion, vartill,
enligt vad av sakkunniga vitsordats, stora tekniska förutsättningar för
vårt lands del synas föreligga. Trafikbolagets ådagalagda förmåga att åstadkomma
dylikt samarbete lärer böra tillmätas stor betydelse, då fråga framdeles
uppkommer om förlängning av det ingångna trafikavtalet.

De subventionsbelopp, som kunna beräknas för de olika, av departementschefen
tillstyrkta linjerna, framgå av följande sammanställning, som
är uppgjord med ledning av i propositionen framlagda kalkyler.

	Med enbart svensk trafik å leden Malmö-Amsterdam samt svensk-finsk och svensk-norsk trafik å lederna Stockholm— Hälsingfors resp. Oslo-Köpenhamn	Med Danmark, Finland resp. Norge delad trafik
För leden Malmö—Amsterdam......	omkring 378 000 kr.	227 000 kr.
” » Stockholm—Hälsingfors ..............	» “ 62 000 »	62 000 »
» » Oslo—Köpenhamn ..............................	» 61000 »	61 000 »
Summa	501 000 kr.	350 000 kr.

4

Riksdagens skrivelse Nr 227.

Vid bedömandet av storleken av den ifrågasatta subventionen för leden
Malmö—Amsterdam bör uppmärksammas, att medan aktiebolaget aerotransport
enligt nu gällande kontrakt äger uppbära gottgörelse med 700 kronor
för utförd resa Malmö—Hamburg och åter, motsvarande ersättning för
utförd postbefordran å linjen Malmö—Amsterdam och åter beräknas komma
att utgå med allenast 200 kronor.

I likhet med departementschefen finner riksdagen önskligt, att ett samarbete
med Danmark kan åstadkommas. På de skäl, som av departementschefen
anförts, har dock riksdagen ansett, att — för fall att dylikt samarbete
icke visar sig med svenska trafikintressen förenligt — medel böra stå till
förfogande för trafikerande av leden Malmö—Amsterdam av Sverige ensamt,
så att trafik 6 dagar i veckan kan åstadkommas. Riksdagen finner sig alltså
böra bestämma anslaget för subvention (understöd för regelbunden lufttrafik)
till det av Eders Kungl. Maj:t föreslagna beloppet, 500,000 kronor.

I avseende å detaljerna av förslaget har i § 7 av det ifrågavarande avtalet
förutsatts, att i bolagets tjänst anställda personer såvitt möjligt skola
vara svenska medborgare. Om än under bolagets första verksamhetstid och
i avvaktan på att erforderliga förare och mekaniker av svensk nationalitet
hinna utbildas kan bliva nödvändigt göra eftergifter i avseende å kraven
på trafikens bedrivande med svensk personal, vill riksdagen dock framhålla
vikten av att dessa krav sedermera strängt upprätthållas.

Den blivande subventionen skulle enligt departementschefens förslag tillmätas
på sådant sätt, att densamma jämte beräknade inkomster för passagerare-
och godsbefordran kan antagas täcka de beräknade utgifterna, varibland
inräknats avskrivning enligt samma grunder, som tänkts skola gälla
beträffande amortering av statslånet, samt ränta efter fem procent å den
använda flygmaterielens värde och å nödvändigt rörelsekapital. Den skulle
redan vid avtalets ingående för hela kontraktstiden — 1925—1928 med
eventuellt förlängning t. o. m. 1930 — bestämmas. Därest densamma »till
följd av sänkning av priset å materialier eller förnödenheter, som erfordras
för bolagets lufttrafik» befinnes uppenbarligen för hög, skulle Eders Kungl.
Maj:t dock äga föreskriva, att subventionen för det andra eller därpå följande
år skall nedsättas, dock högst med 25 % av det belopp, som fastställts i
det ursprungliga avtalet.

Om å ena sidan dessa grunder för understödets beräkning måste anses
för det blivande trafikbolaget tämligen gynnsamma, har å andra sidan genom
ett flertal bestämmelser åt staten tryggats ett övervägande inflytande i bolagets
förvaltning. Eders Kungl. Maj:t äger sålunda uppsäga avtalet till upphörande
efter två månader, därest bolaget icke på ett tillfredsställande sätt uppehåller _
trafiken. Bolagets vinst skulle begränsas till 5 högst 6 1/2 procent, varvid
övrigt överskott skulle överlämnas till staten. Tidtabeller och taxor äga
vederbörande myndigheter fastställa. Finner Eders Kungl. Maj:t på grund av
framställning från någon av de båda av Eders Kungl. Maj:t utsedda styrelseledamöterna
eller eljest viss åtgärd av bolaget erforderlig, är bolaget pliktigt
vidtaga sådan åtgärd.

5

Riksdagens skrivelse Nr 227.

Såsom av propositionen inhämtas, har ifrågavarande förslag till avtal
närmast tillkommit med utgångspunkt från ett av aktiebolaget aerotransport
gjort erbjudande. I anslutning till vad departementschefen anfört vill dock
riksdagen uttala, att det synes riksdagen böra åt Eders Kungl. Maj:t lämnas
öppet att, därest annat godtagligt anbud å trafikens bedrivande skulle framkomma,
fatta beslut om godkännande av detta samt att i övrigt i ärendet
besluta efter sig företeende omständigheter med rätt att vidtaga de ändringar
i ovan angivna anslagsgrunder, som härvid kunna befinnas erforderliga.

Lånefonden har i propositionen beräknats till 800,000 kronor. Riksdagen
har emellertid ansett, att till en början och intill dess någon erfarenhet
vunnits angående den utsträckning, i vilken densamma kommer att anlitas,
beloppet bör kunna begränsas till 500,000 kronor.

Riksdagen, som i övriga delar icke funnit anledning till erinran mot Eders
Kungl. Maj:ts förslag, får anmäla, att riksdagen, med bifall till förevarande
proposition,

l:o) under sjätte huvudtiteln för budgetåret 1925—1926 anvisat dels för
understöd av regelbunden luftfart ett extra reservationsanslag å 500,000
kronor, dels till förbättring av flygplatsen å Bulltoftafältet i Malmö ett extra
reservationsanslag å 128,000 kronor, dels ock för biträde vid handläggning av
ärenden rörande luftfart ett extra anslag å 2,300 kronor;

2:o) bemyndigat Eders Kungl. Maj:t att enligt de i statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden den 6 mars 1925 angivna grunder och i huvudsaklig
överensstämmelse med det i statsrådsprotokollet intagna förslaget till
avtal mellan svenska staten och aktiebolag, som erhåller understöd för idkande
av regelbunden luftfart, träffa avtal om uppehållande .av sådan luftfart;

3:o) dels beslutat, att en särskild fond, benämnd luftfartslånefonden, skall
inrättas, från vilken fond, som skall förvaltas av statskontoret, lån må under
i statsrådsprotokollet angivna villkor av Eders Kungl. Maj:t beviljas för inköp
av flygplan och flygmotorer, dels ock såsom kapitalökning för omförmälda
fond för budgetåret 1925—1926 under utgifter för kapitalökning, rubriken
»Statens utlåningsfonder», anvisat ett reservationsanslag av 500,000
kronor att utgå av lånemedel.

Stockholm den 25 maj 1925.

Med undersåtlig vördnad.