Riksdagens skrivelse Nr 223

Riksdagsskrivelse 1925:223

Riksdagens skrivelse Nr 223.

1

Nr 223.

Godkänd av första kammaren den 25 maj 1925.
Godkänd av andra kammaren den 25 maj 1925.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition angående understödjande av folkskolebarns
ferie- och studieresor jämte en i ämnet väckt motion.

(Statsutskottets utlåtande nr 94.)

Till KONUNGEN.

I den till riksdagen den 2 januari 1925 avlåtna propositionen angående statsverkets
tillstånd och behov har Eders Kungl. Maj:t under åttonde huvudtiteln
(punkten 177) föreslagit riksdagen att i avbidan på den proposition i ämnet, som
kunde varda riksdagen förelagd, i riksstaten beräkna det ordinarie förslagsanslaget
till understödjande av folkskolebarns ferieresor med oförändrat belopp,
115,000 kronor.

Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en till riksdagen avlåten, den 20 mars
1925 dagtecknad proposition, nr 208, under åberopande av bilagt utdrag av
statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden samma dag, föreslagit riksdagen
att — med uteslutande av det ordinarie förslagsanslaget å 115,000 kronor till
understödjande av folkskolebarns ferieresor — i riksstaten upptaga ett ordinarie
förslagsanslag till understödjande av folkskolebarns ferie- och studieresor
av 90,000 kronor, att utgå enligt de bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t,
i huvudsaklig överensstämmelse med av departementschefen i statsrådsprotokollet
förordade grunder, kan finna gott meddela.

I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft en inom riksdagen
väckt motion (II: 379), däruti hemställts, att riksdagen måtte besluta att understöd
till folkskolebarnens ferieresor må utgå till stad eller stadsliknande
samhälle oavsett invånareantalets storlek.

Bihang till riksdagens protokoll 1925. lJj samt. Nr 223.

1

2

Riksdagens skrivelse Nr 223.

För närvarande är i riksstaten uppfört ett ordinarie förslagsanslag till understödjande
av folkskolebarns ferieresor å 115,000 kronor. Gällande bestämmelser
rörande anslaget äro meddelade genom Eders Kungl. Maj:ts brev den
15 juni 1922, där Eders Kungl. Maj:t föreskrivit följande att lända till efterrättelse
från och med den 1 januari 1923:

att järnvägsstyrelsen skall tills vidare — därest av riksdagen beviljat anslag
till understödande av folkskolebarns ferieresor står till förfogande —
äga att på rekvisition av vederbörande skolmyndighet mot avgift, utgående
för varje person med 25 procent av den för person över 12 år gällande befordringsavgiften
enligt allmänna taxan, tillhandahålla biljetter till färd å
statens järnvägar i tredje klassens vagn åt dels medellösa eller svagt bemedlade
barn vid småskola, egentlig folkskola, seminariums övningsskola, folkskolas
högre avdelning, fortsättningsskola eller högre folkskola i stad eller
stadsliknande samhälle med ett invånarantal av minst 3,000, då barnen utsändas
till landet under ferierna för att vistas där under minst fjorton dagar,
dels ock, där särskilda omständigheter därtill föranleda, efter särskild
prövning av vederbörande skolråd eller skolstyrelse, barn av ovan angivna
slag, som efter slutad skolgång utsändas till landet för att vistas där under
minst fjorton dagar, under villkor att resorna fullbordas inom tre månader
efter näst föregående lästermins slut, allt vid resor till och från den ort, där
barnen skola uppehålla sig under ifrågavarande lantvistelse;

att vid resgrupp av tio personer enahanda nedsättning må tillgodonjutas
av en lärare (respektive lärarinna), dock att nedsättningen må åtnjutas av
två lärare (respektive lärarinnor), därest gruppen består av barn från olika
skolor, samt av en lärare och en lärarinna, därest gruppen består av både
gossar och flickor;

att, i händelse resgrupp utgöres av flera än tio personer, det skall ankomma
på järnvägsstyrelsen att bestämma det antal lärare (respektive lärarinnor),
som mot erläggande av den nedsatta biljettavgiften må åtfölja resgrupp; att

biljetter till nedsatt pris icke må gälla för resa med snälltåg, utan att
härför stadgad tilläggsavgift erlägges;

att järnvägsstyrelsen skall i samråd med skolöverstyrelsen utfärda de kontrollföreskrifter,
som kunna anses erforderliga; samt

att av det ordinarie anslag till understödjande av dylika resor, som för
varje år kan komma att av riksdagen beviljas, må tillgodoräknas statens järnvägar
det belopp, som motsvarar skillnaden mellan de avgifter, som enligt
allmänna taxan skolat utgå för de resor av ovan angivna slag, för vilkas
understödjande dylikt anslag beviljats, och de för resorna i fråga verkligen erlagda
avgifterna.

Till grund för ovan angivna bestämmelser ligger ett av 1922 års riksdag
i ämnet fattat beslut (riksdagsskrivelse nr 8 A, punkten 182).

Intill början av år 1923 utgick anslag av statsmedel jämväl för understödjande
av folkskolebarns studieresor. 1922 års riksdag indrog emellertid

Riksdagens skrivelse Nr 223.

