Riksdagens skrivelse Nr 21

Riksdagsskrivelse 1921:21

14

Riksdagens skrivelse Nr 21.

Nr 21.

Godkänd av första kammaren den 27 januari 1921.
Godkänd av andra kammaren den 27 januari 1921.

Riksdagens skrivelse till Konungen angående av riksdagen beslutade
ändringar i rikets grundlagar.

(Konstitutionsutskottets memorial nr 4 p. 7.)

Till Konungen.

Sedan 1919 års lagtima riksdag i anledning av Eders Kungl.
Maj:ts propositioner nr 354 och 358 till nämnda riksdag antagit såsom
vilande förslag till ändrad lydelse av §§ 6, 7, 9, 16, 19, 21 och 24 riksdagsordningen
och till övergångsstadgande däri, har riksdagen vid numera
företagen slutlig prövning för sin del godkänt och antagit berörda
förslag.

Enligt de av riksdagen sålunda fattade beslut skulle förenämnda
grundlagsparagrafer och övergångsstadgande i nedanskrivna delar erhålla
följande lydelse:

§ 6.

1. Första kammarens ledamöter skola till ett antal av etthundrafemtio
väljas av landstingens ledamöter och särskilt utsedda elektorer för
de städer, som ej deltaga i''landsting. Valet gäller för en tid av åtta år,
räknade från januari månads början året näst efter det, under vilket
valet skett.

2. För val till första kammaren är riket indelat i valkretsar. Stockholms
stad och Göteborgs stad utgöra var för sig en valkrets. Annan
stad, som ej deltager i landsting, tillhör samma valkrets som det landstingsområde,
vari staden förut ingått. Flera landstingsområden kunna sammanföras
i en valkrets; men ej må landstingsområde delas å skilda valkretsar.
Indelningen i valkretsar innehalles i vallagen.

Riksdagens skrivelse Nr 21.

15

3. För varje valkrets våljes efter folkmängden inom dess område en
riksdagsman för varje fullt tal, motsvarande en etthundrafemtiondel av
rikets folkmängd.

4. Därest det antal riksdagsmän, som med tillämpning av stadgandet
i 3 mom. bör utses, icke uppgår till etthundrafemtio, skola,
för ernående av detta antal, de valkretsar, vilkas folkmängd mest
överskjuter de tal, som enligt samma mom. äro bestämmande för riksdagsmännens
antal inom valkretsarna, vara berättigade att vardera välja
ytterligare en riksdagsman.

5. Det antal riksdagsmän, varje valkrets enligt ovan angivna grunder
äger utse, bestämmes vart tionde år av Konungen; dock må vad sålunda
bestämmes icke lända till inskränkning i vald riksdagsmans rätt att
under föreskriven tid utöva riksdagsmannakallet.

6. Äro icke, då tillämpning skall ske av den i 5 mom. nämnda
bestämmelse, så många ledigheter inom kammaren, att valkretsar, för
vilka ökning av antalet riksdagsmän bör äga rum, kunna samtidigt
komma i åtnjutande av rättigheten att välja fullt antal riksdagsmän, skall,
i avseende å ordningen för sagda rättighets utövning dessa valkretsar
emellan, gälla till efterrättelse: att valkretsar, för vilka tillökningen i
riksdagsmännens antal är grundad på stadgandena i 3 mom., äga företräde
framför valkretsar, för vilka sådan tillökning härleder sig från
föreskrifterna i 4 mom.; att bland sådana valkretsar, vilka på grund av
stadgandena i 3 mom. äga välja ökat antal riksdagsmän, den har företrädet,
för vilken detta antal är störst, eller, om antalet är lika för
två eller flera valkretsar, den bland dem, vars folkmängd mest överskjuter
de tal, som enligt samma mom. äro bestämmande för riksdagsmännens
antal inom valkretsarna; att bland sådana valkretsar, vilka jämlikt
4 mom. äga utse ökat antal riksdagsmän, företrädet tillkommer den,
för vilken det i samma mom. omnämnda folkmängdsöverskott är störst;
samt att i de fall, där folkmängdsöverskottet, såsom lika stort för två
eller flera valkretsar, ej kan tjäna till grund för bestämmande av företrädet
dem emellan, detta skall avgöras genom lottning inför chefen
för det departement, till vilket justitieärendena höra, i närvaro av tre
bland fullmäktige i rikets bank och tre bland fullmäktige i riksgäldskontor.

