Riksdagens skrivelse Nr 207

Riksdagsskrivelse 1916:207

Riksdagens skrivelse Nr 207.

1

Nr 207.

Godkänd av forsta kammaren den 8 juni 1916.
Godkänd av andra kammaren den 8 juni 1916.

Riksdagens skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts
■proposition angående ändrade grunder för anordnande av

undervisning i fortsättningsskola.

(Statsutskottets utlåtande nr 130.)

Till Konungen.

I en till riksdagen den 31 mars 1916 avlåten proposition (nr 190)
har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för samma dag, föreslagit riksdagen
medgiva, att avvikelse från de i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
den 8 januari 1877, punkten 22, omförmälda grunderna för
anordnande av undervisning i fortsättningsskola, i vad dessa grunder avse
skolans läroämnen, må äga rum, där folkskolöverstyrelsen, på framställning
i varje särskilt fall av vederbörande skolråd eller skolstyrelse, finner
sig°ined hänsyn till de lärarkrafter, som för undervisningen i olika läroämnen
kunna komma till användning, och efter prövning av övriga förhandenvarande
omständigheter böra medgiva undervisningens anordning
enligt särskild undervisningsplan, som av överstyrelsen godkännes.

Enligt nu gällande bestämmelser rörande fortsättningsskolans läroämnen
skall i nämnda skolform meddelas undervisning i kristendomskunskap,
huvudsakligen inhämtad genom bibelläsning, modersmålet, företrädesvis
med övning att skriftligen begagna detsamma, räknekonst och geometri,
med avseende å den praktiska tillämpningen därav, och teckning samt

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 14 samt. 79 höft. (Nr 207—208.) 1

■“ Riksdagens skrivelse Nr 207.

vidare, så vitt möjligt, fäderneslandets historia och naturkunnighet, varvid
i skolor på landet förnämligast de delar av naturläran böra förekomma,
vilka hava betydelse för jordbruket.

Förslag till omorganisation av fortsättningsskolan i praktisk riktningar
emellertid avgivet av folkundervisningskommittén i ett den 1 augusti
1914 dagtecknat betänkande, som för yttrandes avgivande remitterats till
vederbörande myndigheter, bland andra till folkskolöverstyrelsen.

Den förberedande behandling, som överstyrelsen ägnat denna fråga,
bär givit överstyrelsen anledning att hemställa om en partiell förändring
i nu gällande bestämmelser angående fortsättningsskolan. Den av överstyrelsen
gjorda framställningen, vilken i allo vunnit departementschefens
anslutning, avser att i avbidan på en mera genomgripande förändring av
denna skolform bereda densamma större rörelsefrihet än den hittills^ägt,
och att därigenom möjliggöra ett från lokala initiativ utgående, i praktisk
riktning syftande utvecklingsarbete, för vilket flerstädes intresse och
förutsättningar vore för handen. Särskilt hade härvid uttalats önskvärdheten
av . att fortsättningsskolan mindre hårt, än nu vore fallet, bleve
bunden vid en bestämd ämneskrets, varvid särskilt pekats på möjligheten
att bereda plats för ett sådant läroämne som slöjd eller husligt arbete.
Överstyrelsen hade därför ansett lämpligt, att de skoldistrikt, som så önskade,
erhölle möjlighet att utan förlust av statsbidraget giva läroplanerna
för sina fortsättningsskolor en mera tidsenlig läggning och att därvid
särskilt anpassa undervisningen efter de olika orternas behov.

I fråga om fortsättningsskolans lärare hade överstyrelsen funnit klart,
att därest en sådan skola ville införa en i någon mån yrkesmässigt inriktad
undervisning, den i varje fall för denna undervisning bleve i behov
av yrkeskunnig lärare. . Därest facklig insikt och yrkeskännedom ej ägdes
eller kunde i tillräcklig mån förvärvas av vid vederbörande skola tjänstgörande
folkskollärare eller folkskollärarinna, borde enligt överstyrelsens
förmenande stå skolans myndigheter öppet att taga i sin tjänst den intresserade
yrkesmannen, där sådan kunde erhållas. Med avseende på i
förevarande hänseende erforderliga författningsbestämmelser hade överstyrelsen
framhållit, att det för närvarande, då förslag till mera omfattande
åtgärder hölle på att förberedas, vore mindre angeläget att åstadkomma
en allmän förändring i fortsättningsskolornas undervisning än att
i enskilda fall öppna möjlighet för ett försöksarbete enligt riktlinjer, som,
efter vad det ville synas, numera i väsentliga avseenden vunnit ganska
allmänt gillande, överstyrelsen syntes vara den myndighet, som i förevarande
fall skulle verkställa erforderlig prövning och meddela erforderligt
tillstånd. Den sålunda föreslagna åtgärden avsåge att bana väg för

Riksdagens skrivelse Nr 207. «

en framtida mera omfattande reform av fortsättningsskoleväsendet och
vore sålunda av provisorisk art.

Riksdagen, som funnit övertygande skäl vara anförda för den förevarande
framställningen, har alltså medgivit, att avvikelse från de i
statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden den 8 januari 1877, punkten
22, omförmäla grunderna för anordnande av undervisning i fort,-sättningsskola, i vad dessa grunder avse skolans läroämnen, må äga rum,
där folkskolöverstyrelsen, på framställning i varje särskilt fall av vederbörande
skolråd eller skolstyrelse, finner sig med hänsyn till de lärarkrafter,
som för undervisningen i olika läroämnen kunna komma till användning,
och efter prövning av övriga förhandenvarande omständigheter
böra medgiva undervisningens anordning enligt särskild undervisningsplan,
som av överstyrelsen godkännes.

#

Stockholm den 8 juni 1916.

Med undersåtlig vördnad.