3

i enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag och av statsfinansiella skäl understödet
till sistnämnda slag av resor. I fråga om biljettpriset vid dessa resor
gällde samma nedsättning som för ferieresorna.

Enligt kungl. brev den 2 februari 1906 och kungl. kungörelsen den 5 maj
1922 (nr 189) gäller en prisnedsättning av 25 procent för all skolungdom vid
gemensamma resor under lärares eller lärarinnas ledning till ett antal av minst
tio personer, vilken nedsättning jämväl åtnjutes av ett flertal andra kategorier
av trafikanter, såsom vissa sjuksköterskor, diakonissor m. fl. För denna prisnedsättning
erhålla statens järnvägar ingen gottgörelse av statsverket.

1 samband med beviljandet av anslag till folkskolebarns ferieresor anhöll
1924 års riksdag, det E.ders Kungl. Maj:t måtte utfärda bestämmelser beträffande
folkskolebarns ferie- och studieresor i syfte att barnens biljettavgifter
bringades ned till belopp, som stode i överensstämmelse med statsbanornas
självkostnader.

På sätt av statsrådsprotokollet framgår, håller departementschefen före, att
någon ytterligare nedsättning av barnens egna avgifter för ferieresorna icke
borde ifrågakomma.

Ridare anser departementschefen tiden vara inne, att medel till understödjande
av folkskolebarnens studieresor ånyo upptagas i riksstaten. Prisnedsättningen
borde bestämmas till samma belopp som för ferieresorna. Det
erforderliga anslagsbeloppet har uppskattats till 35,000 kronor.

Vad angår frågan om den av statsmedel utgående ersättningen till statens
järnvägar för folkskolebarnens ferieresor ifrågasätter departementschefen, att
en viss jämkning sker i sättet för beräknandet av den av statsmedel utgående
ersättningen till statens järnvägar för avgiftsTeduktionen vid folkskolebarns
ferieresor. Denna ersättning skulle bestämmas till skillnaden mellan de avgifter,
som för person under 12 år skolat enligt allmänna taxan utgå för
resor av ifrågavarande slag, och de för resorna verkligen erlagda avgifterna
eller, med nu gällande personavgifter, till 12.5 öre per zon för skolbarn såväl
under som över 12 år mot av skolöverstyrelsen ifrågasatta 6.25 öre. Enligt
inom järnvägsstyrelsen företagna beräkningar uppskattas statens järnvägars
inkomstminskning vid en ersättning av statsmedel efter 12.5 öre per zon på
grundval av 1923 ars trafiksiffror till 42,000 kronor. Det erforderliga statsanslaget
beräknas till 55,000 kronor. Då statsbidraget till studieresorna angivits
till 35,000 kronor, skulle sålunda det erforderliga totala statsbidraget
uppgå till 90,000 kronor.

Beträffande villkoren för understöds utgående torde i fråga om ferieresorna
anser departementschefen samma bestämmelser böra gälla, som innehållas i
1922 ars riksdags beslut i ämnet. \ad studieresorna angår borde enligt departementschefens
mening understöd utgå oavsett barnens ekonomiska ställning
och utan någon inskränkning till allenast barn från städer eller stadsliknande
samhällen. I övrigt borde såväl i fråga om dessa resor som beträffande
ferieresorna göras tillämpliga de genom förenämnda kungl. brev den 15 juni
1922 meddelade föreskrifter.

4

Riksdagens skrivelse Nr 223.

I varje fall anser departementschefen erforderliga närmare föreskrifter an.
gående anslagets användning böra meddelas av Eders Kungl. Maj:t efter skolöverstyrelsens
och järnvägsstyrelsens hörande.

Riksdagen har ansett sig kunna i stort sett ansluta sig till de av departementschefen
angivna grunderna och har följaktligen bifallit Eders Kungl.
Maj:ts förslag i ämnet. Vad angår det i ovanberörda motion framförda yrkandet,
har riksdagen velat uttala sig till förmån för vad i motionen föreslås,
och anser, att —- med en viss jämkning beträffande uttrycket — i avseende å
folkskolornas ferieresor understöd må utgå till barn från städer, köpingar eller
municipalsamhällen oavsett invånareantalet.

Vidare vill riksdagen framhålla, att inom riksdagens vederbörande utskott
uttalats önskvärdheten om ett närmare övervägande, huruvida icke statsbanornas
självkostnader kunna ersättas med mindre belopp än nuvarande grunder
innebära.

Riksdagen har alltså i anledning av Eders Kungl. Maj:ts förslag och ovanberörda
motion — med uteslutande av det ordinarie förslagsanslaget å 115,000
kronor till understödjande av folkskolebarns ferieresor — i riksstaten upptagit
ett ordinarie förslagsanslag till understödjande av folkskolebarns ferie- och
studieresor av 90,000 kronor, att utgå enligt de bestämmelser, Eders Kungl.
Maj :t, i huvudsaklig överensstämmelse med av departementschefen i statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden den 20 mars 1925 förordade grunder med
av riksdagen härovan förordad jämkning, kan finna gott meddela.

Stockholm den 25 maj 1925.

Med undersåtlig vördnad.

Stockholm 1925. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.

251859