7. Tillhöra flera landstingsområden samma valkrets och är i något av
områdena landsting smännens antal större än som skolat utses, därest den för
annat landstingsområde inom valkretsen vid landstingsmannaval gällande
grund blivit tillämpad, då skola ej flera av landsting smännen i förstnämnda
område deltaga i valet av riksdagsmän än att valmännens antal svarar

1(5

Riksdagens skrivelse Nr 21.

mot nyssberörda grund; och skall förty, då riksdagsmannaval för valkretsen
skall förrättas, landstinget i det område till sådant antal bland tingets ledamöter
utvälja dem, som skola deltaga i riksdagsmannavalet. Val, varom i
detta mom. stadgas, sker proportionellt enligt de närmare grunder, som av
Konungen och riksdagen gemensamt stiftad lag bestämmer. Varder landstingsman,
som blivit utsedd till valman, förhindrad att fullgöra uppdraget,
inkallas suppleant i den ordning, som beträffande förhinder för landstingsman
i allmänhet gäller.

8. De i 1 mom. omförmälda elektorer utses för Stockholms stad och
Göteborgs stad till lika antal med stadsfullmäktige samt för annan stad, som
ej deltager i landsting, till det antal, som efter folkmängden i staden eller i
de särskilda valkretsar, vari den för valet må vara indelad, svarar mot den
beträffande landstingsmannaval i allmänhet gällande grund.

9. Valrätt vid elektorsval tillkommer envar i kommunens allmänna
angelägenheter röstberättigad från och med kalenderåret näst efter det, varunder
han uppnått tjugusju års ålder. Valen åro omedelbara och, där två
eller flera elektorer skola utses, proportionella. Varje röstande har lika röst.
Vid val av elektorer skola jämväl utses suppleanter för dem. Närmare bestämmelser
om elektorsval meddelas i vallagen.

10. Till elektor må endast den utses, som själv vid elektorsvalet äger
rösträtt.

Elektor kan ej vara:

den som står under förmynderskap eller som är i konkurstillstånd;

den som är förklarad ovärdig att i rikets tjänst vidare nyttjas eller
eljest på grund av honom ådömd straffpåföljd icke må utöva allmän befattning
eller genom utslag, vilket ännu icke vunnit laga kraft, är dömd till
straffpåföljd, varom sist förmäles, eller den som år ställd under framtiden
för brott, vilket kan medföra sådan påföljd;

den som är förklarad ovärdig att inför rätta föra andras talan.

För valbarhet till suppleant erfordras samma egenskaper som för valbarhet
till elektor.

11. Omfattar valkrets för val av ledamöter i första kammaren flera
län eller delar av flera län, åligger Konungens befallning shav ande i det av
dessa län, som Konungen bestämmer, att med allt, som med valet har samband,
taga den befattning, som enligt vad därom är stadgat tillkommer Konungens
befallning shav ande.

§ 7.

1. Valkretsarna indelas i åtta grupper. Denna indelning fastställes
i vallagen.

Riksdagens skrivelse Nr 21.

17

2. Varje år under september månad skall inom en av de i 1 mom.
nämnda grupper förrättas val för nästföljande åttaårsperiod. Vilken ordning
härvid skall iakttagas mellan grupperna, därom stadgas i vallagen.

3. Har Konungen — — — utgången av den åttaårsperiod, för
vilken — — — tillhör.

4. Har i en valkrets riksdagsman avgått före åttaårsperiodens slut,

---i vallagen sägs. Skall---återstående tiden.

5. Skall plats, när åttaårsperioden---värde under åttonde

året av sagda period, löpande -åttaårsperiod för samma valkrets.

6. Har i en valkrets riksdagsman avgått före åttaårsperiodens slut,
— — — till årets slut.

§ 9.

Till ledamöter i första kammaren kunna endast väljas män och
kvinnor, som uppnått---sin befattning.

§ 16.

Valrätt tillkommer en var man och kvinna, som är svensk undersåte
och senast under nästföregående kalenderår uppnått tjugutre års ålder.

Valrätt må dock ej utövas av:

a) den som står under förmynderskap eller

som är i konkurstillstånd;

b) den som är av allmänna fattigvården omhändertagen för varaktig
försörjning;

c) den som är från valrätten utesluten på grund av ådömd straffpåföljd; d)

värnpliktig, som icke fullgjort de honom till och med utgången
av sistförflutna kalenderåret åliggande värnpliktsövningar.

Till efterrättelse---inträffar.

§ 19.

Till ledamöter i andra kammaren kunna endast utses män och kvinnor,
som äga valrätt — — — någon av dessa.

§ 21.

Riksdagsman — — — lagtima riksdagar.

Kvinna är berättigad att avsäga sig riksdagsmannauppdrag, även om
icke något av nu nämnda skäl är för handen.

Avsägelse---Konungens befallningshavande.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 14 samt. Nr 16—22.

3

18

Riksdagens skrivelse Nr 21.

§ 24.

Rösträtt må ej utövas av annan valberättigad än den, som vid valtillfälle
personligen sig inställer; dock att dels sådan valberättigad, som
genom frånvaro från valdistriktet till följd av yrkes- eller tjänsteförpliktelse
är förhindrad att personligen inställa sig vid valtillfället, må, i den utsträckning
och under de villkor, som stadgas i vallagen, utan sådan inställelse avgiva
valsedel, dels ock make må, i den ordning, som stadgas i nyssnämnda
lag, avgiva valsedel genom andra maken, därest denna är röstberättigad.

Övergångsstadgande.

Det år, varunder lagtima riksdag först sammanträder efter nya val i
hela riket till andra kammaren, förrättade efter den 1 april 1919, kallas här
nedan första valåret.

Riksdagsmayi i första kammaren, som är vald med tillämpning av de
före första valåret gällande stadganden, äger ej med sin befattning fortfara
längre än till utgången av nämnda år. Inträffar dessförinnan ledighet, skall
sådan, med tillämpning av nyssnämnda stadganden, fyllas för den återstående
tiden.

Val till första kammaren skall i hela riket förrättas under första
valåret i september månad i den ordning, som för val, grundat på stadgande''na
i 7 § 2 mom., är föreskriven. För den grupp av valkretsar, vilken är
den första enligt den i vallagen mellan grupperna stadgade ordning, gäller
valet de åtta åren närmast efter första valåret, men för annan grupp för
tiden från och med året närmast efter första valåret till ingången av gruppens
närmaste åttaårsperiod.

Förordnar Konungen om nya val till första kammaren, innan val i
åttonde gruppen förrättats för åttaårsperiod, skola de nya valen gälla för
grupp, som valt för åttaårsperiod, till periodens utgång och för annan grupp
till början av dess första åttaårsperiod.

Före ingången av september månad första valåret meddelar Konungen
bestämmelse om antalet riksdagsmän i första kammaren för varje valkrets
efter vad i 6 § 5 mom. sägs.

Sedan riksdagen därjämte, såsom i särskild skrivelse kommer att
för Eders Kungl. Maj:t anmälas, till slutligt avgörande förehaft och antagit
ett från 1920 års riksdag vilande, av Eders Kungl. Maj:t i en till
nämnda riksdag avlåten proposition, nr 328, framställt förslag till ändrad
lydelse av §§ 21 och 22 riksdagsordningen, kommer emellertid § 21
riksdagsordningen att erhålla följande lydelse:

Riksdagens skrivelse Nr 21.

19

§ 21.

Vill ledamot av andra kammaren befattningen sig avsäga, äger han
det göra vid valtillfället eller sedermera, mellan riksdagarna, hos Konungens
befallningshavande.

Stockholm den 27 januari 1921.

Med undersåtlig vördnad.

Nr 22.

Godkänd av första kammaren den 27 januari 1921.
Godkänd av andra kammaren den 27 januari 1921.

Riksdagens skrivelse till Konungen angående av riksdagen beslutade
ändringar i rikets grundlagar.

(Konstitutionsutskottets memorial nr 4 p. 8.)

Till Konungen.

Det jämlikt § 64 riksdagsordningen från 1920 års riksdag vilande
av Eders Kungl. Maj:t framställda förslag till ändrad av §§ 6 och 7
successionsordningen har riksdagen numera förehaft till slutligt avgörande
och antagit, i följd varav nämnda paragrafer erhållit följande lydelse:

§ 6.

Prinsessor av det kungliga huset må ej träda i gifte utan Konungens
vetskap och samtycke.

§ 7.

Tronföljaren må ej anträda resa utrikes utan Konungens vetskap och
samtycke.

Stockholm den 27 januari 1921.

Med undersåtlig vördnad.